Stefan Ränk: Bristande handlingskraft vaskar 32 miljarder om året

2 jun 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Stefan Ränk, koncernchef för Einar Mattsson, en av Bostadspolitik.se:s ägare.

| På en väl fungerande bostadsmarknad kompletterar olika upplåtelseformer varandra.
Hyresrättens roll är att ge snabb tillgång, med en låg transaktionskostnad och förutsägbara boendekostnader.
Därför är den av stor betydelse för unga, nyinflyttade, arbetsmarknaden och företagens möjlighet att expandera.

Sedan Einar Mattsson och Byggföretagen presenterade rapporten Closed For Business har jag fått möjlighet att prata med många om hyressystemets oförmåga att leverera på de grundläggande funktionskraven. Många delar problembilden. Men vissa argument är formulerade utifrån en annan karta, inte den verklighet bostadssökande möter, alltid utan svar på vad vi ska göra annorlunda:

“Alla hyresgäster, i hela landet får kraftigt höjda hyror”
På många orter i Sverige är bruksvärdeshyrorna artificiellt höga, många fler än där de är artificiellt låga. Att hålla hyran artificiellt hög på svagare marknader ligger bara i fastighetsägarens intresse, inte de boendes. På svagare marknader kan man också använda presumtionshyror när man bygger nytt. De ligger inte sällan 50 procent högre än en normal hyra.

På attraktiva platser kommer hyran att höjas. Men då minskar incitamenten till att omvandla hyresbostäder till bostadsrätter och vi slutar att subventionera många ekonomiskt väletablerade hushåll. Vi får också bort de usla hyresvärdarna som blåser upp sina hyror med hjälp av bruksvärdet. Hem & Hyra hänger nu ut de domare som arbetar med skiljeförfarandet med namn och bild, som de var dömda för ett brott, delvis för att hyror höjs hos usla värdar. Detta exempellösa mediala övergrepp gör redaktionen utan en tanke på att det är systemet, inte juristerna, som skapar skevheter.

Att vi får koncentrera resurser till att stötta de hushåll som verkligen har ett behov är en prioritering som kostar, men den är nödvändig.

“Vi skapar områden där bara socioekonomiskt starka grupper kan efterfråga en bostad “
Argumentet beskriver något som redan finns. Östermalm är inte känt för sin fattigdom och Järva är inte känt för sitt överflöd. Eftersom bostäderna fördelas efter kötid kan väletablerade hushåll i lugn och ro sälja villan eller bostadsrätten och välja attraktiva bostäder på attraktiva platser med en artificiellt låg hyra. Socioekonomiskt svagare hushåll har sällan kunnat bygga en buffert som ger valmöjligheter, de fastnar i systemet och blir väldigt utsatta när livet händer.

Stefan Ränk pratar om hyresmarknadens funktion på Den Bostadspolitiska Arenan i Almedalen.

“Det är för dyrt för staten. ”
Enligt OECD uppgår den samhällsekonomiska välfärdsförlusten till 32 miljarder kronor om året till följd av felallokeringen av bostäder, bara i Stockholms innerstad. Det är inte pengar som saknas i statskassan över en natt, utan värden som går förlorade när människor inte kan bo där jobben finns och bostäderna inte används effektivt. När tillväxten bromsar in blir också konsekvenserna för välfärden reella. Tycker du att vi har för hög tillväxt i Sverige?

”Det är bättre med investeringsstöd”
Investeringsstödet gavs till aktörer på platser där efterfrågan var svag med en hyra som ofta ligger över vad människor var villiga att betala. Det är en investering i fastighetsägare och byggare, men har inget att göra med de bostadssökandes behov.

När investeringsstödet var aktuellt senast var det också på en marknad där pengar inte kostade något. På en marknad med normaliserade räntor räcker inte investeringsstödet så långt för några husbyggen. Då räcker pengarna mycket längre för reformer och riktiga stöd till utsatta hushåll.

“Det är en Stockholmsfråga”
Stockholm står för 40 procent av Sveriges tillväxt, lika mycket av de totala skatteintäkterna i landet och nästan hälften av alla nya jobb. När detta viker drabbas välfärden i alla delar av landet.

“Kötid är det rättvisaste vi har och reformer kommer att vara impopulära. ”
I vår undersökning säger 73 procent av stockholmarna att de saknas förtroende för hyresmarknaden och 64 procent anser att den är orättvis. Det är inte så konstigt. Segregationen ökar, ungas inträde på bostads- och arbetsmarknaden fördröjs och vi har artificiellt höga hyror i stora delar av landet.

I takt med att hyresrättens funktion för bostadsmarknaden urholkas kommer problemen att fortsätta hopa sig. För mig är den verkliga frågan inte om hyresmarknaden behöver reformeras, utan hur och när. Man kan välja att börja reformera på ett ansvarsfullt och respektfullt sätt eller tvingas in i vårdslösa, snabba lösningar. De som förvrider och förvanskar problembilden med argument som att tre miljoner får höjda hyror eller hänger ut domare med namn och bild raderar ut förutsättningarna att komma till någon form av lösning. Såväl partipolitiska företrädare som andra debattörer skräms bort. Men det är väl det som är avsikten?

Stefan Ränk
Vd och koncernchef för Einar Mattsson, en av Bostadspolitik.se:s ägare

cross