Flera förändringsförslag till SD:s landsdagar – men få besked från partistyrelsen

Allt från undantag från LOU och tomtskatt på obebyggd mark till kampen mot kriminella nätverk lyfts i Sverigedemokraternas bostadsmotioner inför landsdagarna. Men partistyrelsen är sparsam med klara besked. De flesta förslag anses ”besvarade”, och bara ett får ett tydligt nej; det blir inga nya investeringsstöd från SD.
Förra veckan kunde Bostadspolitik.se berätta att SD:s partistyrelse i sak höll med om två bostadspolitiska motioner som skickats in till partiets landsdagar – om att slopa både stämpelskatten och kapitalvinstskatten vid bostadsförvärv och försäljning – men att man ville avvakta faktiska beslut i frågorna till budgetförhandlingarna.
När vi tittar närmare på andra förslag till landsdagarna, som drar igång i Örebro i morgon, går mönstret igen. Flera bostadspolitiska förändringsförslag – men få raka besked från partitoppen här och nu.
Vill låta allmännyttan slippa LOU
Christopher Larsson, gruppledare och ordförande i Sverigedemokraterna Karlskrona, vill enligt motion FBC09 exempelvis att kommunala bostadsbolag ska slippa lagen om offentlig upphandling, LOU, för att minska kostnaderna och få fart på byggandet – en fråga som Sveriges Allmännytta länge har drivit.
Han menar att upphandlingarna fördyrar projekten med upp till tolv procent och gör att allmännyttan halkar efter.
”Kort sagt, LOU är idag en kostnadsdrivande koloss som gör att de kommunala allmännyttiga bolagens kostnader i nyproduktion är 10 procent dyrare än de privata aktörerna. De tio procenten kan vara skillnaden mellan att kunna bygga nya bostäder eller inte”, skriver han.
Motionen hänvisar till det allmännyttiga uppdraget enligt allbolagen:
”Allbolagen trädde i kraft 2011. Enligt lagen ska bolagen i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen i ägarkommunen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. I det allmännyttiga syftet ingår ett samhällsansvar. Verksamheten ska samtidigt bedrivas enligt affärsmässiga principer.”
Partistyrelsen beskriver förslaget som intressant men vill inte gå längre:
”Att allmännyttiga bostadsföretag undantas från Lagen om offentlig upphandling, LOU är ett intressant förslag som förutsätter att bland annat EU:s grundläggande principer om öppenhet och transparens följs. Detta förslag kommer att vägas mot andra förslag, i det vidare arbetet, som Sverigedemokraterna redan driver”.
Motionen föreslås därför anses besvarad.
"En byggrätt är inte ett lagerobjekt"
I en annan motion vill Cecilia Lange Rosén att staten ska följa upp planlagd men obebyggd mark och att kommuner ska kunna kräva byggstart eller återta markanvisningar. Hon varnar för att exploatörer håller byggrätter vilande ”i väntan på högre vinstmarginaler”, vilket cementerar bostadsbristen.
”En byggrätt är inte ett lagerobjekt. En beviljad detaljplan är inte en tomt i bankvalvet”, skriver hon.
Förslaget innebär att kommuner, efter ett visst antal år utan byggstart, skulle kunna återkalla markanvisningen eller införa en särskild tomtskatt. Partistyrelsen hänvisar till pågående reformer av plan- och bygglagen och föreslår att motionen anses besvarad.
”Kommunerna bär huvudansvaret för bostadsförsörjningen och en större överflyttning av ansvar på staten står i strid med vår decentraliserande politik. Den fria avtalsrätten gör det också möjligt för en kommun att kräva byggstart inom rimlig tid. Vi förespråkar också förenklingar av plan- och bygglagen. En smidigare plan- och bygglag ska beröra både företag, kommuner och privatpersoner”, skriver partistyrelsen.
Henrik Ekberg riktar fokus mot kriminell exploatering av bostäder. Han beskriver hur gäng missbrukar folkbokföring och fastighetsägande för att dölja tillgångar:
”Kriminella nätverk i Sverige utnyttjar systematiskt folkbokföring, bostadsrätter och hyreskontrakt för att dölja identitet, ekonomi och verksamhet.”
Han vill skapa en särskild kontrollfunktion som proaktivt granskar misstänkta upplägg:
”10–20 personer skrivits på en liten lägenhet där ingen faktiskt bott.”
Partistyrelsen hänvisar till redan pågående arbete inom regeringskansliet och vill även här anse motionen besvarad.
Flera andra motioner får samma behandling. Teddy Nilsson vill införa ett nationellt digitalt system för bygglov, Lars Larsson vill begränsa rätten att överklaga detaljplaner, och Jörgen Fogelklou vill se ändrade regler för arrenden och tomträtter.
Tydligt nej till statligt investeringsstöd
Det enda klara avståndstagandet gäller Mikael Strandmans förslag om att återinföra statliga investeringsstöd för hyresbostäder i mindre kommuner. Han varnar för att starka arbetsmarknader utanför storstäderna hämmas av bristen på hyreslägenheter och skriver:
”Utan statligt stöd riskerar hela orter att stagnera, företag att tappa kompetens och unga att tvingas flytta.”
Partistyrelsen föreslår att landsdagarna avslår motionen och motiverar beslutet:
”Sverigedemokraternas syn på den regionala bostadsbristen är att den inte kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Syftet med investeringsstödet var att det skulle byggas fler hyresrätter och bostäder för studerande med relativt sett lägre hyror. Sverigedemokraterna och regeringen anser att det var ett dyrt stöd som riskerade gå till projekt som ändå skulle ha genomförts och därför hade en begränsad effekt på bostadsbyggandet.”
De fortsätter:
”Stödet löste inte heller de grundläggande problem som var orsaken till regional bostadsbrist och köer på hyresrättsmarknaden. Sverigedemokraterna vill i stället genomföra en effektivare bostadspolitik för ökat bostadsbyggande. Under mandatperioden har och kommer reformer tas fram som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament till ökat byggande”.


