”Förbättra konsumentskyddet i bostadsrättsföreningar”
Sett och hört
”Även om det inte råder ett förlustförbud ligger det inte i en bostadsrättsförenings intresse att gå med systematiska underskott. Vår uppfattning är att självkostnadsprincipen gäller, vilket innebär att eventuella underskott över tid måste täckas av motsvarande överskott”, skriver en rad profilerade debattörer på DI Debatt.
Det synsättet ligger till grund för de förändringar som debattörerna – Carl Svernlöv, advokat, Daniel Stattin, professor i civilrätt, Ingrid Uggla, jurist, Bo Nordlund, tekn. dr, Per Gustafsson, revisor och Arturo Arques, privatekonom på Swedbank – nu vill se. De menar att många bostadsrättsföreningar i dag redovisar stora systematiska underskott, trots att underskott över tid enligt dem måste balanseras av motsvarande överskott.
Ett huvudförslag är att avskrivningar på byggnadskomponenter som föreningen ansvarar för ska betraktas som en slitagekostnad och ingå i underlaget för årsavgifterna. På så sätt vill debattörerna motverka att föreningar håller avgifterna för låga genom att skjuta kostnader framför sig.
De vill också skärpa kraven på information i årsredovisningen: ”Upplysningar enligt 6 kap. 3 a § andra stycket i årsredovisningslagen vid eventuella underskott ska innehålla utförlig information om vad underskotten beror på, hur det påverkar föreningen samt hur underskotten framgent ska täckas.”
Debattörerna föreslår även bättre tillsyn över intygsgivare, eftersom kalkyler och ekonomiska planer enligt dem ofta godkänns trots stora planerade underskott och låga kassaflöden.
Dessutom vill de att alla bostadsrättsföreningar, inte bara nybildade, ska omfattas av krav på en teknisk underhållsplan på 50 år: ”Konsumenterna behöver korrekt och relevant information för att kunna fatta välgrundade beslut.”
