Här hittar du allt från onsdagens bostadspolitiska arena

Bostadspolitik.se rapporterar live från Den bostadspolitiska arenan i Almedalen.
Här hittar du liverapporten från onsdagens samtliga programpunkter direkt från Paviljongen på Clarion Hotel Wisbys innergård.

För tredje året i rad gör Bostadspolitik.se en storsatsning tillsammans med branschen under Almedalsveckan. Den bostadspolitiska arenan har blivit en mötesplats för politiken, bostadssektorn och samhällsbyggnadsbranschen. Här rapporterar vi löpande från samtalen, seminarierna och mötena som formar bostadsfrågorna inför valet 2026.

Årets medarrangörer är Besqab, Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HS30, Sveriges Allmännytta, Mariestads kommun och SBAB. Tillsammans med Bostadspolitik.se intressenter är vi ett drygt 20-tal aktörer som går samman för att skapa en stark arena för bostads- och samhällsbyggnadsfrågor i Almedalen.

09:10
Då är vi igång med onsdagens fullspäckade program från Den bostadspolitiska arenan, där Robert Boije, chefsekonom på SBAB startar upp dagen med att bjuda på en makroanalys under punkten: Vart är världen på väg och hur påverkar det den svenska bostadsmarknaden?

– Under glansdagarna var det väldigt mycket fokus på att bygga volym, det var lätt att sälja de där bostäderna. Nu tror jag att man behöver fokusera på vilka grupper vi ska bygga för och hur vi bygger rätt produkt för dem, snarare än att bygga volym, säger Robert Boije.

09:35
Nu tar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för näringslivsforskning också plats på scenen:
– Det här är jätteintressant och viktig information… I min roll som forskare och nationalekonom blir ofta att sätta saker i kontext och större perspektiv, säger han och fortsätter:
– Jag tycker att vi måste prata om behovet av växtkraften, tillväxten. Sverige ligger okej till, men Europa är tyvärr ett sänke. Tittar vi på Europa och sedan på USA så ligger USA flera år framför oss, och jag ser tyvärr inga tecken på att vi kommer ifatt. Det är något jag tycker att EU och Sverige måste ta tillväxtfrågan på större allvar.

En nationalekonomisk käpphäst är ju hyresregleringen, det är en stor bromskloss, framförallt för Stockholm

När det gäller bostadsfrågan vill Daniel Waldenström att hyresregleringen diskuteras mer.
– En nationalekonomisk käpphäst är ju hyresregleringen, det är en stor bromskloss, framförallt för Stockholm.
– Många vill äga sitt boende, ägt boende slits mindre än hyrt boende… Äger man något är man försiktigare, och det gäller även bostäder tror jag. Jag tror att det vore bra att i större utsträckning sälja delar av allmännyttans hyresrätter till hushållen. Många av de omvandlingar vi såg för några år sedan var stora succéer.

Robert Boije håller med.
– Jag håller i stort sett med om allt Daniel säger här… Hyresregleringen hade man kunnat diskutera en timme minst.

Precis om igår filmas alla programpunkter på Den bostadspolitiska arenan. Du kan se dem i sin helhet i efterhand, antingen här – eller via Bostadspolitik.se:s Youtubekanal.

10:02
Nu blir det fokus på arbetslivskriminalitet: Fungerar den svenska modellen? Lennart Weiss, chefredaktör på Bostadspolitik.se, tar först plats på scenen – sedan ska vi bjudas på ett antal paneldiskussioner.

– Det är en kolossalt lönsam affär att fuska, tyvärr. Detta drabbar seriösa företag som vill göra rätt för sig, som vill ta ansvar, säger Lennart Weiss.
– Man måste förstå att ingen är emot den utländska arbetskraften i sig. Den utländska arbetskraften används som ett brottsverktyg. Det man är emot är det systematiska fusket där den utländska arbetskraften utnyttjas.

10:25
Tanja Rasmusson Hjorth, vice vd, Byggföretagen menar att det absolut finns en vilja att samarbeta med Byggnads för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten.
– Det gör det absolut. Det är bröd och smör för våra företag att de har schyssta villkor, men också för medborgarna som vill ha hus och byggnader och anläggningar som produceras på ett schysst sätt.
– Vi vill ha ordning och reda för att värna skattebetalarnas pengar, och vi kan ju visa på ett långt antal år där Byggnads och Byggföretagen faktiskt har krockat arm och jobbat tillsammans. Inte minst inom ramen för Arbetsmiljöverkets olika projekt som också är grunden för mycket av det som görs idag.

