Bostadsrätterna efter varningen: ”Klart att det finns en risk”
Staten ger bostadsrättsföreningar nya verktyg mot kriminalitet – men vem tar ansvar när ideellt arbetande styrelser tvingas agera mot personer med våldskapital? Den frågan väckte Stiftelsen Tryggare Sveriges Magnus Lindgren nyligen på Bostadspolitik.se.
Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist delar bilden av att de nya reglerna kan innebära risker – men välkomnar samtidigt lagändringarna.
– Det är klart att det kan vara tufft för en styrelse.
I en debattartikel på Bostadspolitik.se välkomnade Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige, regeringens förslag om skärpta regler mot kriminalitet i bostadsrättsföreningar.
Samtidigt pekade han på vad han menar är en allvarlig brist: ett stort ansvar riskerar att hamna på ideellt arbetande styrelseledamöter.
När föreningar får större möjligheter att neka medlemskap på grund av tidigare brottslighet och att agera mot kriminella bostadsrättshavare ska vanliga grannar göra svåra bedömningar – i vissa fall av personer med ett betydande våldskapital. Lindgren efterlyste därför ett tydligare samhälleligt stöd och pekade särskilt ut kommunerna som en aktör som skulle kunna få ett större ansvar.
Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist delar bilden av att det finns en risk för att styrelseledamöter kan hamna i utsatta situationer.
– Det är klart att det finns en risk för det. Det här är ju personer som ofta har ett våldskapital och de drar sig inte för att hota, så det är klart att det kan vara tufft för en styrelse. Men det kan vanliga störningsärenden vara redan i dag också. Det är konfliktsituationer det handlar om i båda fallen.
Rekommenderar juridisk hjälp
Bostadsrätterna rekommenderar redan i dag föreningar att ta professionell hjälp när de ställs inför svåra störningsärenden. Ulrika Blomqvist tror att det blir viktigt även när de nya reglerna börjar användas.
– När det gäller störningsärenden som styrelsen upplever som tuffa, och som ofta kan vara ganska komplicerade juridiskt, rekommenderar vi alltid att de använder sig av en handläggande jurist. Dels kan juristen bedöma hur förutsättningarna ser ut för att gå vidare, dels kan det vara juristen som driver processen åt dem.
Det handlar inte bara om juridiken, utan också om att skapa ett avstånd mellan styrelsen och den person som föreningen agerar mot.
– Det blir ofta mycket kommunikation i sådana här ärenden och då kan den handläggande juristen vara en avlastning och också hjälpa styrelsen att uttrycka sig rätt.
Samtidigt välkomnar Bostadsrätterna regeringens förslag. När Bostadspolitik.se intervjuade Ulrika Blomqvist förra året, efter att Moderaterna och Liberalerna öppnat för skärpt lagstiftning mot kriminalitet i bostadsrättsföreningar, kallade hon förändringen ”verkligen på tiden”.
Den uppfattningen står fast.
– Ja, vi tycker att det är bra att vi får en likvärdig lagstiftning på bostadsrättssidan som på hyresrättssidan. Kriminalitet och otrygghet i bostadsområden är ju inte knuten till boendeform, utan snarare till området.
Ulrika Blomqvist tycker också att det är en fördel att reglerna för bostadsrätter och hyresrätter ligger nära varandra.
– Det här ger föreningarna samma möjligheter som på hyressidan att säga upp kriminella bostadsrättshavare. Det är bra att lagstiftningen är likartad, för då kan man dra nytta av den praxis som kommer på hyressidan. Den lagstiftningen har varit i kraft lite längre. Lagstiftningen har varit ganska synkroniserad genom åren och det är bra att det fortsätter så.
”Inte lätt som lekman”
En särskilt svår fråga blir enligt Ulrika Blomqvist möjligheten att neka medlemskap. Där kan en styrelse behöva bedöma om tidigare brottslighet är sådan att det finns anledning att säga nej till en person som vill bli medlem i föreningen.
– Det är inte lätt som lekman att göra den bedömningen och där får vi nog vänta och se hur praxis utvecklas. Säger styrelsen nej har den som nekats medlemskap rätt att gå vidare till hyresnämnden och få frågan prövad. Men på några års sikt har vi nog en praxis som visar var gränserna går.
Men för att över huvud taget kunna göra en sådan bedömning måste föreningen också få tillgång till relevant information.
Bostadsrätterna har därför i sitt remissvar lyft den statliga utredningen Ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller. Organisationen vill att det utreds om bostadsrättsföreningar ska kunna använda uppgifter ur belastningsregistret.
– Vi föreslog att utredningen skulle få ett tilläggsuppdrag att ta ställning till om det är motiverat att föreningar ska få göra bakgrundskontroller med hjälp av utdrag från belastningsregistret, och i så fall i vilken omfattning. För att kontrollera om någon är kriminell är ju inte jätteenkelt.
Öppen för kommunalt stöd
Magnus Lindgren argumenterade i sin debattartikel också för att kommunerna borde få ett tydligare ansvar för att stötta bostadsrättsföreningar, bland annat med kunskap, rådgivning och kontakter med myndigheter.
Ulrika Blomqvist är positiv till tanken om stöd – men vill inte att kommunerna får någon roll i själva medlemsprövningen.
– Det är bra om kommunerna stöttar föreningarna, men det får inte bli så att kommunen på något sätt ska gå in i själva processen att godkänna medlemskap eller att det på något sätt ska passera via kommunen. Då blir det en väldig byråkrati och det är inte kommunens sak att godkänna medlemmar.
Däremot ser hon gärna att kommunerna hjälper föreningarna med den bredare problematiken kring kriminalitet och trygghet.
– Det är givetvis viktigt att kommunerna tar sitt kommunala ansvar och ser till att områdena är säkra och trygga. Och självklart tycker jag att det är bra om kommunen kan stötta föreningarna med kunskap och rådgivning. Men de ska inte vara med i själva processen.
