Håkan Larsson: Flyttskatterna hämmar rörligheten

DEBATT | Dagens flyttskatter låser bostadsmarknaden och hindrar både äldre och barnfamiljer från att flytta dit de behöver. Därför måste reavinstskatten och andra dolda flyttskatter sänka. KD:s förslag om att successivt slopa reavinstskatten är ett steg på rätt väg, menar Håkan Larsson.

Sverige behöver en skattepolitik som inte låser fast människor i bostäder de inte längre vill eller kan bo kvar i. Därför är Kristdemokraternas förslag om att successivt trappa av reavinstskatten ett steg i rätt riktning. Förslaget får kritik av bland andra professor Daniel Waldenström, men kritiken bortser från grundproblemet och verkligheten: Dagens flyttskatter är ett stort hinder för en fungerande bostadsmarknad.

Kristdemokraternas modell innebär att reavinstskatten minskar med två procentenheter per år efter fem års ägande och är helt borta efter 16 år. Syftet är att öka rörligheten, särskilt bland äldre som ofta bor kvar i hus som blivit för stora eller mer arbetsamma än de orkar med. Motivet är väl underbyggt.

Många vill flytta till något mindre, men kalkylen går helt enkelt inte ihop.

I möten och samtal med äldre småhusägare märks detta tydligt. Många vill flytta till något mindre, men kalkylen går helt enkelt inte ihop. För det första kan den som flyttar till ett billigare boende inte få fullt uppskov, eftersom uppskov förutsätter att man köper en dyrare bostad. Dessutom är uppskovet beloppsbegränsat. Skatten måste då betalas direkt. För det andra är det svårt att ta upp nya lån som äldre, eftersom bankernas KALP-regler ofta sätter stopp.

Sverige är ett av få länder inom OECD där kapitalvinstskatt tas ut vid försäljning av permanentbostad. I Finland är försäljningen av permanentbostaden exempelvis skattefri efter två års boende. Det ökar rörligheten och gör det möjligt för äldre att byta till ett mer anpassat boende utan att först mötas av en stor skatteräkning.

Sverige har flera dolda flyttskatter som tillsammans gör det dyrt att både sälja och köpa bostad.

Men problemet handlar inte bara om reavinstskatten. Sverige har flera dolda flyttskatter som tillsammans gör det dyrt att både sälja och köpa bostad.

Reavinstskatten ligger på 22 procent av vinsten och beräknas dessutom på hela värdeökningen. Alltså även den del som enbart är inflation. Ett hus som köptes 1980 för 500 000 kronor motsvarar i dag cirka 2,1 miljoner i 2025 års penningvärde. Det innebär att 1,6 miljoner av värdeökningen enbart är inflation, men trots detta beskattas hela beloppet. Drygt 350 000 kronor betalas alltså i skatt på en värdeökning som aldrig varit en faktisk vinst. För många äldre är detta en reell spärr mot att flytta.

Till detta kommer stämpelskatten, som drabbar dem som vill köpa. Lagfarten kostar 1,5 procent av hela huspriset. Pantbrev kostar 2 procent av varje nytt inteckningsbelopp. Skattesatserna har varit oförändrade sedan slutet av 1970- och 1980-talen, men eftersom de tas ut i procent av priset har intäkterna stigit i takt med de kraftigt ökande småhuspriserna. Stämpelskatten har blivit en tyst kassako som drog in knappt två miljarder kronor 1985, men över 12 miljarder kronor i statsbudgeten i dag.

Skillnaden mellan småhus och bostadsrätter är dessutom orimlig. Köper man ett småhus betalar man alltid stämpelskatt. Köper man en bostadsrätt betalar man ingen stämpelskatt alls. Två hushåll som köper bostäder till samma pris beskattas alltså helt olika beroende på boendeform.

Kombinationen av reavinstskatten, lagfarten och pantbreven gör att Sverige har ett av OECD:s högsta totala skattetryck på flytt. Konsekvenserna blir tydliga. Äldre bor kvar i hus som blivit för stora. Och barnfamiljer har svårt att komma in på småhusmarknaden när flyttkedjorna uteblir. Det påverkar även arbetsmarknaden, eftersom möjligheten att ta jobb på annan ort försvåras.

Sverige står samtidigt inför en demografisk utveckling där en växande andel av befolkningen är över 65 år. Många vill bo kvar i sitt närområde eller flytta närmare barn och barnbarn. Andra behöver ett mindre och mer lättskött boende för att vardagen ska fungera. Ska bostadsmarknaden klara detta måste hindren för att flytta minska.

Man ska inte betala skatt på inflation. Även de övriga dolda flyttskatterna måste komma ner.

KD:s förslag om en successiv avtrappning av reavinstskatten är därför välkommet. Och Villaägarna har länge drivit att reavinstskatten bör baseras på den reella värdestegringen. Man ska inte betala skatt på inflation. Även de övriga dolda flyttskatterna måste komma ner. Det är inte rimligt att småhusköpare möts av skatter som bostadsrättsköpare helt slipper.

Sverige behöver en bostadsmarknad med ökad rörlighet. Det får vi inte med en av världens högsta flyttskatter.

Håkan Larsson,
Samhällspolitisk chef, Villaägarnas Riksförbund