Jag kan sträcka ut en hand för ökat sammarbete vilken dag som helst

Kim Söderström, förbundsordförande, Byggnads.
– Jag kan sträcka ut en hand för ökat sammarbete vilken dag som helst, vi kan exempelvis teckna avtal om att begränsa UE-leden… Det finns massor av saker vi kan göra tillsammans.
– Men vi är inte riktigt på samma spår. Om jag har mina positiva glasögon på mig så tänker jag att vi kan samarbeta mer, men det finns vissa saker som vi kan göra mycket hårdare och bättre.

Jimmy Bengtsson, vd, Veidekke, om arbetskriminaliteten.
– Det här är en hjärtefråga för mig. Vi måste få en centralt samordnande myndighet där du kan få svar när du ställer frågor kring den arbetskraft du ska ha in i ett byggprojekt… Utan det så gör vi ”så gott vi kan” och det kommer ändå inte bli riktigt rätt. Så jag efterfrågar en samordning à la Norge, där man faktiskt inrättat en sådan myndighet.

11:00
Nu blir det fokus på det kommunala godtycket. I våras publicerade bostadspolitik.se en uppmärksammad artikelserie om hur tjänstepersoners eller politikers personliga ”tyckanden” ofta försenar och fördyrar bostadsprojekt. Artikelserien grundade sig anonyma utsagor och case från svenska bostadsutvecklare. Anonyma, för att det här är en fråga man helst inte pratar högt om, av rädsla för att ”hamna på kommunens shit list” som en vd uttryckte det.

Nu tar några utvecklare bladet från munnen, så: Hur ser det godtycket ut, hur allvarligt är det och vad kan göras för att komma åt det?

Johan Nyhus, förbundsordförande, HSB
– HSB bygger i hela landet så jag behöver inte peka ut någon enskild kommun, men när jag frågade min organisation runt om i landet så fick jag exempel som kan fylla A4-sida upp och A4-sida ner… Det är svårt att definiera exakt vad som är godtyckligt men jag har många exempel där förändringar driver kostnader och försenar tidplaner, säger Johan Nyhus och fortsätter:
– Ett exempel är ett projekt som var framme vid att vi skulle sätta igång själva bygget, men då kom kommunen och sa att ett träd som stod intill inte var något träd utan det var ”en allé”. Allt drog ut på tiden och till slut fick vi går till Länsstyrelsen där kommunen faktiskt fick fel. Så efter fem månader fick vi äntligen såga ner trädet och börja bygga, i utbyte mot att vi planeterade en ny ”allé” för x antal kronor på ett annat ställe i kommunen. Det är ett exempel.

Jag tror inte att någon går till jobbet och tänker: ”nu ska jag var godtycklig”

Sofia Ljungdahl, vd, Obos Nya Hem
– Jag känner igen mig i det Johan säger. Vi har ju ett regelverk i Sverige, men vi har 290 tillämpningar… Jag tror inte att någon går till jobbet och tänker: ”nu ska jag var godtycklig” men det finns väldigt många exempel på när det blivit så.
– Godtyckligheten kan dels vara personberoende, men det kan även handla om politisk styrning eller förändrad politisk vision.

Larry Söder, bostadspolitisk talesperson, Kristdemokraterna
– Att det finns godtycke är ganska solklart… Frågan är hur man kan komma åt det. Jag har också många exempel på företag som hör av sig till mig och säger ungefär: ”tjänstemännen har sagt att”.
– Vi måste nog även skapa incitament för kommunerna att faktiskt ta tag i det här, piska och morot, så att bostäderna faktiskt byggs.

11:23
Återigen: glöm inte att samtliga programpunkter går att se i efterhand på Bostadspolitik.se:s Youtubekanal. Nu ska vi strax diskutera de nya bolånereglerna, där Robert Boije, finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och Claudia Wörmann deltar.

Olyckskorparna som menade att priserna bara skulle stiga fick fel

Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister.
– Olyckskorparna som menade att priserna bara skulle stiga fick fel. Det var rätt att vi införde de här nya reglerna… Och vi bibehåller ändå begränsningar på hur mycket man kan låna, det är inte fri hopp och lek.

Robert Boije, chefsekonom, SBAB
– Jag välkomnar verkligen de nya reglerna i stort. När det gäller priseffekterna är det nog lite tidigt att bedöma. Vi ser en ganska normal till svag prisutveckling under våren, när vi tittar på statistiken.

