Lisa Pelling: Därför ska byggbranschen bry sig om sjuksköterskeindex

DEBATT | Om sjuksköterskor inte längre har råd att bo i de städer där de behövs, hotas både vården och samhällets funktion, menar Lisa Pelling.

Var har en sjuksköterska råd att bo? Varför ska bygg- och fastighetsbranschen bry sig om det?

En anledning är att sjuksköterskor tjänar väldigt nära medianlönen i Sverige. Som folk i allmänhet, helt enkelt. Det är därför hon (det är ju nästan alltid en hon) är så populär när politiker ska presentera räkneexempel.

Hon är ena hälften i familjen Snutsyrra, som inte minst Ebba Busch gillar att prata om. Dessutom är hon, precis som sin polis-man (som för övrigt tjänar ungefär lika mycket i månaden) en samhällsbärare.

Alla inser att vi behöver sjuksköterskor, och att de måste ha råd att bo någonstans

Alla inser att vi behöver sjuksköterskor, och att de måste ha råd att bo någonstans. Helst inom rimligt avstånd från sina arbetsplatser på vårdcentraler, äldreboenden och sjukhus. Även i de stora städerna. Hennes bostadsbehov är med andra ord en angelägenhet för oss alla.

Tiden är förbi när sjuksköterskor kunde förväntas vilja bo i personalbostäder. Inte ens på den tiden när sjuksköterskor var tvungna att sluta arbeta när de gifte sig, och alltså antogs vara barnlösa och ensamstående, var personalbostäder särskilt väl anpassade till deras livssituation. Nu är tiden för lägenhetslängor bakom sjukhuset definitivt förbi, och den vanliga bostadsmarknaden måste fungera också för sjuksköterskor.

Nästan hälften av alla sjuksköterskor jobbar skift, de måste kunna ta sig till jobbet dygnets alla timmar, alla dagar på året

Sjuksköterskor behöver en trygg bostad till ett överkomligt pris. På rimligt avstånd från jobbet. Nästan hälften av alla sjuksköterskor jobbar skift, de måste kunna ta sig till jobbet dygnets alla timmar, alla dagar på året. Våra behov av vård och omsorg är sällan anpassade efter busstidtabeller och turtätheten i pendeltågstrafiken. Och när krisen kommer – skogsbranden, seriekrocken, masskjutningen – vill vi att hon ska kunna vara på plats inom minuter.

Därför har sjuksköterskors bostadsbehov en tydlig geografisk dimension.

Och det är det som sjuksköterskeindex kartlägger. Inspirerade av ett liknande index i Norge – Sykepleierindeksen – har Arenagruppens bostadspolitiska tankesmedja Bostad2030 tagit fram ett index som gör det möjligt att kartlägga var i Sverige en sjuksköterska har råd att köpa en bostad. Sjuksköterskeindex tar hänsyn till lokala skillnader i lönenivåer och lokala variationer på bostadspriserna.

Priserna är som bekant generellt sett högre i storstäderna, och lägre på andra platser, men det finns också dramatiska skillnader inom storstäderna. Det kostar så klart mycket mer att bo i Vasastan eller på Norrmalm vid St Görans sjukhus i Stockholm än att bo vid lasarettet i Enköping eller vid Sunderbyns sjukhus utanför Luleå. Lönerna är också högre i Stockholm.

Frågan är om de är tillräckligt mycket högre. Indexet, som har konstruerats av Vilgot Östlund, statistiker på tankesmedjan Arena Idé, visar var sjuksköterskor har råd att bo, och gör det också möjligt att följa utvecklingen över tid.

För 25 år sedan, konstaterar rapporten, hade en ensamboende sjuksköterska möjlighet att ta lån för att köpa över 85 procent av de sålda bostäderna i Sverige. 2024 hade den siffran sjunkit till 57 procent. Det betyder att både villor och större lägenheter i attraktiva bostadsområden har blivit en omöjlighet för en sjuksköterska (om hon inte har en stor förmögenhet, vill säga). Eller så blir hon tvungen att bo trångt: År 2000 hade en sjuksköterska i Stockholm stad i genomsnitt råd att köpa en lägenhet på 65 kvadratmeter, idag räcker lönen till en lägenhet på 34 kvadratmeter, visar rapporten. ”Trean har blivit en etta, och en sjuksköterska som har eller vill bilda familj kan inte längre bo i stan.”

Den här frågan är politiskt sprängstoff, det handlar om det svåröversatta ”affordability”

Den här frågan är politiskt sprängstoff, det handlar om det svåröversatta ”affordability” som var så viktigt för Zohran Mamdanis vinst i borgmästarvalet i New York. New York-borna ska ha råd att bo i sin egen stad, det var Mamdanis budskap. Hans politiska förslag: gratis kollektivtrafik, kvartersbutiker med billigare mat – och lägre boendekostnader.

Och Mamdani är inte ensam. Även i det nederländska valet var bostadsfrågan avgörande, och i Danmark förlorade Socialdemokraterna makten i en stad de styrt sedan 1903 till partiet som krävde att ”alla ska ha råd att bo i Köpenhamn”.

It’s the economy, stupid är en gammal sanning i politiken. It’s affordability, y’all.

Lisa Pelling
Chef för tankesmedjan Arena Idé