”Plan- och byggprocessen bromsas av systemfel”
Tre av personerna bakom Ledtidsindex skriver på Altinget Debatt: ”Styrning, arbetssätt och förmågan att driva processen framåt avgörande.”
Hansi Karppinen, Bygg i tid (och Besqab), Anna Broman, Byggföretagen, och Martin Lindvall, Fastighetsägarna, pekar på att ledtiderna fortsätter att öka trots att bostadsbyggandet mer än halverats sedan 2021. Enligt Nationellt Ledtidsindex 2026 – som presenterades i förra veckan, läs här – tar det nu i genomsnitt 5,1 år från inledd detaljplaneprocess till byggstart – drygt sju månader längre än 2023.
”Utdragna processer beror inte på hög arbetsbelastning. Tvärtom visar kartläggningen att kommuner där varje medarbetare hanterar fler planer i genomsnitt har kortare ledtider. I stället är styrning, arbetssätt och förmågan att driva processen framåt avgörande”, skriver trion.
De lyfter Lund, Trollhättan och Trosa som exempel på kommuner med effektiva processer och konstaterar att kommuner som sätter konkreta mål för ledtider i genomsnitt har nästan ett år kortare processer.
Samtidigt räcker inte lokala förbättringar, enligt debattörerna. De efterlyser bland annat tydligare och tidigare statliga besked, förändrade finansieringsmodeller, snabbare hantering av överklaganden och tydligare ramar för exploateringsavtal.
”Plan- och byggprocessen bromsas av systemfel. Otydliga statliga krav och målkonflikter mellan plan- och bygglagen och miljöbalken skapar osäkerhet och leder till fler, mer omfattande och kostnadsdrivande utredningar.”
Målet bör enligt dem vara att detaljplaner normalt tar högst två och ett halvt år och att bygglov hanteras inom sex månader fram till startbesked. Två år kortare total ledtid skulle, skriver de, kunna möjliggöra 3 000 fler byggstarter per år.