Blockbytarna avgör valet 2026 – bostadsfrågan förblir undanpressad

Riksdagsvalet 2026 avgörs av små väljarrörelser mellan blocken. Ekonomi, trygghet och jobbfrågan väntas dominera valrörelsen, medan bostadsfrågan trots stora strukturella problem förblir undanpressad. Infostats analyschef Peter Santesson berättar hur marginalerna i opinionen gör blockbytarna avgörande.

I kväll är det dags för årets första partiledardebatt i riksdagen, följ den på riksdagens webb-tv här.

När Stockholms Handelskammare nyligen samlade experter till seminariet Spaning Samtiden stod riksdagsvalet i september 2026 i centrum. En av talarna var Peter Santesson, analyschef på Infostat, som tecknade bilden av ett val där små väljarrörelser kan få stora konsekvenser.

Utgångsläget är tydligt men långt ifrån avgjort.
– Tittar vi på poll of polls så är utgångsläget inför det kommande valet en tämligen rak kurva där regeringssidan ligger under. Vänsteroppositionen leder med ungefär fem procentenheter just nu, nålen ligger och darrar på 4,8 procentenheter, säger han.

Avståndet kan dock vara missvisande.
– Det där kan ju låta rätt mycket men nu är det ju två block vi pratar om, med väljarströmmar som går över gränsen mellan blocken som avgör valet och det betyder att avståndet egentligen är hälften så mycket.

I praktiken handlar det om drygt två procentenheter som behöver byta sida.
– Det är alltså 2,4 procentenheter som behöver flytta på sig för regeringssidans del. Om så stor del av väljarna rör sig från vänster till höger så kommer det att tippa över, säger Peter Santesson och fortsätter:
– Det vore inget exceptionellt alls med så pass stora strömmar. Det tenderar att jämna ut sig under det sista halvåret före valet och under vissa val har rörelserna varit större än så och under andra val har rörelserna varit mindre. Så det är absolut ett öppet läge inför det kommande valet. Men det är fördel för vänstersidan så långt.

Trygghetsfrågan – svår att vinna på när läget förbättras
En av regeringssidan starkaste frågor har varit lag och ordning. Samtidigt visar statistiken att antalet skjutningar nu är på den lägsta nivån sedan polisen började mäta. Det skapar ett kommunikativt dilemma.
– Hur man kommunicerar att man å ena sidan är på rätt väg men samtidigt inte på något sätt kan blåsa faran över är en utmaning, säger Peter Santesson.

Enstaka grova våldsdåd riskerar dessutom att snabbt flytta fokus tillbaka till otryggheten, trots förbättrade långsiktiga trender.

Efter inflationskrisen har hushållens framtidstro gradvis stärkts. En tydlig nedgång under våren kopplas till det internationella tullkriget, men nu ser fler svenskar mer positivt på sin privatekonomi. Trots detta har regeringen haft svårt att fullt ut omsätta förbättrade ekonomiska signaler i ökat väljarstöd.

Dagordningen skiljer sig också tydligt mellan blocken. Vänsterväljare prioriterar sjukvård, klimat och andra välfärdsfrågor, medan högerns väljare fortsatt sätter lag och ordning högt – även om frågan tappat något i styrka – och där invandringen är på väg tillbaka som en central fråga.

Jobbfrågan är en potentiell valbomb
Inför 2026 kan dock en ny fråga segla upp som oväntat viktig, även för regeringssidan.
– En bubblare att lyfta fram är jobbfrågan, därför att under 2025 så såg vi en snabbt stigande arbetslöshet bland akademiker. Det är en ny typ av arbetslöshet som inte har här sett tidigare i Sverige… En gissning är att det är kopplat till AI faktiskt, säger Peter Santesson.
– Vi har alltså arbetslöshet och svaga positioner på arbetsmarknaden för grupper som tidigare inte alls har haft såna här problem, och det skulle kunna bli en stor fråga.

Själva regeringsalternativen spelar också roll, men frågan är mindre konfliktfylld än tidigare.
– Den är helt central, men jag skulle säga att den har varit mer slitig inför tidigare val för att Sverigedemokraterna som en komponent i ett borgerligt regeringsunderlag har börjat bli alltmer accepterat.
– Tidigare har det varit lite grann en missmatchning av politisk nödvändighet för partierna, nu accepterar väljarna detta allt mer, säger Peter Santesson.

Bostadsfrågan är viktigare för vänstern än högern
När Bostadspolitik.se frågar om Peter Santessons syn på bostadsfrågans roll i årets val målas en mer komplex bild upp.
– Bostadsfrågan är undanpressad eftersom det är en så utpräglad insider-outsider-fråga: De allra flesta är inte personligen berörda, säger han.

Som enskild valfråga väger den lätt, men bilden förändras i bredare prioriteringar.
– Som enskilt viktigaste fråga är det mycket få som sätter den, men om man breddar och tittar på vilka som anger den som en av flera viktiga frågor i en flervalsfråga, så är det nästan dubbelt så många bland vänsterväljare (13 procent) som bland högerväljare (8 procent).
– Den skillnaden syns framför allt i de högre åldersgrupperna, medan prioriteringen bland höger vs vänsterväljare är rätt lika bland yngre väljare.