"Beställarna måste väga in mer än priset för att stoppa fusket"

Orealistiska anbud, långa kedjor av underentreprenörer och bristande kontroll riskerar att öppna dörren för arbetslivskriminalitet i byggbranschen.
Enligt Skanskas Alexandra Bojarzyn måste beställarna ta ett större ansvar redan vid upphandlingen – genom tydligare krav, realistiska tidsplaner och större fokus på seriositet. Det framhöll hon vid ett seminarium arrangerat av CMB i Göteborg.

Hur kan byggbranschen komma till rätta med arbetslivskriminalitet och samtidigt skapa säkrare arbetsplatser? Det var en av huvudfrågorna när CMB arrangerade ett lunchseminarium hos Skanska i Göteborg på temat seriositet i byggbranschen – från tidiga skeden till säker produktion.

Huvudtalare var Alexandra Bojarzyn, hälsa- och säkerhetschef på Skanska väg och anläggning Väst. Hon betonade att förutsättningarna för en säker och seriös byggprocess till stor del avgörs långt innan arbetet på byggarbetsplatsen börjar.

Inte minst handlar det om vilka krav beställaren ställer i upphandlingen och hur projektet planeras.
– Många upphandlar med tydliga miljökrav. Det kan handla om vilka bränslen som ska användas i maskinerna eller vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. Men det är inte lika självklart att alla delar är lika tydliga. Och tidsplanen påverkar väldigt mycket, den är såklart avgörande.

Enligt Alexandra Bojarzyn måste beställarna säkerställa att projekten får realistiska tidsplaner och tillräckliga resurser. Annars riskerar högt ställda krav på säkerhet och seriositet att bli svåra att uppfylla när produktionen väl drar i gång.
– Det är beställarens ansvar att se till att det finns en realistisk tidsplan. Hur snabbt ska arbetet genomföras? Vilka resurser finns tillgängliga? Behöver vi ta in fler personer?

Oseriösa företag snedvrider konkurrensen
En annan central del av föredraget handlade om arbetslivskriminalitet och de konsekvenser som oseriösa aktörer får för konkurrensen i byggbranschen.

Alexandra Bojarzyn pekade bland annat på människoexploatering, skattefusk och företag som lämnar anbud med priser som inte är förenliga med rimliga arbetsvillkor.
– Om vi ska konkurrera med ett företag som inte betalar skatt och avgifter är det klart att det företaget kan erbjuda betydligt lägre priser än vad vi kan. Det säger sig självt att det blir väldigt svårt att konkurrera på samma villkor.

Hon betonade därför vikten av att kontrollera vilka företag som anlitas, men också vilka underentreprenörer dessa i sin tur använder.

Det räcker inte att kontrollera ett organisationsnummer eller säkerställa att den som kommer till byggarbetsplatsen har rätt identitetshandlingar. Beställare och entreprenörer behöver också förstå hur företagen bakom arbetskraften är organiserade.
– Hela arbetet bygger på transparens. Vi måste förstå vilka företag som finns i våra projekt och hur de hänger ihop med varandra.

Visade komplexiteten i utländska företagsstrukturer
Som exempel visade Alexandra Bojarzyn hur två utländska företag inom samma koncern kan ha olika funktioner. Det ena kan ansvara för installationer och fakturering, medan personalen är anställd i ett annat företag som bedriver personaluthyrning.

En sådan företagsstruktur behöver inte vara problematisk i sig, men den ställer högre krav på kontroll av anställningsförhållanden, skatter, försäkringar och utstationerad personal.
– Det är en sak att säga att vi ska kontrollera alla som kommer in på en byggarbetsplats. Men vad är det egentligen vi ska kontrollera?

Hon beskrev hur Skanska arbetar med kontroller redan före kontraktsskrivning och därefter följer upp vilka personer och företag som kommer in i projekten. Bland verktygen finns bland annat ID06, personalliggare, kontroller av företagsregistrering och Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister.

Samtidigt försvåras arbetet av att företag inte har tillgång till samma information som myndigheterna och att informationsutbytet mellan olika myndigheter inte alltid fungerar fullt ut.

Beställarna kan styra antalet UE-led
Alexandra Bojarzyn lyfte också behovet av att redan vid upphandlingen ta ställning till hur många underentreprenörsled som ska tillåtas och vilka krav som ska gälla genom hela leverantörskedjan.

Det kan exempelvis handla om löner, försäkringar, boendeförhållanden, arbetstider och transporter för utstationerad personal. Även om entreprenörerna inte kan kontrollera varje enskild detalj finns det enligt henne stora möjligheter att påverka förutsättningarna genom avtalen.
– Vi kan inte kontrollera precis allting, men vi kan ställa krav. Och det tycker jag är viktigt att komma ihåg.

Hon framhöll samtidigt att säkerhetsarbetet måste börja redan i projekteringen. Genom att eliminera risker eller välja mindre riskfyllda arbetsmetoder kan många problem förebyggas innan de behöver hanteras med instruktioner, organisatoriska åtgärder eller personlig skyddsutrustning.

Vill se större fokus på andra värden än priset
Under den avslutande frågestunden fick Bojarzyn frågan om vilken kravställning hon framför allt saknar från beställarna.

Svaret handlade om hur beställarna värderar olika delar av byggprocessen och vilka förutsättningar de därigenom skapar för entreprenörerna.
– Att beställarna verkligen funderar över vad som är viktigt för dem. Självklart är det viktigt att det är billigt, men ju mer en beställare värderar andra saker än bara priset, desto bättre förutsättningar skapar vi för människorna i projekten. Och även för miljön, såklart.