Det stora förmögenhetsskiftet: Så åts 4 400-miljardersgapet upp på fyra år

21 sep 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Américo Fernández. Bild: SEB

För fyra år sedan var de svenska hushållens fastighetstillgångar nästan 4 400 miljarder kronor större än aktietillgångarna. Nu är försprånget utraderat och aktier för första gången störst.
För Bostadspolitik.se förklarar SEB:s Américo Fernández hur bostadsboomen, räntechocken och en allt större börsexponering ritade om hushållens balansräkning.

– Jag skulle säga att det är en dramatisk utveckling som egentligen kombinerar rörelser åt båda hållen.

SEB:s privatekonom Américo Fernández sammanfattar ett skifte som saknar motsvarighet i den historiska statistik från Sparbarometern som Bostadspolitik.se tagit del av.

Så sent som vid utgången av andra kvartalet 2022 var hushållens fastighetstillgångar värda drygt 13 000 miljarder kronor, nästan 4 400 miljarder mer än aktietillgångarna.

Fyra år senare är hela gapet borta. Aktietillgångarna är nu, med liten marginal, större än fastighetstillgångarna. Förskjutningen handlar enligt Américo Fernández både om ett ovanligt starkt utgångsläge för bostadsmarknaden och om vad som hänt därefter.

”Det var guldår för bostadsmarknaden”
Pandemiåren blev exceptionellt starka för bostäder. Låga räntor kombinerades med förändrade boendepreferenser när mer tid tillbringades i hemmet och distansarbete fick större genomslag.
– 2022 var mer eller mindre toppen på bostadsmarknaden. Vi hade prisuppgångar på 10–15 procent under 2020, 2021 och delar av 2022.
– Då hade vi som sagt de här trenderna med att jobba hemifrån, villapriserna stack och bostadsrätterna steg i pris. Det var guldår för bostadsmarknaden.

Fastigheterna hade dessutom redan från början en betydligt större vikt i hushållens balansräkning än aktierna. När bostadsvärdena steg kraftigt ökade därför avståndet ytterligare.

Men 2022 blev också året då förutsättningarna ändrades.

”Sedan händer någonting 2022”
Inflationen tog fart, räntorna steg och bostadsmarknaden tappade momentum.
– Det händer någonting 2022. Då kommer höginflationsåren, räntehöjningarna och osäkerheten kring bostadsmarknaden… Hushåll skjuter fram försäljningsbeslut och vi får ett skifte både i ekonomin och hos hushållen, säger Américo Fernández.

Bostadsmarknaden gick därefter in i en period med först fallande och sedan betydligt svagare prisutveckling. Börsen gick i motsatt riktning.

Sedan andra kvartalet 2022 har hushållens aktietillgångar ökat med drygt 4 470 miljarder kronor, eller drygt 50 procent. Fastighetstillgångarnas samlade värde har under samma period i stort sett stått still.
– Därefter följer en period med svag bostadsprisutveckling, till och med negativ under ett par år, och sedan mer eller mindre sidledes utveckling. Bostadsmarknaden når någon form av platå.

Och aktiemarknaden fortsatte som sagt upp, trots en omvärld som på många sätt varit orolig.
– Aktietillgångarna har bara fortsatt att stiga. Det har under de här åren förbryllat oss ekonomer en del, eftersom vi samtidigt tittat på alla risker – geopolitiken, tullkrisen och allt vad det har varit. Men trots allt det har aktiemarknaden gått starkare och starkare.
– Under de senaste 12–18 månaderna har dessutom AI varit väldigt mycket i fokus och drivit upp börsen ytterligare.

Fastigheternas dominans är bruten
Förändringen syns tydligt när tillgångarna sätts i relation till hushållens samlade förmögenhet. 2022 stod fastigheter för knappt hälften av alla tillgångar medan aktier svarade för knappt en tredjedel. Nu ligger båda kring 40 procent.

I ett längre perspektiv är förändringen ännu större. Efter finanskrisen stod fastigheter som mest för drygt hälften av hushållens tillgångar, samtidigt som aktiernas andel var nere kring en femtedel. Det är alltså inte bara de senaste årens börsuppgång som ligger bakom att relationen förändrats.

Américo Fernández ser också ett mer strukturellt skifte i hur svenska hushåll sparar.
– Det här är en utveckling som man förr eller senare borde ha sett komma. Hushållens exponering mot börsen har över åren blivit större och större.

”En allt större del har blivit börsexponerad”
Investeringssparkonton, fondsparande, premiepension, tjänstepension och direktägda aktier har successivt ökat kopplingen mellan hushållens tillgångar och aktiemarknaden.

Américo Fernández lyfter särskilt pensionerna.
– Hushållen har tjänstepensioner där ansvaret i mångt och mycket har flyttats från arbetsgivaren till individen. Yngre generationer behöver ta ett större ansvar för sitt pensionssparande och därmed också en större risk.
– Du har tjänstepension, premiepension, fonder och direktägda aktier… En allt större del av hushållens tillgångar har alltså blivit börsexponerad.

Samtidigt har hushållens samlade tillgångar fortsatt att växa. De totala tillgångarna har ökat med närmare 5 900 miljarder kronor sedan andra kvartalet 2022. Men tillväxten har alltså framför allt skett utanför fastigheterna.

Det är därför dagens knappa aktieövertag säger mer än vad skillnaden på några tiotal miljarder kronor först antyder. På bara fyra år har hushållens balansräkning gått från en situation där bostaden och andra fastighetstillgångar dominerade stort till ett läge där aktier och fastigheter väger i princip lika tungt.

Och enligt Américo Fernández finns det skäl att tro att förändringen inte stannar där.

I morgondagens nyhetsbrev publiceras del två i Det stora förmögenhetsskiftet. Då berättar Américo Fernández varför han tror att aktierna kan fortsätta dra ifrån – samtidigt som bilden av de svenska hushållens skuldsättning förändras.

cross