De största invändningarna mot begränsningarna av tilläggslånen har mötts av skarp kritik då de enligt kritikerna innebär sämre förutsättningar för renoveringar och försvårar vid separationer. Denna fråga adresseras nu på scenen.
– Ser man bara till bostadsmarknaden kan jag förstå att man vill se ännu större förändringar, men mitt jobb som finansmarknadsminister är att se till helheten. Jag vill inte rycka i alla spakar samtidigt, säger Niklas Wykman.

Jag saknar en gedigen analys av effekterna av tilläggslånen. Det saknas helt uppenbart

Robert Boije:
– Jag saknar en gedigen analys av effekterna av tilläggslånen. Det saknas helt uppenbart.

Niklas Wykman:
– Tittar man på bostadsmarknaden enskilt är jag som nationalekonom villig att stämma in i Roberts teoretiska exempel… Men återigen ser jag till helheten.
– Tilläggslånen tillkom inte av en enskild analys av denna åtgärden, utan det är en del av helhetsbedömningen.

På frågan varför regeringen valde att sätta gränsen för tilläggslånen på just 80 procent svarar finansmarknadsministern:
– Man måste dra gränsen någonstans. Idén med amortering är att man successivt ska sänka sin belåningsgrad och över tid tror jag att en belåningsgrad över 80 procent är lite väl högt, då är du relativt sårbar. Men visst, jag tror vare sig att 75 procent eller 85 procent är mer eller mindre rätt så att säga.
– Visar det sig att detta är ett jättestort problem så får man titta på olika sorters ventiler eller annat.

Claudia Wörmann, privatekonomisk talesperson, Bostadsrätterna tror att tilläggslånen kan fylla en funktion, men menar att begränsningen är förhållandevis okänd för konsumenterna.
– Åtta av tio av de vi frågade visste inte vad begränsningen av tilläggslån betyder, säger hon och fortsätter:
– Men jag tror att det kanske kan vara bra, det kanske får folk att börja spara i rätt ände.

12:38
Efter lite lunch har det blivit dags att diskutera social hållbarhet för bostadsbolag. Den övergripande frågan för punkten är: Hur vet vi att vi satsar på rätt saker – innan vi satsar mer?

Vi behöver en bransch som fattar mer kunskapsbaserade beslut och har en högre amitionsnivå

Beatrice Amsenius, innovations- och processledare, RISE
– Ambitionsnivån inom social hållbarhet är för låg i dag… Vi behöver en bransch som fattar mer kunskapsbaserade beslut och har en högre amitionsnivå, där bolag och investerare tar sitt ansvar som samhällsaktörer.

Ebba Lindencrona, hållbarhetschef, Rikshem.
– När vi tar lite större grepp så kallar vi det ”områdesutveckling”, det har vi gjort bland annat i Gränby. Jag tycker nog att vi tar kloka och kunskapsbaserade beslut.

Rebecca Rubin, chef, Stad & Utveckling, Hemvist
– Vi har börjat att med att prioritera vilka grupper vi ska arbeta aktivt för att skaffa bostäder till… Och då har vi fokuserat på våldsutsatta kvinnor och strukturellt hemlösa. Vi fokuserar även på bostäder till poliser, så att vi bidrar till att få fler poliser på Stockholms gator.

Rebecca Rubins råd gällande vad man ska fokusera på när det gäller social hållbarhet:
– Börja med en nulägesanalys och var inte rädd för att det inte ska bli rätt från start, följ processen under vägen.
– Har man koll på nuläget, känner till utmaningarna och vet var man vill nå så har man kommit långt, man kan alltid justera efter vägen. Det ger mycket mer än att vänta på att någon ska räkna ut exakt vad rätt svar är hemma på kammaren.

Hela seminariepunkten hittar du i videoformat här.

13:30

Den allmänna debatten är ofta att man ska bygga "mer, mer mer"

Nu ska vi prata hyresrätt, och den som inleder på scenen är Håkan Larsson, samhällspolitisk chef, Sveriges Allmännytta.
– Den allmänna debatten är ofta att man ska bygga "mer, mer mer"… Men faktum är att bostadsbehovet och bostadsmarknaden ser väldigt olik ut beroende på var i landet vi befinner oss. Och min analys är att vi behöver olika sorters bostadspolitik just beroende på var i landet vi är, säger han.

Håkan Larsson visar ett antal diagram som visar hur kostnaderna ökat de senaste åren.
– De stigande kostnader som våra medlemsföretag möter måste så klart betalas på något sätt, och hyrorna är den enda intäkten som bolagen har, säger han.
– Jag tvivlar på att man verkligen måste bygga så mycket mer, när man ser hur demografin utvecklas och hur det befintliga beståndet ser ut… Jag tycker att vi haft en politik som varit ganska nyproduktionsfokuserad, och jag tror kanske att vi behöver något annat nu. Självklart behöver vi nyproduktion i storstadsregionerna, men på andra håll behöver vi nog något annat, säger Håkan Larsson.

