Studentbostadsmarknaden har svängt – lättare i Stockholm, tuffare i Luleå

Det har blivit betydligt lättare att få studentbostad på många håll i landet – även i Stockholm, där bilden av en närmast omöjlig bostadsmarknad fortfarande lever kvar. Men i Luleå har utvecklingen plötsligt gått åt andra hållet.
Där har ett kraftigt ökat studentintag skapat ett extremt söktryck och blottat svårigheten att samordna utbildningsplatser och bostäder.

– Man kan inte bygga bostäder lika snabbt som man kan öka antalet studieplatser, säger Samira Mchaiter på Studentbostäder i Norden.

Luleå sticker ut när Studentbostadsföretagen under ett webbinarie tar tempen på bostadsmarknaden vid höstens terminsstart. Efter att tidigare ha haft ett relativt balanserat läge har efterfrågan ökat kraftigt på kort tid.

Studentbostäder i Norden är den största fastighetsägaren av studentbostäder i Luleå. Bolagets bestånd är redan fullt uthyrt och de få bostäder som nu annonseras ut gäller i huvudsak inflyttning först senare under hösten.
– Söktrycket är extremt högt. Det som annonseras ut nu gäller kanske den 1 november eller 1 december. Det är ett fåtal objekt och där har vi mellan 80 och 100 sökande per objekt.

Enligt Mchaiter har omkring 1 500 fler studenter antagits inför årets hösttermin. Förändringen är mycket stor i förhållande till den lokala studentbostadsmarknaden – och kom snabbt.
– Det hade självklart varit önskvärt att vi hade kunnat ha en dialog med lärosätet och kommunen om hur det kommer att se ut kommande terminer och hur det påverkar vår planering.

Vill se kommunen, universitetet och näringslivet runt samma bord
Det är här Mchaiter ser den stora utmaningen. Ett universitet kan öka antalet utbildningsplatser från ett år till ett annat. Att planera, finansiera och bygga nya bostäder tar betydligt längre tid.

Hon efterlyser därför ett tätare samarbete mellan fastighetsägare, kommunen, lärosätet och näringslivet i Luleå.
– Vi skulle behöva ha mycket bättre dialog både med kommunen, lärosätet och näringslivet i Luleå för att kunna se vilka förutsättningarna är för oss och för dem och hur beståndet behöver se ut framåt.

Studentbostäder i Norden har bland annat utvärderat möjligheten att förtäta ett av sina områden. Men beslut om nya studentbostäder kompliceras av att efterfrågan inte bara kan förändras från år till år – utan kraftigt mellan höst och vår.
– Om lärosätena satte sig ner och tog fram en plan 30 till 50 år framåt för hur intagen kommer att se ut och hur mycket de kommer att växa skulle vi kunna planera vårt bestånd mycket, mycket bättre.

Brist på hösten – risk för tomma bostäder på våren
Det paradoxala är att Luleå samtidigt illustrerar varför det inte självklart går att svara på det höga söktrycket genom att snabbt bygga ett stort antal nya studentbostäder.

Betydligt fler utbildningar startar på hösten än på våren. Studentbostäder i Norden har tidigare haft vårterminer då det varit betydligt svårare att hyra ut bostäder i Luleå.
– Tittar man bara på den här höstterminen så är svaret självklart ja, det skulle behöva byggas fler studentbostäder. Men det är mycket färre programstarter under vårterminen, vilket gör det svårare att planera.

Hon vill därför se jämnare studentflöden över året.
– Vår kärnverksamhet är att tillhandahålla studentbostäder till studenter, så det behövs ett jämnare flöde. Det är inte bra att bostäder står tomma delar av året.

Problemet är inte unikt för Luleå. Efterfrågan är generellt betydligt större inför höstterminen än inför våren, men årets kraftiga förändring gör situationen i Luleå särskilt tydlig.

I Stockholm har marknaden vänt åt andra hållet
Drygt 90 mil söderut är berättelsen nästan den motsatta. Stockholm har under lång tid varit närmast synonymt med långa bostadsköer och nyblivna studenter som tvingas söka andrahandskontrakt eller bo långt från studieorten. Men den bilden är på väg att bli inaktuell, enligt flera av de större studentbostadsaktörerna.

Eric Hansson, fastighetschef på Stockholms studentbostäder, beskriver möjligheterna att få en bostad som förhållandevis goda jämfört med historiskt.
– Marknaden är betydligt mer balanserad i dag än tidigare.

