Therese Nerlund: Drömmar och tillväxt grusas utan bostadsbyggande

LEDARE | Vi kan få igång bostadsbyggandet.
Men det krävs att flera parter tar ansvar – branschen, kommunerna och staten behöver kliva fram.
Det finns stor förbättringspotential hos alla parter.
Vi är många som kan skriva under på problembilden med den svenska bostadspolitiken. Det som blivit än tydligare de senaste åren är att bostadsmarknaden inte fungerar. Det har blivit allt svårare att få tillgång till ett boende som motsvarar människors behov. Som konstaterades i Bofrämjandets senaste rapport står Sverige inför ett grundläggande strukturellt problem: Bostadsmarknaden klarar inte längre att bära upp löftet om ett självständigt liv, rörlighet och möjligheten att bilda familj. Det är ett tydligt tecken på att “samhällskontraktet håller på att brista”.
Det är inte bara förödande för människors drömmar utan sätter också käppar i hjulen för samhällsekonomin och tillväxten.
Rapporten visar också att bostadsbyggandet fallit till historiskt låga nivåer. Sverige riskerar att förlora “över 100 miljarder kronor per år i utebliven produktion” om dagens trend fortsätter.
Vidare problem som målas upp är en tudelad geografi:
- I starka och attraktiva områden finns betalningsvilja, men byggandet stoppas av överklaganden, markbrist och politiska hinder.
- I svaga områden finns mark men för låg köpkraft, vilket gör nyproduktion olönsam.
Självklart finns det möjlighet att vända dagens trend. Men det krävs insatser från olika håll. Frågan är vem som är beredd att kliva fram och göra det som krävs.
Kommunerna måste återta taktpinnen
De största utmaningarna återfinns i storstadsregionerna och lyckligtvis är de ekonomiska förutsättningarna minst dåliga för bostadsbyggandet där. Det finns ett antal avgörande åtgärder som ligger direkt på kommunernas bord.
Politisk samsyn är grunden. Utan den kommer det finnas en stor osäkerhet i alla delar av ett projekt. Att vara överens om de stora dragen; var, vad och hur mycket som ska byggas i kommunen är grunden. Byggaktörer tar i dag stora risker när de jobbar fram detaljplaner, risker kostar pengar och gör det svårare att våga satsa om de politiska förutsättningarna är oklara.
När kommunen vet var det finns förutsättningar för att bygga bostäder så måste de komma igång och markanvisa igen. Vi måste först prioritera mark och projekt i attraktiva lägen – där efterfrågan faktiskt finns. Det är här nyproduktionen kan lyfta först. Tydliga markanvisningsmål är inte bara en vision, de är ett styrmedel som ger kommunerna riktning och energi. Det vi sett är att när målen försvinner tappar vi fart – när de återkommer, händer det motsatta.
Och parallellt behövs inspiration från kommuner som till exempel Uppsala. Deras metod för att ta fram generella kommunala detaljplaner är bra, då står de redo när marknaden vänder. Att ha byggklara lägen i exempelvis Stockholm på Älvsjömässans mark eller Bromma flygplats skapar handlingskraft när efterfrågan återhämtar sig.
En viktig del för att få fler bostäder är en effektiv bygglovsprocess. Det är för lång väntetid i dag. Om ambitionen är ett ökat bostadsbyggande behövs fler handläggare.
Allt detta kräver också något mer än struktur: Det kräver förtroende. Mellan politiker, tjänstepersoner och bransch. Utan förtroende tar allting så mycket längre tid.
Effektivitet och kundfokus
Men ansvaret ligger inte enbart på kommunen. Byggaktörerna måste i varje skede arbeta med genomförandefokus. Det betyder att gå igenom processerna steg för steg, identifiera flaskhalsar och effektivisera där det går.
Det innebär också att komma närmare slutkunden. När hyresrätter i nyproduktion blivit dyrare, måste produktens kvalitet och utformning motsvara det kunden faktiskt förväntar sig. Effektiva ytor och smarta planlösningar är inte längre bara konkurrensfördelar – de är nödvändigheter. Likaså hög kvalitet i alla delar, gestaltning och funktion.
Byggaktörerna har dessutom en central roll i att skapa attraktiva områden. Det räcker inte att bygga bostäder; miljön runtomkring måste bidra till trivsel, trygghet och liv. Här sitter aktörerna själva på mycket av lösningen.
Och precis som staden och kommunerna behöver bidra till stärkt förtroende måste byggbolagen också ta sin del av det arbetet. Att vara transparenta, lösningsorienterade och tydliga med varför vissa lösningar behövs, samtidigt som man lyssnar på stadens invändningar – det är nyckeln.
Staten kan genomföra flera reformer
Regeringen och Andreas Carlson har under mandatperioden gjort många förenklingar på regelsidan, det är väldigt bra och välkomnas. Självklart är det bra med de lättnader på finansieringssidan som träder i kraft den 1 april. De hjälper en viss grupp att kunna köpa sitt boende men nu är det dags att även underlätta för det hyrda boendets förutsättningar. Hyresrätten är i dag skattemässigt missgynnad, samtidigt som den är central för tillväxt, arbetsmarknad och flexibilitet i storstadsregionerna.
Ett förslag är att införa frivillig moms på hyran så att investeringsmomsen kan dras av. Ett annat är att modernisera de skattemässiga förutsättningarna så att hyresrätten inte har en konkurrensnackdel.
Ett effektivt sätt att underlätta för bostadsbyggandet vore om staten började mäta tid. Kristina Alvendal har föreslagit att införa att myndigheter ska mäta tid. Ovisshet i tidsplaneringen medför stora risker och kostar mycket pengar. Skulle vi komma till bukt med detta är mycket vunnet.
Det som oroar mig mest är inte reglerna utan retoriken som hörs just nu. När statliga företrädare beskriver hyresrätten som ett problem färgar det av sig ner till kommunernas beslutsfattare. Och det är här det spelar roll på riktigt, vill kommunerna inte bygga blir det inget byggt. Synen på hyresrätten måste nyanseras, den är viktig för människors möjlighet att flytta dit jobben finns och där drömmarna blir verklighet. Annars kommer vi fortsätta se projekt stoppas på fel grunder.
Vi vet vad som krävs – nu behöver vi vilja det
Staden måste våga prioritera rätt och skapa förutsättningar för fart. Byggaktörerna måste effektivisera, höja kundfokus och bidra till attraktiva områden. Staten måste skapa bättre ekonomiska förutsättningar och förändra sin retorik.
Allt detta är fullt möjligt. Men det bygger på en sak: Att vi verkligen vill.
Therese Nerlund
Mark- och exploateringschef och bostadspolitisk expert på Wallenstam, en av Bostadspolitik.se:s ägare


