Timbro: Sverige bör lära av Texas – ”makten måste flyttas från politiska planerare”

Texas har lyckats hålla nere bostadspriserna trots stark befolkningstillväxt. I en ny rapport från Timbro argumenterar Rutger Brattström för att Sverige bör dra lärdom av delstatens mer marknadsdrivna byggpolitik.
– Det system som vi har i Sverige är inte av gud givet, säger han till Bostadspolitik.se.

I rapporten "Bygg som en cowboy – Hur Texas löste bostadskrisen" riktar Timbros Rutger Brattström hård kritik mot den svenska bostadsmarknaden. Hans huvudtes är att Sverige bygger för lite, för långsamt och på fel platser – och att förklaringen i hög grad finns i planmonopolet, detaljstyrningen och kommunernas svaga incitament att säga ja till mer byggande.

"Makten ska ligga hos de som faktiskt bygger och bor"
Texas lyfts fram som motexempel. Trots kraftig inflyttning, snabb jobbtillväxt och stark efterfrågan har delstaten enligt rapporten lyckats hålla bostadspriserna betydligt lägre än många andra tillväxtregioner i USA. Brattström menar att lärdomen för Sverige inte handlar om att kopiera varje regel, utan om att förstå principen bakom utvecklingen.
– Det viktigaste principen som man ser är väl att de i Texas, på flera olika sätt och på flera olika nivåer, förflyttat makten från politiska planerare till de människorna som faktiskt bygger eller ska bo på den aktuella platsen. Och det verkar ge väldigt goda resultat.
– Det är det man borde ta med sig, sedan behöver inte reformerna vara exakt likadana i alla städer men principen som sådan tycker jag att man ska förstå, säger han till Bostadspolitik.se.

Rapporten går långt i sina svenska reformförslag och lyfter bland annat ett avskaffande av planmonopolet, begränsningar av detaljstyrningen, slopade parkeringsnormer och en kommunal fastighetsskatt som kan ersätta kommunala inkomstskatten.

Men Rutger Brattström säger att Sverige inte nödvändigtvis behöver gå hela vägen till ”Houstonmodellen”, där markanvändningen i mycket högre grad bestäms av fastighetsägaren.
– Jag tror inte att Sverige kommer gå riktigt så långt som Houston exempelvis gjort. Men det är en av de städer i hela USA som växer snabbast och som folk verkar välja att flytta till just för att man får ganska bra livskvalitet sett till kronor när man bor där. Varje litet steg åt det hållet kommer gynna Sverige.

Ger mer livskvalitet och mer pengar i fickan
Han beskriver Texas som en plats där bostadsmarknaden blivit en konkurrensfördel. Lägre boendekostnader gör att människor och företag flyttar dit, även om lönerna ofta är högre i städer som New York och Los Angeles.
– Man kan bo nära jobbet, slippa de här enorma pendlingssträckorna som finns i Los Angeles och New York, och få ett stort hus till en rimlig peng. Så att även om man tjänar mer i New York eller Los Angeles så väljer många att flytta till Texas, i många fall för att man att få mer livskvalitet, större bostäder och mer pengar kvar i fickan.

Kärnan i Brattströms kritik mot Sverige är inte att regler saknas i Texas. Tvärtom betonar rapporten att Texas har omfattande tekniska byggregler. Skillnaden, enligt honom, är att reglerna är mer generella och att processen i högre grad handlar om att kontrollera om ett projekt uppfyller givna krav – inte om politiska avvägningar i varje enskild detaljplan.
– Jag tror i mångt och mycket att man måste flytta makten till markägaren och byggherrarna. Sedan går det att göra på olika sätt. Vi skulle kunna slopa planmonopolet helt, som i Houston, men då det är inte så att Houston saknar byggregler.

Vill minimera detaljstyrning
Han menar att Sverige skulle behöva ersätta delar av dagens detaljstyrning med mer generella regler för sådant som skolor, återvinning, sopsortering och annan infrastruktur.
– Den typen av saker ska givetvis vara reglerade även fortsatt, men inte politiskt styrt i detalj. För Sveriges del tror jag att man skulle kunna skriva om Plan- och bygglagen så att möjligheten att planera i så extrem detalj som vi har nu i dag i Sverige skulle minska.

