Boverket står fast vid byggprognosen – trots kritik från bostadsutvecklare
Boverket håller fast vid att bostadsbyggandet har vänt uppåt och att myndighetens prognos ger en tillförlitlig bild av utvecklingen. Det sker trots att flera bostadsutvecklare som Bostadspolitik.se har talat med upplever att siffrorna inte speglar verkligheten i dagens projektportföljer.
I samband med Boverket publicerade sin byggprognos för december 2025 i slutet av förra veckan slog myndigheten fast att bostadsbyggandet vänder uppåt efter flera år av nedgång. Boverkets bedömning är att cirka 32 000 bostäder påbörjas under 2025, med en fortsatt ökning till 35 000 bostäder 2026 och 37 000 bostäder 2027.
Utvecklare runt om i landet ifrågasätter dock prognosen och pekar på att statistiken till stor del baseras på startbesked. Enligt dem innebär ett startbesked långt ifrån alltid att ett projekt faktiskt går vidare till byggstart – särskilt inte i dagens marknadsläge, där projekt ofta pausas och markanvisningar lämnas tillbaka på grund av efterfrågeskäl, finansieringsproblem eller ökade kostnader.
Trots detta menar Boverket att prognosen är robust och att den ska läsas som en övergripande trendbild snarare än en exakt spegling av varje enskilt projekt. Oskar Gramstad, nationalekonom på Boverket, betonar att uppgången ska sättas i sitt sammanhang.
– Det har ju varit ett tufft läge och det är en vändning från låga nivåer vi ser. Det är därför vi försöker trycka på att även om det ljusnar så handlar det om ett ljus likt en ficklampa snarare än en strålkastare, säger Oskar Gramstad till Bostadspolitik.se.
"Full respekt för att man inte känner igen sig"
Han framhåller att myndigheten är medveten om att utvecklare kan ha en annan upplevelse av marknadsläget, men att prognosen ändå ger en rättvisande bild på nationell nivå.
– Jag har full respekt att man som utvecklare kan känna att siffrorna inte speglar den egna verkligheten, och det finns alltid utmaningar med statistik och prognoser. Men när vi tar upp det hela på aggregerad nivå så står vi fast vid att vi ser en ljusning och att vår prognos håller en god kvalitet.
Byggprognosen bygger enligt Boverket själva i första hand på SCB:s statistik över påbörjade bostäder för det innevarande året. Därutöver kompletteras underlaget med mer kvalitativa källor, såsom bostadsmarknadsenkäten och ”dialog med branschaktörer”. Prognoserna för de kommande två åren baseras på historiska data i kombination med Konjunkturinstitutets bedömningar och ska ses som ett förväntat byggande givet ett visst ekonomiskt scenario.
Välkomnar diskussion och dialog
Enligt Boverket är syftet inte att beskriva exakt hur många projekt som faktiskt sätts i gång i varje enskilt bolag, utan att fånga utvecklingen i byggkonjunkturen som helhet.
– Vi vill belysa trenden som vi ser. Vi välkomnar alltid diskussion och dialog, det gynnas vi alla av. Men prognosen står vi fast vid.
När det gäller kritiken mot användningen av startbesked i statistiken menar Boverket att begränsningarna är kända – men inte tillräckliga för att underkänna prognosen.
– Både vi och SCB är medvetna om att det finns utmaningar med statistiken. Men utifrån vårt syfte, att följa bostadsmarknaden och en bild över konjunkturläget för byggandet så anser vi att den håller den en god kvalitet, säger Oskar Gramstad.
