Endast var femte bedömer att budgetpropositionen gynnar privatekonomin

Endast var femte hushåll bedömer att förslagen i höstens budgetproposition gynnar deras privatekonomi, visar en ny undersökning från SBAB. Drygt en av tio tror i stället på en negativ påverkan. ”Förvånande”, säger Robert Boije.

I två extrafrågor till höstens Spartempen har SBAB frågat knappt 1 100 hushåll om hur de bedömer att förslagen i budgetpropositionen påverkar deras privatekonomi.
Endast 1 av 5 tror att höstbudgeten kommer att påverka privatekonomin positivt. Drygt 1 av 10 tror att den i stället kommer ha en negativ inverkan medan 30 procent bedömer att den inte kommer att göra någon skillnad. Hela 35 procent svarar samtidigt att man är osäker på vilken påverkan förslagen i budgeten kommer att ha på privatekonomin.

– Tittar man på de förslag som regeringen presenterat i höstbudgeten är det tydligt att flera av åtgärderna riktas till breda inkomstgrupper. Det gäller bland annat sänkt matmoms, sänkta inkomstskatter och vissa avgifter, samt höjningar av vissa bidrag. Oavsett vad man anser om dessa åtgärder politiskt sett, blir jag lite förvånad över att så få som 1 av 5 tror att det kommer att påverka privatekonomin positivt. Möjligen påverkar det hushållens bedömning att några av åtgärderna är tillfälliga och att regeringen samtidigt inför ett bidragstak, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Sänkta skatter eller avgifter bedöms påverka privatekonomin mest
Bland de som tror att budgeten påverkar privatekonomin uppger nästan 6 av 10 lägre skatter eller avgifter som det viktigaste skälet till detta. Knappt 1 av 5 anger förändringar inom vård, skola och omsorg som huvudskäl. 8 procent svarar förändrade bostads- eller ränterelaterade villkor och 3 procent höjda bidrag eller stöd.

– Regeringen har uppgett att flera av reformförslagen i höstbudgeten syftar till att snabba på den sega svenska konjunkturåterhämtningen. Det återstår att se i vilken utsträckning dessa åtgärder, tillsammans med Riksbankens senaste räntesänkning, kan bidra till detta. Eftersom flera av budgetåtgärderna riktas till breda inkomstgrupper finns risken att en ganska stor del av inkomstförstärkningen sparas, och därmed inte används för att öka efterfrågan i ekonomin, säger Robert Boije.