Holgersson om marknadshyresdebatten: ”Det finns inga gratisluncher”
”Är det rimligt att hyresgäster betalar överhyror för att rädda allmännyttiga bolag?” Det undrade Bostadspolitik.se:s Kent Persson i Veckans Aktuellt i torsdags, som en reaktion på ett debattinlägg från Sveriges Allmännyttas vd Cathrine Holgersson. Här utvecklar Holgersson sina tankar.
Cathrine Holgersson skrev ett inlägg på Altinget, under rubriken ”Marknadshyror hotar tryggheten på bostadsmarknaden”, som en respons på Produktivitetskommissionens förslag om en stegvis avreglering av hyresmarknaden.
Holgersson skrev bland annat: "Marknadshyror riskerar att öka klyftorna, försvaga tryggheten och undergräva samhällsbalansen. Effekten skulle dessutom bli ojämn över landet – i storstäderna skulle hyrorna pressas upp kraftigt, medan de på många andra orter snarare skulle sjunka. Det skulle undergräva ekonomin för bostadsföretagen och i förlängningen hota möjligheten att underhålla och renovera befintliga lägenheter."
Ska hyresgästerna rädda bolagen?
Det här argumentet reagerade Kent Persson på. Han menade att resonemanget om att hyrorna skulle sjunka på olika ställen runt om i landet var korrekt, men ifrågasatte att det här var ett lämpligt argument mot att införa marknadshyror;
– Ja, många bolag hade fått det tufft, men då får de väl jobba med effektivisering? Är det rimligt att människor i vårt land ska betala överhyror för att allmännyttiga bolag ska klara sig? Jag kan tycka att det är orimligt att ta ut överhyra på bostadsprodukter som inte håller måttet, sa Kent Persson i Veckans Aktuellt.
När Bostadspolitik.se pratar med Cathrine Holgersson menar hon att man behöver sätta in hela frågan i sitt sammanhang.
– Det handlar inte bara om allmännyttiga bolag, det handlar om hyresrätter överhuvudtaget. Om man släpper hyrorna totalt fria så fördubblas de på Östermalm medan de sjunker på vissa ställen ute i landet. Kent pratar om att man då får effektivisera – men även om man gör det så räcker det inte; vi hade fått se sämre standard på bostadsbeståndet generellt på det här orterna eftersom det hade blivit mycket svårare att ta hand om fastigheterna. Vi hade sett mycket mer trasiga rutor och hus som förfaller och det hade blivit en större uppdelning där de som inte har råd med dyrare hyror hamnar i bostäder med väldigt dålig standard, säger hon.
Lägre hyror ger sämre underhåll
– En total marknadsprissättning ger stora negativa effekter, det är därför staten måste gå in och subventionera på marknader som avregleras. Det finns inga gratisluncher; någon måste betala, det kostar att hålla uppe standarden och bostäder är inte som vilken vara som helst. Vi behöver ha en hög lägstanivå.
Samtidigt är Cathrine Holgersson inne på att en viss marknadsanpassning hade varit av godo.
– Ja, jag tror inte att så många tycker att det är rimligt att en tvåa i Järfälla kan kosta ungefär lika mycket som en på Östermalm. Och tittar man på städer som har en hyressättning där läget kan ge 25 procent påslag, som i Malmö och Helsingborg som använder systematiskt hyressättning, så är det bättre balans på de marknaderna. Så en viss marknadsanpassning kan vara bra.
