Jörnmark: ”Blandningspolitiken är ett 15 år långt misslyckande”

Försöken att ”blanda” bostadsområden har misslyckats i grunden. Det menar ekonomihistorikern Jan Jörnmark i en ny rapport från Timbro – där han pekar på bristande förståelse för marknaden och varnar för fortsatt kostsamma misstag.

Ekonomihistorikern Jan Jörnmark riktar skarp kritik mot svensk bostadspolitik i en ny rapport från Timbro, Att blanda bostäder – en studie av ett misslyckande. Rapporten analyserar försök att förändra miljonprogramsområden genom att blanda upplåtelseformer och förtäta.

Bakgrunden är debatten om blandade bostadsområden, där Socialdemokraterna återigen lyft idén som ett sätt att bryta segregation. Men enligt Jörnmark bygger politiken på ett grundläggande missförstånd av hur bostadsmarknaden fungerar.
– Idén om att blanda har varit ett tema i översiktsplaner runt om i landet sedan 2010, och det som var bra med att Socialdemokraterna nu tog upp det här är ju att vi nu åtminstone kan diskutera hur misslyckat det har varit. För det har varit ett 15 år långt misslyckande alltihop, där man försökt bygga blandat utan att ta hänsyn till att det inte finns någon marknad över huvud taget.

I rapporten pekas bland annat Tjärna Ängar i Borlänge och utvecklingen i Göteborg ut som exempel. I båda fallen har ambitionen varit att skapa mer blandade bostadsområden, men enligt Jörnmark har resultaten uteblivit – samtidigt som kostnaderna ökat.

"Det är snömos och trams"
Han lyfter också egna erfarenheter från arbetet med allmännyttan i Göteborg, där försök att införa bostadsrätter i utsatta områden inte fått det genomslag som politiken hoppats på.
– Jag minns när Serneke skulle bygga bostadsrätter i Gårdsten, men det gick såklart inte, så staden fick gå in och rädda det där jätteprojektet. Det första vi fick göra var att kapa det planerade huset från 15 till 12 våningar för att försöka få ihop det, och sedan fick vi gå in och stödköpa cirka hälften av lägenheterna… Det går inte att artificiellt skapa en marknad.
– Men när man läser i översiktsplanerna från den här tiden så står det att ”hitta historier för att stärka marknaden”, det är snömos och trams.

Ett återkommande tema i rapporten är just att politiken underskattat betydelsen av efterfrågan och värdeutveckling. Försök att skapa en blandad bebyggelse utan en fungerande marknad riskerar enligt Jörnmark att leda till motsatt effekt.
– Ta Araby i Växjö till exempel, ett problemområde av guds nåde. Där fanns bara hyresrätter och så får man en fantastisk idé om att man ska bygga både bostadsrätter och lägenheter med äganderätt – den mest avancerade upplåtelseformen som finns… Så de bygger det här, men det finns ingen marknad alls, så det slutar istället med att det blir ännu fler hyresrätter i området i stället.

Ger Göteborg negativt kassaflöde på en miljard om året
Liknande utveckling har enligt honom skett i Göteborg, där ambitionen att blanda upplåtelseformer inte förändrat segregationen – men däremot belastat ekonomin.
– Det finns mängder av exempel. I Göteborg har man misslyckats på exakt det sättet, framför allt i Gårdsten, med effekten att det blivit alltmer hyresrätter i nordost och segregationen ser likadan i dag ändå. Enda skillnaden är att Allmännyttan som ägnat sig åt de här försöken dragit på sig skulder.
– I Göteborg har skulderna ökat med tio miljarder under en tioårsperiod. Man får alltså ett negativt kassaflöde på en miljard om året på grund av den här investeringsverksamheten.

Enligt Jörnmark är det inte realistiskt att försöka bygga bort segregation genom att förändra bebyggelsestrukturen.
– Nej, nej, det gör det aldrig. Det är en absurd tanke också, att alla områden skulle blandas så att de ser likadana ut. Det är lika märkligt som att alla skulle ha samma bil.

Samtidigt pekar han på att det funnits ansatser som fungerat bättre. Under början av 1990-talet gjordes försök att komplettera miljonprogramsområden med småhus och radhus i anslutning till befintlig bebyggelse.
– Nja, jag skriver i rapporten om att man i Göteborg faktiskt inledde bra i början på nittiotalet. Där var man på något som kunnat lyckats faktiskt, då därför att då byggde man istället småhus och radhus i nära anslutning till de här områdena.

Men den strategin övergavs senare till förmån för förtätning och blandning av upplåtelseformer, vilket enligt Jörnmark förvärrade situationen.
– Men du måste ha en långsiktighet, du kan inte bara göra som i Göteborg och avbryta det som fungerar.

Hans slutsats är att politiken behöver ta större hänsyn till lokala marknadsförutsättningar och arbeta mer långsiktigt.
– Man måste ta ett helhetsgrepp över de här områdena och förstå hur marknaden ser ut i respektive område, gör du inte det så är det dödsdömt.

Här kan du ta del av rapporten i sin helhet.
Här kan du ta del av Jörnmarks debattartikel från DN Debatt.