Ett konkret exempel han lyfter är Texas beslut att tillåta bostäder på mark som tidigare varit planlagd för kommersiell användning. Enligt Brattström är det en typ av flexibilitet som Sverige saknar, trots att kontorsmarknaden förändrats och behovet av bostäder är stort.
– I Texas har man nyligen gjort en förändring på delstatsnivå som gör att all mark som har planlagd för ”kommersiell användning”, alltså som kontorslokaler och butiker, nu också går att bygga om till bostäder. Vi ser ju det i Sverige också, att användandet av kontor har gått ner, men nu tillåts alltså all kommersiell mark i Texas att användas till bostäder om fastighetsägaren vill.

I Sverige kräver motsvarande förändring ofta en ny planprocess.
– I Sverige krävs det en planprocess på flera år för att omvandla till bostäder. Jag tror snarare på en reform som inte specificerar någonting mer än ”normal mänsklig användning” i planen. Det kan vara bostäder, det kan vara kontor, det kan vara butiker. Så länge det är normal användning bör fastighetsägaren kunna bestämma.

Däremot vill han inte ta bort regler för verksamheter som kan vara störande eller riskfyllda.
– Visst, ska man anlägga en kemifabrik eller något annat som kan vara väldigt störande så behöver man såklart tydliga regler för var den ska anläggas, men i övrigt så tror jag att det bara får finnas ”mänsklig aktivitet inom normala gränser” som standard.

En annan central del i rapporten är kommunernas ekonomiska drivkrafter. Brattström menar att svenska kommuner ofta har för svaga incitament att växa, eftersom intäkterna från nya invånare inte nödvändigtvis stannar lokalt. Därför föreslår han att den kommunala inkomstskatten ersätts med en kommunal fastighetsskatt.

Han jämför med Dallas, där nya bostäder och lokaler innebär ökade fastighetsskatteintäkter.
– I Stockholm ser vi liksom att Lidingö säger att ”Lidingö är färdigbyggt” och även om Danderyd kanske inte säger exakt samma sak rakt ut så är Danderyd ändå sämst i Sverige på att bygga, så att de är i praktiken ännu mer ”byggovilliga”. Många kommuner runt Stockholm är rätt ointresserade av att få fler medborgare, vilket gör att det blir som någon form av reservat för personer med höga inkomster, i ett gated community utan grindar.

Anser att felet är inbyggt i dagens skattesystem
Han kopplar detta till skattesystemets utformning och det kommunala utjämningssystemet.
– Ja, jag tror att det mångt och mycket beror på hur vi har utformat våra skattesystem, där man bara betalar inkomstskatt och dessutom har ett omfördelningssystem som gör att den vinsten från den skatt en ny skattebetalare i kommunen betalar nästan helt fördelas bort till andra kommuner.

I Texas blir sambandet mellan byggande och lokal ekonomi tydligare, enligt Brattström.
– Ett nytt hus i Texas ger en vinst, för ett nytt hus ger alltid mer fastighetsskatt eftersom värdet på fastigheten där man bygger huset ökar och då kommer man att betala mer skatt. Dessutom gäller det alla typer av fastigheter, inte bara bostäder, så nu blir det plötsligt mer intressant för en kommun att det byggs kontor och lokaler i kommunen.

Det svenska systemet skapar enligt honom fel incitament.
– I dag spelar det ingen roll om invånarna pendlar till en annan kommun och jobbar, de betalar ändå inkomstskatt där de bor. Man ska gynnas av tillväxt helt enkelt.

Rutger Brattström hoppas att rapporten ska bidra till att öppna den svenska bostadspolitiska diskussionen. Han vill inte beskriva Texas som perfekt, men menar att delstaten visar att det går att organisera bostadsmarknaden på ett helt annat sätt än i Sverige.
– Framför allt hoppas jag att folk läser den, har lite åsikter, och sedan förstår att det system som vi har i Sverige inte är av gud givet. Det hade verkligen kunnat se annorlunda ut om vi hade velat.

Hans slutsats är att den svenska regleringsmodellen behöver ifrågasättas betydligt mer än i dag.
– Se på Texas, det finns absolut nackdelar med de system de har, men det är också så att Texas dyraste stad är billigare än genomsnittet i Sverige, samtidigt som bostäderna är 60 procent större. Så det funkar. Man kan alltså plocka bort jättemycket regler och konstruera sin bostadsmarknad på ett helt annat sätt utan att gå under.

Under torsdagen publicerades en debattartikel av Rutger Brattström,  "Dags att vi blir mer som USA" på Expressen Debatt, den kan du läsa här.