Höga LSS-hyror slår mot personer utan reell valfrihet: ”Helt i händerna på kommunen”

Höga hyror i LSS-bostäder är inte bara en fråga om bostadskostnader. För personer med intellektuell funktionsnedsättning handlar det också om fasta låga inkomster, begränsad valfrihet och kommunala beslut som kan avgöra hela privatekonomin.
Nu larmar FUB om ett system där boende och anhöriga får bära konsekvenserna när hyrorna stiger.

I rapporten Fortfarande fångad i fattigdom 2026 pekar Riksförbundet FUB – som företräder barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – på stora skillnader i hyror för personer som bor i LSS-bostäder.

Skillnader i hyra är i sig inte något unikt för LSS-boenden. Även på den vanliga bostadsmarknaden varierar hyrorna beroende på bland annat läge, standard, storlek och byggår. Men enligt FUB:s förbundsjurist Emelie Mynde finns det en avgörande skillnad: den som bor i en LSS-bostad har ofta betydligt mindre möjlighet att själv välja bort en dyr bostad, eller att kompensera en hög hyra med högre inkomster.
– Kärnan i problematiken är att på den övriga bostadsmarknaden kan du i många fall välja att flytta till en bostad med lägre hyra om du inte får ihop kostnaderna. Du kan försöka flytta, skaffa extra inkomster eller på något annat sätt få situationen att gå ihop. För en person med intellektuell funktionsnedsättning, som oftast inte får jobb på den reguljära arbetsmarknaden, ser situationen annorlunda ut, säger hon till Bostadspolitik.se.

Hon pekar på att många i gruppen lever med mycket små ekonomiska marginaler.
– De flesta har daglig verksamhet och lever på sjuk- eller aktivitetsersättning. Då har du din fasta inkomst varje månad, och väldigt svårt att påverka dina inkomster.

”Nästan helt i händerna på kommunens beslut”
En central del av FUB:s kritik handlar om valfriheten. Den enskilde kan uttrycka önskemål om var hen vill bo, men det är kommunen som verkställer insatsen.
– Det är kommunen som bestämmer vilken LSS-bostad du ska bli placerad i. Har du en intellektuell funktionsnedsättning är det nästan helt i händerna på kommunens beslut. Du kan absolut önska och säga att du vet vilken LSS-bostad som skulle passa dig bra, men du kan inte påverka beslutet. Det är upp till kommunens goda vilja.

Emelie Mynde beskriver det som en grundläggande systemfråga.
– Har du blivit beviljad insatsen LSS-bostad ligger verkställigheten helt hos kommunen. Det är kommunen som väljer var den vill verkställa insatsen.

Hon menar att det också kan få mycket långtgående konsekvenser för personer som redan bor i en LSS-bostad.
– Det här leder till att kommuner ibland tvångsförflyttar personer, rycker upp dem ur deras hem och placerar dem någon helt annanstans, kanske 30 mil bort i Sverige. Det är enorma problem, för vi kommer oftast inte åt det här med lagliga medel i dag.

För personer som får en LSS-bostad med hög hyra och som inte får ihop vardagsekonomin blir lösningen ofta att anhöriga går in ekonomiskt, enligt FUB.
– Det är en väldigt återkommande problematik för många. De allra flesta har många anhöriga som väljer att gå in och täcka upp. Vi har så många föräldrar och syskon i dag som skjuter till pengar varje månad till sina anhöriga för att ekvationen inte går ihop.

Det handlar inte om små belopp, enligt Emelie Mynde.
– Det är ganska betydande summor som anhöriga skjuter till. I andra fall måste den enskilde söka kompletterande ekonomiskt bistånd, och det blir allt vanligare.

Brist och nyproduktion driver upp hyrorna
På frågan om vad som driver upp hyrorna mest pekar FUB framför allt på bristen på LSS-bostäder. När kommuner ligger efter i planeringen blir lösningen ofta nyproduktion – och därmed högre hyror.
– Det som framför allt driver upp hyrorna är bristen på LSS-bostäder. Boverkets bostadsmarknadsenkät visar år efter år att nästan hälften av alla kommuner har brist på LSS-bostäder. Många kommuner bygger nytt för att möta behovet. Eftersom man får ta ut marknadsmässiga hyror driver det också upp kostnaderna.

Enligt FUB behövs en mer långsiktig kommunal planering för LSS-bostäder, i stället för att kommunerna agerar först när bristen redan blivit akut.
– Vi påtalar problematiken, genom våra lokalföreningar och även i samtal med SKR. Men istället för en långsiktig plan blir det ofta nödlösningar där man löser bristen med nybyggen, och då blir det väldigt höga hyror.

Ytterligare en faktor är gemensamhetsutrymmena i gruppbostäder. En gemensamhetslokal ska finnas i varje gruppbostad, men enligt FUB kan kostnaden för den också påverka den enskildes hyra.
– En annan faktor som driver på är att kommunerna har rätt att ta ut hyra för gemensamhetslokalerna. En gemensamhetslokal är något som enligt lag måste finnas i varje gruppbostad.

Det innebär, enligt Emelie Mynde, att personer i LSS-bostäder kan få en högre boendekostnad än andra hyresgäster i samma område, även om själva bostaden i övrigt motsvarar den lokala hyresnivån.
– Även om du betalar lika mycket som andra i området för din bostad kan du ändå få betala högre hyra än andra, eftersom du också betalar för den här delen av insatsen som andra inte gör.

Vill se höjt bostadstillägg och kommunala hyrestak
FUB vill se åtgärder både på statlig och kommunal nivå. På statlig nivå handlar det bland annat om bostadstillägget, som enligt organisationen inte räcker när hyrorna i vissa LSS-bostäder ligger långt över dagens taknivå.
– På statlig nivå vill vi se ett höjt statligt bostadstillägg som faktiskt följer de verkliga hyrorna i LSS-bostäder.

Emelie Mynde pekar på att dagens system inte är anpassat till de högsta hyrorna.
– I dag finns det ett tak på 7 500 kronor. Har du en hyra på 7 500 kronor täcker bostadstillägget 90 procent av det, och det högsta du kan få i bostadstillägg är 6 550 kronor. Tittar vi på hyror som kan vara upp mot 14 000 kronor ser vi med enkel matematik att det inte räcker.

Hon menar att regeringen behöver agera för att stödsystemen bättre ska motsvara dagens faktiska boendekostnader.
– Regeringen behöver göra reformer för att bostadstillägget faktiskt ska följa med i de skenande kostnaderna. Vi vill också se att regeringen gör en helhetsöversyn av alla ekonomiska regelverk, eftersom de ofta inte samverkar till den enskildes bästa.
– Vi vill också se höjd sjuk- och aktivitetsersättning för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

På kommunal nivå lyfter FUB särskilt fram hyrestak som ett verktyg för att skydda personer i LSS-bostäder från de högsta boendekostnaderna.
– På kommunal nivå finns det mycket kommunerna kan göra för att förbättra situationen. Vi förespråkar i rapporten att kommunerna inför hyrestak, eftersom det slår lika för alla i LSS-bostäder.

Enligt Emelie Mynde finns det redan kommuner som har infört hyrestak på samma nivå som gränsen för statligt bostadstillägg.
– Det finns kommuner som har infört hyrestak på 7 500 kronor, vilket är gränsen för statligt bostadstillägg. Det gör att alla enskilda skyddas mot höga hyror. Kommunerna behöver också börja planera långsiktigt för bostadsförsörjningen i LSS-bostäder, så att vi inte ser fortsatt skenande kostnader.