Therese Nerlund, bostadspolitisk expert på Wallenstam, får frågan om vilka de största bromsklossarna i storstadsområdena är:
– Det största problemet med storstäderna är att produktionskostnaderna har stigit väldigt kraftigt. Det gör att hyrorna blir höga, och de som då har råd att efterfråga nyproduktion också har höga krav på vilka områden man vill bo i… Och det finns inte hur mycket byggbarmark som helst i den typen av lägen.

Stefan Ränk, koncernchef på Einar Mattsson, fyller i:
– Jag håller med, och jag tycker att ett stort problem är att kommunerna inte tar vara på den här ekonomiska situationen och faktiskt markanvisar för hyresrättsprojekt.
– Hyresrätter har förutsättningen att kunna byggas även nu i den här ”ekonomisk knepiga” situationen… Det är betydligt svårare bostadsrättsprojekt som ska tajmas in i marknaden, med ett väsentligt kortare fönster.

Anders Holmestig, vd på Fastighetsägarna, tycker att flera hinder minskat på sistone. Men han vill se mer.
– Det har gjorts många bra saker på Plan- och byggfronten på sistone. Och det måste fortsatt bli lättare. Jag tror exempelvis att vi måste se över hur vi jobbar med det befintliga beståndet, så att vi enkelt kan ställa om beroende på hur efterfrågan förändras, säger han.

Therese Nerlund om dagens hyressystem:
– Det är märkligt att man får rätt bra hyror i Järfälla, men ju närmare innerstaden man kommer ju lägre blir hyrorna.

14:10

Ska man bygga något så måste man bygga exklusiva lägenheter i stadens bästa läge

Adam Cocozza, vd på Botrygg om investeringsviljan utanför storstadsområdena.
– Ska man bygga något så måste man bygga exklusiva lägenheter i stadens bästa läge, det kommer alltid att finnas en målgrupp som kan efterfråga den typen av produkt men bortsett från det är det ju väldigt problematiskt.

Anders Åhrlin (M), kommunalråd i Örebro menar att det är för mycket fokus på hur höga eller låga hyror man kan ta ut.
– Jag tycker att det är mycket fokus på att ta ut så höga hyror som möjligt eller så långa hyror som möjligt. Vi borde snarare fokusera på att ha "rätt hyror".

Flera personer på scenen understryker nu att dagens hyresreglering måste ses över.
– Jag tycker att systemet som det fungerar idag är ett svek mot låginkomsttagarna… Det gynnar höginkomsttagarna, på bekostnad av de svaga i samhället, säger Adam Cocozza.

Cathrine Holgersson, vd på Sveriges Allmännytta:
– Modellen behöver onekligen utmanas och bruksvärdet måste förändras.

14:40
Behöver vi veta vem som bor i lägenheten? Det ska vi reda ut nu när Ulrika Blomqvist, Johan Nyhus, David Josefsson och Markus Kallifatides tar plats på scenen för att diskutera att det blir lättare att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand från och med den 1 juli

Ulrika Blomqvist, vd, Bostadsrätterna
– Vi tycker inte att de här ändringarna är bra. Vi tycker att det finns en bra balans i systemet så som det är idag och så som reglerna ser ut fram till nästa vecka.

Johan Nyhus, förbundsordförande på HSB, instämmer:
– Vi ställer kritiska till de här förändringarna. Vi hör ju vilken oro som finns i våra bostadsrättsföreningar… De har redan idag utmaningar som det är. Och nu ska det alltså blir ytterligare lättare att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand.

Jag tycker att förändringarna är ganska modesta och jag förstår egentligen inte den här oron

David Josefsson, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna, försvarar förändringarna:
– Jag tycker att förändringarna är ganska modesta och jag förstår egentligen inte den här oron. Det är relativt små ändringar.

Ulrika Blomqvist menar att det redan i dag går att hyra ut sin bostadsrätt relativt enkelt.
– Redan idag kan man ofta få hyra ut sin bostadsrätt i 4-5 år för utlandsstudier eller provboende exempelvis. Nu kommer lagstiftaren in och bestämmer hur enskilda föreningar ska fungera.

15:04
Då har det blivit dags att diskutera hur vi kan lösa bostadsbristen i den gröna omställningens spår. Omställningen pågår för fullt på mängder av ställen runt om i Sverige och kompetensförsörjningen är central för att de pågående och kommande satsningarna ska kunna förverkligas.

