Fastighetsägarna om rödgröna tomträttsförslaget: ”Löser inte grundproblemet”

Kritiken mot de rödgrönas tomträttsförslag i Göteborg växer. Efter oppositionens hårda angrepp ansluter nu även Fastighetsägarna, som menar att modellen varken minskar osäkerheten för bostadsrättsföreningar och hyresvärdar eller löser grundproblemet.

Bostadspolitik har de senaste veckorna rapporterat om den snabbt växande konflikten kring tomträtterna i Göteborg. I slutet av förra veckan presenterade det rödgröna styret sitt förslag om rabatterade friköp och ändrade avgäldshöjningar och kort därefter gick oppositionen till hårt angrepp mot modellen och kallade den bland annat för ”ett spel för galleriet” och ”den sämsta teatern jag sett”.

Nu ansluter även Fastighetsägarna – som tidigare varnat för hur styret förhalat frågan – till kritiken, om än från ett annat håll.

Anders G Johansson, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR, menar att det rödgröna förslaget inte löser den osäkerhet som länge präglat frågan.
– Jag välkomnar att Göteborgs styrande partier nu tydligt erkänner att de skenande tomträttsavgälderna är ett verkligt problem för många bostadsrättsföreningar och hyresvärdar. Men tyvärr ser jag inte att det förslag som nu lagts fram minskar osäkerheten eller löser grundproblemet, säger han till Bostadspolitik.se.

”Två alternativ när göteborgarna går till valurnan”
Anders G Johansson pekar på att de nivåer som nu föreslås för friköp riskerar att bli så höga att de i praktiken inte leder till särskilt många affärer.
– De föreslagna nivåerna för friköp riskerar att fortsatt vara så höga att väldigt få föreningar och fastighetsägare i praktiken kan genomföra dem. Samtidigt är det oklart hur avgälden framöver ska beräknas, eftersom centrala delar fortfarande ska utredas vidare av exploateringsnämnden, säger han och fortsätter:
– Dessutom har den politiska processen dragit ut på tiden. Ärendet var uppe i kommunstyrelsen redan den 14 januari. Att det nu återremitteras gör att ett beslut sannolikt dröjer till efter valet. Men det innebär också att göteborgarna får två olika förslag att ta ställning till i tomträttsfrågan när de går till valurnan.

Tomträttsdebatten handlar delvis om hur stort handlingsutrymme kommunen faktiskt har. De rödgröna har beskrivit sin modell som juridiskt realistisk och ekonomiskt ansvarsfull, men den bilden delar inte Anders G Johansson.
– Jag delar inte den bilden. Rättsläget på det här området är långt ifrån så entydigt som det ibland framställs. Tvärtom är det flera aspekter av tomträtten som är rättsligt oprövade.

Han menar att kommunen inte behöver tolka regelverket så försiktigt som nu sker, utan att det finns utrymme att väga in bredare hänsyn i en samlad bedömning.
– Det är klart att kommunen måste agera ekonomiskt ansvarsfullt, men rättsläget är inte så snävt som det ibland framställs. Även inom ramen för gällande rätt finns ett utrymme att väga in boendesociala hänsyn i en samlad skälighetsbedömning. Det är också något som Högsta domstolen har gett uttryck för, bland annat i det uppmärksammade så kallade Smyrna-fallet, där konsekvenserna för de boende tillmättes betydelse.

Ser tydliga brister i den rödgröna modellen
Han ifrågasätter också hur kommunen resonerar kring prisnivåerna vid friköp. Enligt honom är det tveksamt att tala om ett marknadspris i vanlig mening, eftersom marken i praktiken bara har en möjlig köpare.
– För tomträttsmark finns i praktiken bara en möjlig köpare och det är den som innehar tomträtten. Det finns också en tydlig likabehandlingsfråga. I Göteborg erbjuds i dag småhusägare friköp till omkring 65 procent av marktaxeringsvärdet, medan nivåerna som nu diskuteras för flerbostadshus ligger avsevärt högre. Det är inte uppenbart rimligt att behandla olika boendeformer så olika.
– Sammantaget menar jag att modellen har tydliga brister ur fastighetsägarnas perspektiv. Den lutar sig mot en försiktig tolkning av vad som anses juridiskt möjligt. Här hade Göteborgs Stad kunnat vara mer offensiv och pröva gränserna för regelverket och aktivt testa vilka lösningar som faktiskt håller. Det är först då vi får klarhet i vad som verkligen är möjligt inom dagens lagstiftning.

Du har sagt att man med god vilja kan räkna på hur friköp kan generera intäkter. Tycker du att de rödgröna nu närmar sig ett sådant synsätt, eller saknas fortfarande ett tydligare resonemang om kommunens intäkter och incitament?
– Jag tycker inte att de rödgröna närmar sig ett sådant pragmatiskt och kreativt synsätt. De föreslår förvisso justeringar i systemet, men det är tydligt att grundinriktningen ligger fast: Kommunen ska i första hand säkra intäkter via tomträttsavgälder snarare än att skapa drivkrafter för friköp.
– Partierna hänvisar till Stockholm som förebild och menar att friköpsnivåer om 85 procent av marktaxeringsvärdet redan tillämpas där. I Stockholm finns det närmare 4 000 tomträtter för flerbostadshus. Under 2023 var det endast ett drygt tiotal som friköptes. Det tyder på att modellen i praktiken inte skapar någon fungerande friköpsmarknad. Och utan genomförda friköp uppstår heller inga intäkter i form av engångsbetalningar.
– Det är för övrigt från Stockholm som oppositionen har hämtat sin idé om ett tak för avgäldshöjningar. Där tillämpas en modell där avgälden som mest kan fördubblas vid en omreglering, vilket skapar en tydlig och förutsägbar ram för både fastighetsägare och kommun, säger Anders G Johansson.