Robin Rushdi Al-Salehi: Slumvärdar är inget ett undantag – de är en logisk konsekvens

26 jun 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Robin Rushdi Al-Salehi. Bild: Tobias Sterner.

| Slumvärdar är en följd av svaga regler, bristande tillsyn och ett system där nästan vem som helst kan köpa en hyresfastighet. Sverige behöver högre viten, finansierad uppsökande tillsyn och en modern hyresförvärvslag, menar Robin Rushdi Al-Sálehi.

I flera år har jag pratat om hur bygg- och fastighetsbranschen river för att bygga och bygger för att riva. Men det finns en spegelbild av samma logik som sällan får lika mycket uppmärksamhet: fastighetsägare som helt enkelt slutar förvalta. Slumvärdar.

I en granskning från Hem & Hyra och SVT Nyheter 2024 framträder ett strukturellt problem: 85 av landets 261 svarande kommuner, det vill säga var tredje, uppgav att de haft problem med oseriösa hyresvärdar – och granskningen identifierade över 100 hyresvärdar. Bakom siffrorna döljer sig vardagliga mardrömmar: mögel som sprider sig från fönster och badrum till väggar och kläder, lägenheter utan vatten i veckor, hus utan el och värme under flera månader, fasader som ruttnar utan att åtgärdas. Råttor och annan ohyra. Det är inte bara marginalfall. Det är ett mönster.

En byggnad som vanvårdas är en resurs som sakta förstörs

Det är därför jag drev motionen om slumvärdar inom Miljöpartiet, och jag är stolt över att den nu är en del av vårt partiprogram. En byggnad som vanvårdas är en resurs som sakta förstörs, inte bara ekonomiskt och resursmässigt, utan socialt. De som bor där betalar med sin hälsa, sin trygghet och sin tillit till samhället. Och när huset till slut är "för dåligt" för att renoveras, blir vanvården själva argumentet för rivning. Vi har sett det här mönstret förut.

Det räcker inte att skärpa kraven på papper

Miljöpartiets politik går ut på att göra det olönsamt att smita från sitt fastighetsägaransvar, bland annat genom att höja vitena när hyresvärdar systematiskt ignorerar sin underhållsplikt. Men det räcker inte att skärpa kraven på papper. Ett tjugotal kommuner uppger själva att de saknar uppsökande bostadstillsyn, ofta med hänvisning till att resurserna inte räcker. Vissa har inte bedrivit någon tillsyn i flerbostadshus över huvud taget, andra agerar enbart när någon klagar. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en vägledning för förebyggande tillsyn, så att problem upptäcks innan hyresgäster själva tvingas slå larm, men en vägledning utan finansiering är bara ord på ett papper. Vi på Miljöpartiet menar allvar och är beredda att faktiskt finansiera den uppsökande tillsynen, inte bara kräva den.

Det räcker heller inte med kommunala verktyg så länge vem som helst kan köpa en hyresfastighet. Förvärvslagen, som skulle hålla olämpliga ägare borta från hyresmarknaden, skrotades redan 2010. Sedan dess kan i princip vem som helst ta över ansvaret för en hel flerbostadsfastighet utan att någon prövning sker, vilket öppnat dörren för oseriösa köpare.

Man behöver körkort för att köra bil, men inte för att förvalta hundratals människors hem

Det märkliga är att lösningen redan ligger färdig. Den statliga utredningen Vem äger fastigheten? (SOU 2023:55) föreslår en ny, moderniserad hyresförvärvslag: den som vill köpa en hyresfastighet ska anmäla det till kommunen, som inom några veckor antingen godkänner köpet eller lämnar det vidare till hyresnämnden för prövning. De allra flesta köp vinkas snabbt igenom – prövningen riktas mot dem där det finns skäl att kontrollera om köparen verkligen kan och tänker sköta huset. Ändå valde regeringen att lyfta ut just den lagen ur sin proposition. Miljöpartiet driver att den ska tillbaka. Man behöver körkort för att köra bil, men inte för att förvalta hundratals människors hem. Det vill vi ändra på.

Den mest hållbara byggnaden är inte bara den som aldrig behöver byggas, utan den som faktiskt förvaltas och används på ett hållbart sätt. Oavsett vilken adress den har, och oavsett vem som äger den.

Robin Rushdi Al-Sálehi,
Kandidat för Miljöpartiet till kommun, region och riksdag, Stockholms stad

cross