Hos Stockholms studentbostäder kan blivande studenter börja samla ködagar tre månader innan de blir kårmedlemmar. Den som använder den möjligheten och är aktiv när antagningsbeskedet kommer har enligt Hansson goda chanser att hitta en lösning under hösten, även om det inte nödvändigtvis blir förstahandsvalet.
– Vår erfarenhet är att många hittar lösningar under hösten. Det är inte säkert att man får sin drömbostad direkt, men det brukar ordna sig.

En viktig förklaring är enligt Hansson de studentbostäder som tillkommit i Stockholmsregionen de senaste åren, inte minst utanför de mest centrala lägena.
– Den nyproduktion som tillkommit de senaste åren i regionen, kanske framför allt i de yttre områdena, har ökat utbudet av studentbostäder och gjort marknaden mer balanserad.

”Bilden stämmer inte riktigt längre”
Viktoria Anjeling, kundchef på ByggVesta, tycker också att föreställningen om Stockholms studentbostadsmarknad släpar efter verkligheten.
– Det finns fortfarande en bild av att det är väldigt svårt eller till och med omöjligt att få studentbostad i Stockholm. Men jag tycker inte att den bilden riktigt stämmer längre.

Det betyder inte att efterfrågan är låg. De mest attraktiva och campusnära bostäderna har fortfarande ett högt söktryck.

Men för studenter som kan kompromissa är alternativen betydligt fler än tidigare.
– Jag tror att många fortfarande utgår från hur marknaden såg ut tidigare, medan verkligheten i dag ser annorlunda ut. För den som är flexibel när det gäller område, hyra och boendeform finns det betydligt bättre möjligheter än vad många tror.

Anjeling tror att läget gör att fastighetsägarna i högre grad måste fundera på exakt vad studenterna efterfrågar.
– Det handlar om att erbjuda rätt produkt på rätt plats och med rätt service. I Stockholm tror jag att ett bra boende i kombination med bra kommunikationer blir allt viktigare.

Pris viktigare efter kostnadskrisen
Samtidigt förändras studenternas prioriteringar.

Eric Hansson ser en tydligare prismedvetenhet efter de senaste årens kostnadsökningar.
– Vår målgrupp har generellt sett en begränsad budget och efter de senaste högkostnadsåren ser vi att studenterna har blivit mer prismedvetna.

Det har bland annat gjort det traditionella korridorsrummet mer attraktivt igen.
– Vi ser något av ett litet uppsving för korridorsboendet och gemenskapen där, samtidigt som kötiderna faktiskt har kortats.

Frågan om studenternas betalningsförmåga har fått allt större uppmärksamhet. Men Studentbostadsföretagens egen jämförelse mellan hyror och studenternas uppgivna betalningsvilja ger en mer nyanserad bild.

I en undersökning tillsammans med Ungdomsbarometern uppgav de flesta studenter att de som mest kan tänka sig att betala någonstans mellan cirka 4 000 och 6 500 kronor i månaden för sin del av boendet. Betalningsviljan är som störst kring 5 500–6 000 kronor.

När Studentbostadsföretagen jämför det med hyrorna för korridorsrum och ettor ligger en majoritet av beståndet inom eller under de nivåerna.

Nio av tio nybörjare på relativt balanserade orter
Den nationella utvecklingen går också tydligt mot bättre balans.

Enligt Studentbostadsföretagens kartläggning finns nio av tio nybörjarstudenter på studieorter där möjligheten att få studentbostad är god eller relativt god. Bara 11 procent finns på orter där situationen är mer ansträngd.

Bakom förändringen ligger flera saker. Det har byggts studentbostäder och andra bostäder, samtidigt som studenternas beteenden har förändrats. Flyttviljan bland unga har minskat och det större utbudet av distansutbildningar gör att fler kan välja att bo kvar hemma under studierna.

Studentbostadsföretagen pekar också på risken med att den gamla bilden av en generell studentbostadsbrist lever kvar. Organisationen har tidigare sett att uppemot var fjärde student väljer bort en studieort eller ett lärosäte därför att de tror att det är svårt att ordna bostad.

Stockholm visar att den föreställningen inte alltid stämmer längre.

Luleå visar samtidigt varför en studentbostadsmarknad som ser balanserad ut ett år snabbt kan hamna i brist nästa.

Det är också bakgrunden till Studentbostadsföretagens krav på att studentbostäder i högre grad ska betraktas som en del av utbildningsinfrastrukturen – och att planeringen av utbildningsplatser och bostäder måste hänga ihop bättre.

Studentbostadsföretagens webbinarie går att se i sin helhet i efterhand, här.