För att locka kompetent personal till orter som Mariestad, Boden och Ludvika krävs nya och attraktiva bostäder. Men samtidigt som bostadsefterfrågan är stor är det svårt att få ihop kalkylerna för nyproduktion
– Bostadsfrågan är otroligt viktig för att vi ska lyckas med den här satsningen, säger Martin Stenlund, mark- och exploateringschef Mariestad och fortsätter:
– Men är det rimligt att all risk ligger på den enskilda kommunen när utveckligen samtidigt gagnar hela Sverige?

Susanne Olofsson, vd på Norrlandsfonden Bostadsfinansiering, får frågan om hon och Norrlandsfonden Bostadsfinansiering är lösningen på alla gröna satsningar.
– Jag tror verkligen inte att vi, ensamt, kan göra det… Men jag hoppas och tror att vi genom samverkan kan få kalkylen att gå ihop tillsammans.

Joakim Järrebring, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna:
– Staten behöver ta ett mycket större ansvar, bland annat för bostadsförsörjningen. Inom ramen för en bostadskommission måste vi titta på statliga kreditgarantier och investeringsstöd för att ta ansvar för den gröna omställningen.

15:31
Nu blir det småhus… Småhus är fortsatt den boendeform som flest hushåll efterfrågar, särskilt barnfamiljer och familjebildare. Samtidigt är nyproduktionen av småhus historiskt låg. Så vad är småhusens roll för framtidens bostadsförsörjning? Mona Kjellberg från Juni Strategi börjar med att bjuda på en dragning:
– Vi måste börja använda demografin som det fantastiska planeringsverktyg det faktiskt är. Demografin rör sig inte så snabbt men det är väldigt förutsägbart och bra att planera efter.

 

16:31
Efter ett par tekniska utmaningar och en flyguppvisning är vi nu igång med liverapporten igen. Men misströsta ej: samtliga programpunkter går som sagt att ta del av i efterhand via Youtube.

Nu pratar vi om: Hur vi kan minska klimatavtrycket i nyproduktion – går det att nå ner till noll? Och Rikard Silverfur, chef Utveckling och Hållbarhet på Fastighetsägarna inleder med en prata om nuläget och EU:S energiprestandadirektiv.

16:48

Och nu kliver Lina Öien, chef hållbar utveckling på Riksbyggen, upp på scenen för att prata om hur Riksbyggen minskar klimatavtrycket i sin nyproduktion.
– Vi har jobbat med hållbarhet i nyproduktion i många, många år. Exempelvis bestämde vi 2012 att vi skulle ha Miljöbyggnad Silver i alla våra nybyggda hus och det har vi haft sedan dess, sedan 2018 har vi solceller på all vår nyproduktion, säger Lina Öien.

Johan Knaust, vd och grundare, K2A Fastigheter, tar också plats på scenen.
– Hållbarhet har varit en del av vår affärsidé sedan vi grundade bolaget 2013, och vi valde tidigt att jobba med trä.
– Trä har relativt lågt koldioxiditsläpp och det är även ganska lätt, vilket gör att vi kan prefabricera en hel del… Vi har fyra modeller, som fyra olika legobitar, med en studentlägenhet, en etta, en tvåa och en trea. När vi väl valt vilken legobit vi ska jobba med så får våra arkitekter jobba utifrån det.

17:02
Denna hållbarhetspunkt avslutas med en panel: Amanda Palmstierna, Lotta Werner Flyborg, Jonas Anund Vogel och Mikael Sjölund står på scenen.

Lotta Werner FLyborg, vd, Sweden Green Building Council:
– Vi är besvikna på Boverkets krav, de borde ha satt högre krav… Vi är faktiskt besvikna på det offentliga allmänt, det saknas ett offentligt ledarskap i de här frågorna.

Jonas Anund Vogel poängterar att det är viktigt att inte fastna i specifika siffror:
– Låt säga att vi nu behöver bygga nya skyddsrum, det kommer att kräva ganska mycket betong… Och framgent kanske våra byggnader kanske måste kunna agera batterier för att kunna ta tillvara på vår förnybara energi, det kanske är sådana saker som är viktigare än en enskild siffra eller ett enskilt hållbarhetskrav.

Mikael Sjölund, vd på Coreco:
– Jag tror kanske inte att krav och regleringar är det som driver utveckling, men jag tror absolut att regleringar är viktiga för att verkligen få med hela branschen.

17:20
Där sätter vi punkt för dagens liverapportering från Den bostadspolitiska arenan för att kratta manegen inför kvällens Super Wednesday. Du hittar samtliga dragningar och presentationer från årets arena här.