"Förvaltarnas informationsmonopol kostar miljoner"

Mäklare och bostadssäljare tvingas ofta betala för information som enligt lag tillhör bostadsrättsföreningen. I en ny rapport hävdar Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet att ekonomiska förvaltare byggt upp ett informationsmonopol kring bostadsrättsaffärer.

Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet riktar i en ny rapport kritik mot hur information hanteras vid försäljning av bostadsrätter.

I rapporten Grindvaktarna vid bostadsaffären beskriver organisationerna hur mäklare och säljare ofta behöver betala för uppgifter som krävs för att en bostadsrättsaffär ska kunna genomföras tryggt och korrekt. Det handlar exempelvis om så kallade mäklarbilder, där uppgifter om lägenheten, föreningen, pantsättningar och avgifter sammanställs.

Enligt rapporten kan mäklare eller säljare få betala upp till, och i vissa fall över, 1 600 kronor för en mäklarbild. Marknaden uppskattas omsätta mellan 95 och 133 miljoner kronor per år.
– Det har aldrig varit lagstiftarens intention att information som behövs för en trygg bostadsaffär ska låsas in bakom privata portaler och betalväggar. När en bostadsrätt säljs behöver både köpare och säljare kunna lita på att informationen är korrekt, tillgänglig och inte villkorad av onödiga avgifter, säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet.

Pekar på fyra mönster
Rapporten bygger enligt organisationerna på mejlkonversationer, fakturor, portalloggar, förvaltningsavtal och en enkät bland fastighetsmäklare. Elva förvaltare förekommer i materialet.

Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet pekar ut fyra återkommande mönster: att säljarens fullmakt kringgås eller urholkas, att digitala portaler används som betalväggar, att kostnadsfria informationsflöden ofta är otillräckliga och att samma transaktion kan generera flera avgifter.

Organisationerna menar att ansvarskedjan blir skev. Mäklaren har en lagstadgad skyldighet att redovisa information som kan vara avgörande för köparen, men äger inte informationen och har inte alltid fri tillgång till den.

Samtidigt har bostadsrättshavaren redan betalat för förvaltningen via månadsavgiften till föreningen. Vid försäljning kan säljaren ändå få betala ytterligare en gång, trots att överlåtelse- och pantsättningsavgifter är avsedda att täcka administrativa kostnader.
– Det är svårt att förklara för en bostadsrättshavare varför samma information först finansieras genom årsavgiften till föreningen och därefter ska köpas tillbaka vid en försäljning, trots att överlåtelseavgiften ska täcka hanteringen. När ansvar, kostnad och kontroll hamnar hos olika aktörer skapas en ordning som varken är effektiv, transparent eller rimlig ur ett konsumentperspektiv, säger Carola Russmark, vd för Fastighetsmäklarförbundet.

Vill bredda bostadsrättsregistret
Frågan är enligt mäklarorganisationerna särskilt aktuell eftersom ett offentligt bostadsrättsregister är under uppbyggnad. De varnar för att registret, utifrån den aktuella förordningen, riskerar att inte omfatta den information som faktiskt behövs vid förmedling av bostadsrätter.

Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet vill därför att obligatorisk information vid bostadsrättsaffärer ska vara tillgänglig utan avgift för den som har skyldighet att redovisa den vid försäljning.

De vill också att det offentliga bostadsrättsregistret ska omfatta de uppgifter som krävs för en trygg och korrekt förmedling, att ansvar och kostnad ska hänga ihop i informationskedjan och att bostadsrättsföreningars styrelser ska få bättre insyn i vilka avgifter deras förvaltare tar ut av mäklare, säljare och köpare.

Läs hela rapporten här.
Här hittar du även en debattartikel som Oskar Öholm och Carola Russmark skrivit i Altinget.