Boendekostnaderna upp 43 procent på fem år – elen ökar mest

Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall har ökat med 43,3 procent på fem år. Bara under 2026 stiger de med 6,9 procent, jämfört med en inflation på 0,6 procent. Det visar årets Nils Holgersson-rapport, som också visar stora skillnader mellan landets kommuner.

Efter flera år av kraftiga prisökningar fortsätter kostnaderna för fastighetsägare och hushåll att stiga. Den samlade kostnaden för fjärrvärme, el, VA och avfall ökar med 6,9 procent under 2026 – mer än tio gånger inflationen under motsvarande period.
– Kostnaderna har ökat mer än tio gånger snabbare än inflationen. Ökningstakten har bromsat in, men efter flera år av kraftiga höjningar ligger kostnaderna nu på dramatiskt höga nivåer, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen och energiexpert på Sveriges Allmännytta.

Fjärrvärmen är fortfarande den största kostnadsposten och svarar för 46 procent av den sammanlagda kostnaden. Sedan 2023 har fjärrvärmekostnaden ökat med 31 procent. Under 2026 är ökningen 4,5 procent och i 28 kommuner höjs fjärrvärmepriset med mer än tio procent.
– Fjärrvärmen är en mycket viktig del av det svenska energisystemet, men de senaste årens prisutveckling är bekymmersam. På bara tre år har kostnaden ökat med över 30 procent. När kunderna inte kan byta leverantör ställer det särskilt höga krav på transparens och skälig prissättning, säger Björn Berggren.

Elen ökar mest
Den kostnadspost som ökar mest under året är el. Den sammanlagda kostnaden för elhandel, elnät och elskatt stiger med 12,4 procent. Enligt rapporten beror ökningen framför allt på högre elhandelspriser och elnätsavgifter, trots att elskatten har sänkts.

På Sveriges Allmännyttas sajt lyfter Björn Berggren också konsekvenserna för bostadsbolagens ekonomi:
– Varje krona som går till högre avgifter är en krona som inte kan användas till underhåll, renovering eller energieffektivisering. Bostadsbolagen arbetar hårt för att hålla nere sina kostnader, men när avgifterna fortsätter att stiga blir det allt svårare att värna både hyresnivåerna och fastigheternas långsiktiga utveckling, säger Björn Berggren till Sveriges Allmännytta.

Nästan 20 000 kronor skiljer mellan kommunerna
Rapporten visar samtidigt stora geografiska skillnader. För ett hushåll är den sammanlagda årskostnaden lägst i Piteå, omkring 25 800 kronor, och högst i Gnesta, omkring 45 800 kronor. Det motsvarar en skillnad på 78 procent.
– Det är anmärkningsvärt att vi närmar oss att det nästan kan kosta dubbelt så mycket för ett hushåll beroende på var i landet man bor. De stora skillnaderna visar hur stor betydelse de lokala priserna har för boendekostnaderna, säger Björn Berggren.

Nils Holgersson-rapporten har publicerats årligen sedan 1996. I undersökningen ”förflyttas” ett flerbostadshus med 15 lägenheter genom samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.

Hela rapporten kan du läsa här.