Arkitekterna: Så här kan typgodkända småhus se ut

Utbyggbart från 40 till 120 kvadratmeter. Ett atrium med ett träd som växer genom taket – eller ”Gerts lilla röda” – med en äldre stjärnarkitekt som målgrupp.
På tisdagen genomfördes en hearing om typgodkända småhus och tre arkitekter delade med sig av sina tankar inför vad som beskrivs som ”ett paradigmskifte” inom bostadsbyggande.

Häromdagen gick Boverkets rapport om typgodkända småhus ut på remiss, i första hand till 121 olika remissinstanser.

På tisdagen arrangerade egnahemskommissionären Stefan Attefall och hans medarbetare på regeringskansliet en välbesökt hearing om typgodkända småhus i World Trade Center i Stockholm.

Tre välrenommerade arkitekter hade fått i uppdrag att skissa på exempel på hur de typgodkända småhusen skulle kunna se ut.

Tengboms Kajsa Crona (som också är fast krönikör på Bostadspolitik.se, läs hennes senaste krönika – om Almedalen från i somras – här), presenterade sin idé Folkhemmet – ett hus för alla.

Grundtanken med upplägget är ett hus som kan växa allteftersom familjen och ekonomin växer. I den minsta upplagan handlar det om ett hus med hall, badrum, sovrum, och vardagsrum/kök – sammanlagt 40 kvadratmeter. Och det ska sedan kunna växa med flera rum, med uteplats, via pergola till en inglasad altanyta, tills det slutligen når 120 kvadratmeter boyta, vilket är maxgränsen i Boverkets förslag som nu alltså remitteras.

– Då kan det vara rum för tre barn på 120 kvadratmeter. När tonårsbarnet sedan vill bo själv eller om man vill ha en del att hyra ut så kan man göra det. Det ska vara väldigt flexibelt, säger Kajsa Crona om sitt folkhem, som levereras ”omålat och i platta paket”.

– I och med de nya bygglovsreglerna är ju husfärg redan nu inte bygglovspliktigt, konstaterar hon.

660 kubikmeter småhus

Anders Rotstein från Sandellsandberg konstaterade att 120 kvadratmeter och 5,5 meter i nockhöjd – som Boverkets gräns är – 660 kubikmeter. Han ser därmed möjlighet att antingen välja högt i tak eller att trycka in ett loft eller en andra våning.

Han ser möjlighet att planera och bygga hela områden med bygglovsbefriade typgodkända hus och resonerade kring hur mycket man skulle kunna förtäta om man kunde tillåta bebyggelse hela vägen ut till tomtgräns – hur fyra tomter längs en sträcka på en gata då istället kunde bli sex, eller till och med åtta om man tillåter bebyggelse till tomtgräns på båda sidor och bygga ihop husen till radhus.

Han förespråkar också flera olika storlekar med typgodkända och flexibla hus, där det största och mest uppseendeväckande är ett atriumhus med inbyggd innergård.

– Jag har lekt med tanken att huset ska kunna vända sig både utåt och inåt. Då kanske ni tänker ”det där är ju inget billigt hus” och det kanske det inte behöver vara. Det är inte husen eller människors drömmar som ska bli billigare eller enklare – det är allt fram till byggstarten som vi ska effektivisera så att mer pengar blir kvar till huset och drömmarna. Vem vill inte ha sitt eget atrium i ett mikroklimat som förlänger odlingssäsongen eller en plats för jacuzzin eller fiskdammen eller varför inte en plats fylld med trädgårdstomtar? En hustyp som skulle kunna placeras riktigt tätt eller till och med göras om till radhus?

"Gerts lilla röda"
Gert Wingårdh presenterade ett hus som han har ritat till sig själv, ”jag ritar bara hus som jag hade kunnat tänka mig att bo i". Till skillnad från Crona och Rotstein presenterade han bara ett hus, ett 120 kvadratmeter stort hus, anpassat för en målgrupp som är ”mogen, har utflyttade barn, flera vänner och god ekonomi” – och med det lagom anspråkslösa arbetsnamnet ”Gerts lilla röda”.
– Jag älskar att laga mat så det är en skorstenskåpa för det och jag älskar också att sitta med en öppen eld så därför är det en skorsten för det.

– Det är två delar som är ganska slutna men i mitten är det stora skjutglaspartier som gör det underbart ljust och öppet.
– Jag har ritat in ett stort härligt badkar – jag är en stor energibov som fyller upp 300 liter vatten varje morgon – det är min lyx och jag tycker att jag är värd den.

– Eftersom jag är mogen så är det ju en väldig massa mediciner i mitt medicinskåp och då vill inte jag att mina gäster ska gå och rota runt där så ett badrum ligger privat medan det finns ett badrum som är mer öppet för gästerna.

Gert Wingårdh berättade också om en sak han ska ta med i sitt remissvar: Att man ska få lägga gaveln ut mot vägen.
– Jag förstår verkligen inte den regeln, varför man inte kan få göra det.

Andra synpunkter som rimligtvis kommer att komma in är att hustillverkare gärna vill se större typgodkända hus, med högre tillåten nockhöjd än 5,5 meter och större totalyta än 120 kvadratmeter, något som Byggindustrin skriver om här.

Kan gå snabbt – om bostadsministern får fortsatt förtroende
Boverkets förslag har alltså precis skickats ut på remiss. Svaren ska skickas in senast 11 november. Dessförinnan är det ju ett val och vad som händer där påverkar ju också hur det går med idén om typgodkända småhus. Bostadsminister Andreas Carlson gjorde på hearingen klart att han och Kristdemokraterna kommer att driva på den här frågan om den nuvarande regeringssidan får fortsatt förtroende – och att det kan gå ganska snabbt.

– Den mest offensiva tidsplanen för att få det här på plats på riktigt är andra halvan av 2027. Vi har en plan färdig för att hantera detta. Mitt parti och jag personligen kommer att jobba för det. Jag aspirerar på att fortsätta som bostadsminister och då kan vi hålla det tempot, sa han på hearingen.