Framtiden skärper arbetet i utsatta områden – går från nudging till kameror

Göteborgs kommunala bostadskoncern Framtiden har under flera år låtit forskare granska arbetet i sina prioriterade utvecklingsområden.
Resultaten har varit blandade – och när information, nudging och andra insatser mot nedskräpning varit svåra att koppla till långsiktiga effekter har koncernen gått vidare med kameror och sanktioner.
På Mötesplats Områdesutveckling i Bergsjön samlades flera fastighetsaktörer, forskare och representanter från Göteborgs stad för att diskutera hur livsvillkoren i utsatta områden kan förbättras. En av talarna var Lars Bankvall, FoU-chef på Framtiden, som beskrev hur den kommunala bostadskoncernen under flera år försökt använda forskning för att följa upp och utveckla arbetet i sina sex prioriterade utvecklingsområden.
Ett av de tydligaste resultaten gäller arbetet mot nedskräpning och bristande skötsamhet. Efter flera år av bland annat information, nudging och andra åtgärder hade Framtiden svårt att se bestående effekter.
– När vi följde alla de här initiativen så hade vi väldigt svårt att se långsiktiga effekter. Då sa vi: då behövs något annat, säger Lars Bankvall.
Forskningsprogrammet startade efter att Framtiden 2020 tagit fram en särskild strategi för områden som då sammanföll med polisens sex särskilt utsatta områden i Göteborg. Tanken var att inte bara genomföra åtgärder, utan också låta externa forskare granska strategin och försöka mäta vad insatserna faktiskt ledde till.
Framtiden fick in 26 forskningsförslag och valde ut ett antal projekt med olika perspektiv – från stadsplanering och organisation till kriminalitet, fastighetsdata och beteendeförändringar.
Lars Bankvall beskriver arbetssättet som ett sätt att utsätta den egna verksamheten för extern prövning, även när resultaten inte blir de önskade.
Ett doktorandprojekt tillsammans med Malmö universitet undersökte exempelvis om fysiska åtgärder i bostadsområdena kunde kopplas till färre polisregistrerade händelser. Det kunde handla om bland annat belysning, entrésystem, digitala lås och förändringar av gemensamma miljöer.
Något tydligt samband gick inte att belägga.
– Svaret på det projektet egentligen ska vi säga att han kunde inte se några effekter. Det är ju så det kan vara, det styr inte vi, säger Lars Bankvall.
Han betonar samtidigt att resultatet inte nödvändigtvis betyder att åtgärderna saknar effekt. Forskarna hade bland annat svårt att få tillräckligt detaljerade uppgifter om exakt när och var olika insatser genomförts, samtidigt som alla händelser i utsatta områden inte anmäls till polisen.
– Att han inte kunde se några effekter kan bero på att det inte finns några effekter, men det kan också bero på att datan inte var enkel.
Avbröt forskningsprojekt
Alla forskningssamarbeten har inte heller fungerat. Ett projekt med forskare vid en juridisk institution skulle studera skillnaden mellan strategier och vad som faktiskt sker när de omsätts i organisationen.
Projektet avslutades efter halva tiden.
– Vi hittade inte varandra. Det teoretiska språkbruket och det vi behövde få till låg för långt ifrån varandra, säger Lars Bankvall.
Resultatet blev en idéskrift i stället för det ursprungligen planerade projektet.
– Så det var väl faktiskt ett misslyckande.
Andra projekt har däremot levt vidare. Forskare har bland annat analyserat fastighetsspecifika data och Framtidens återkommande hyresgästenkäter. Där säger Lars Bankvall att analyserna har gett stöd för att vissa av koncernens insatser påverkat resultaten i enkäterna.
Arbetet har också väckt frågor om hur trygghet ska mätas. En direkt fråga om någon känner sig trygg behöver enligt Lars Bankvall inte säga allt, eftersom människor kan vänja sig vid förhållanden i sin omgivning. Forskarna har därför arbetat med mer konkreta indikatorer, exempelvis buskörning med mopeder och öppen droghandel.
Nedskräpning blev större fråga
Det forskningsspår som nu fått tydligast praktiska konsekvenser handlar om nedskräpning och sophantering.
Lars Bankvall beskriver frågan som betydligt större än den kan framstå som vid första anblicken. Den påverkar kostnader, personal, trivsel och upplevelsen av trygghet i bostadsområdena.
– Man tänker att det är en liten sidofråga, men det är det inte. Det påverkar jättemycket.
Under flera år prövade Framtiden bland annat information, nudging, ombyggnationer och andra åtgärder för att förändra beteenden. Insatserna dokumenterades och följdes upp före och efter genomförandet.
När långsiktiga effekter var svåra att se tog arbetet en ny riktning.
– Vi måste på något sätt identifiera dem som inte jobbar och agerar i enlighet med det kollektiva. Då är lösningen att vi måste identifiera vilka det är och vi måste sanktionera det, säger Lars Bankvall.
Arbetssättet har nu landat i ett koncernledningsbeslut som håller på att implementeras. Bostadsbolaget arbetar enligt Lars Bankvall med kameror eller projektering för kameror i bland annat Biskopsgården, Tynnered och Hammarkullen. Bergsjön har tidigare fungerat som pilotområde.
Innan kameror sätts upp görs bland annat attitydundersökningar och kartläggningar av problembilden. Han säger att Framtiden redan ser effekter av arbetssättet.
– Det är inte konstigare än ni kan själva tänka: om polisen tog bort alla fortkörningskamerorna, då skulle vi köra på samma sätt? Eller om det inte fanns p-böter eller regleringar kopplat till att parkera, skulle vi göra på samma sätt? Det är inte konstigare än så.
För Framtiden har forskningsprogrammet samtidigt blivit ett sätt att öka kraven på den egna uppföljningen.
– Det var vi inte jättebra på… Och ja, det är vi ju inte alltid så bra på. Man gör ofta någonting och sedan går man vidare, säger Lars Bankvall.
