Företag används som förbrukningsvara – var femte nätverkskriminell har bolagsengagemang

Bygg- och fastighetssektorn hör till de branscher som är mest utsatta när kriminella nätverk använder företag som brottsverktyg. En ny kartläggning från Brottsförebyggande rådet visar att var femte nätverkskriminell i Sverige har bolagsengagemang – ofta i aktiebolag som används för att skala upp brottslighet, kringgå kontroller och systematiskt utnyttja samhällssystem innan bolagen försätts i konkurs.

Bakgrunden är flera statliga utredningar som visar att ekonomisk brottslighet blivit mer systematisk och integrerad i den organiserade kriminaliteten. Som en del av regeringens nationella strategi för att strypa den kriminella ekonomin har Brottsförebyggande rådet, Brå, kartlagt hur bolag används i kriminella upplägg. Samtidigt varnar Ekobrottsmyndigheten för en snabb och oroande utveckling, och Bolagsverket har inrättat en ny brottsförebyggande avdelning.

När Brås utredare Li Hammar presenterade myndighetens nya kartläggning slog hon fast att det är individer – inte företag – som begår brott, men att bolagen blivit ett centralt verktyg.
– Företagen ger möjligheter att skala upp verksamhet och dölja brottsligheten. Företagskonstruktionen skyddar individer från kontroll och insyn, och används som en ren förbrukningsvara.

Det innebär enligt Hammar att traditionella sanktioner mot företag får begränsad effekt.
– Det innebär att den typen av åtgärder som är riktade mot företag, som företagsbot eller olika typer av sanktioner, det har ingen effekt på den här typen av upplägg, säger Li Hammar.

Brå har studerat perioden 2020–2023 och konstaterar att omkring en femtedel av landets nätverkskriminella har företagsengagemang. Totalt handlar det om cirka 11 000 personer med kopplingar till runt 23 000 företag.
– Denna grupp finns i hela Sverige, med en liten överrepresentation i storstadsområdena. 80 procent av dessa aktuella företagen är aktiebolag, vilket också är en överrepresentation, jämfört med 65 procent av Sveriges totala antal företag.

Bygg- och fastighetssektorn hör till de branscher som är särskilt utsatta.
– Vi ser att de här företagen framförallt finns inom bygg, fastighet, restaurang och handel.

Samtidigt förekommer bolagen även i samhällskritiska verksamheter.
– En annan anmärkningsvärd sak är att de här företagen också förekommer inom skyddsvärda verksamheter. Vi ser 190 företag inom vård och omsorg, 33 företag har tillstånd att hantera explosiva varor och 60 företag driver finansiell verksamhet och finns med i Finansinspektionens register.
– Det här pekar på strukturella brister i olika typer av tillträdeskontroller i centrala samhällssystem.

Brå har även identifierat 32 nätverkskriminella som är registrerade som revisorer, med engagemang i cirka 3 000 företag.

Li Hammar betonade vikten av att använda befintliga lagstiftningsverktyg fullt ut.
– Det är viktigt att de här individerna stängs ute och det är viktigt att det utökade näringsförbudet som började gälla vid årsskiftet faktiskt tillämpas enligt lagstiftarens intention. Så att det döms ut vid mycket grova brott.

Skarp kritik mot sanningsförsäkran
Hon riktade också kritik mot system som bygger på självdeklarationer.
– Vi ser också att man måste bygga systemen på ett sätt som man tar bort all typ av sanningsförsäkran.
– Vi kan inte ha system där kriminella aktörer ska uppge huruvida de har en kriminell bakgrund. Där behöver man ge fler instanser tillgång till belastningsregistret, och det här är också uppgifter som behöver följas löpande.

Målvakter är en central del i uppläggen och måste enligt Brå angripas mer systematiskt.
– Det är lika viktigt att komma åt målvakterna. Att tvinga individer att kunna prata om sina verksamheter ställer helt andra krav på vilken typ av målvakt man behöver. Det kommer kraftigt att slå ut stora delar av marknaden för målvakter.

Brå förespråkar även tekniska åtgärder.
– Vi ser också att biometrisk inloggning i BankID, vid alla typer av företagsärenden, gör det mycket svårare att använda sig av utnyttjade identiteter.

De ekonomiska konsekvenserna är omfattande. Nätverkskriminella har fått 1,7 miljarder kronor i företagsstöd och har skulder på 11,5 miljarder kronor till staten.
– Då ska vi komma ihåg att de bara står för 1,7 procent av företagen, men alltså en femte del av skulderna.

Konkurser används systematiskt
20 procent av de kriminellt drivna företagen går i konkurs, jämfört med tre procent bland företag generellt.
– Det visar att man använder konkurser som en strategi i de här uppläggen, säger Li Hammar.

Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Rikard Jermsten bekräftade att han känner igen bilden som målas upp av Brå.
– Ja, det gör jag i allra högsta grad… Jag kan bekräfta den bild som ges, det här är vad vi ser och det är en utveckling som går åt fel håll.

Han beskrev ett tydligt skifte.
– Tidigare såg vi att man begick brott i sitt företag. Idag startar man verksamhet och använder företagen i syfte att begå brott. Det här är ett paradigmskifte, och det går väldigt väldigt fort, säger Rikard Jermsten.

Även skalorna har förändrats dramatiskt.
– Om vi för några år sedan såg en typisk penningtvättshärva som grundas i falska fakturor så kanske man omsatte tiotals miljoner, idag är det flera hundra miljoner i samma typ av konstruktion.

Någon enkel lösning finns inte, enligt Jermsten.
– Det finns inte en lösning eller en åtgärd. Vi behöver skruva på flera delar och göra det svårare att begå brott helt enkelt. Regelverket behöver utvecklas.

Han instämde i kritiken om att det är för lätt att starta bolag i Sverige idag.
– Det är det, ingen tvekan. Det är för lätt att starta bolag, och för svårt att avveckla bolag, säger Rikard Jermsten.

Seminariet, som ingår i SNS forskningsprojekt "Brottslighet och samhälle" går att att se i sin helhet här.
Brås rapport ”Företag som brottsverktyg” (Brå 2025:20) går att ladda ner i här.