Hulter: Starkare allmännytta med nya styret – ”Vi måste börja bygga nationen igen”

De rödgröna får egen majoritet i Göteborg och stadsbyggnadsnämndens ordförande Johannes Hulter (S) bekräftar att det innebär en starkare roll för allmännyttan.
Samtidigt beskriver han en historisk stadsomvandling där Södra Änggården, Backaplan och Gullbergsvass ska förändra stora delar av staden. Men utvecklingen kostar – och Hulter efterlyser betydligt större statliga investeringar.

När Bostadspolitik.se träffar Johannes Hulter i samband med det första spadtaget för Bonavas och Obos bostadsprojekt Explora i Södra Änggården är han påtagligt entusiastisk över utvecklingen. Här ska ett öde industriområde omvandlas till en tät kvartersstad, med sammanlagt omkring 1 900 bostäder. Explora omfattar 207 bostadsrätter och är det första gemensamma projektet som Bonava och Obos byggstartar tillsammans.

För Johannes Hulter är Södra Änggården emellertid snarare en del av en betydligt större förändring.
– I vilken annan stad som helst hade det här varit hur stort som helst, även i Stockholm, men i Göteborg har vi ju flera sådana här projekt just nu… Historiskt har Göteborg haft för vana att få den här typen av ketchupeffekter när det gäller byggandet, det var likadant i slutet av 1800-talet och på sextiotalet också.
– Just nu är vi inne i ett sådant steg, där vi samtidigt bygger Backaplan som är ännu större och ska sätta igång Gullbergsvass som är ytterligare ännu större.

Han betonar betydelsen av att få igång de första kvarteren i de nya stadsdelarna. Till skillnad från exempelvis Fixfabriken, som vuxit fram i anslutning till den befintliga bebyggelsen i Majorna, handlar det i Södra Änggården om att skapa en helt ny stadsmiljö.
– Här börjar vi verkligen från grunden och en helt ny kvartersstad som vi sedan ska fortsätta att förädla och utveckla hela tiden. Sedan var den här planen en lång process, jag var  med back in the days, när vi satte igång allt, och det har ju tagit lite tid.

Bonava hade planer för området redan 2017, med planerad inflyttning 2021. Men pandemin, konjunkturen och andra utmaningar gjorde att projektet drog ut på tiden. Till slut hittade Bonava en partner i Obos, som ville etablera sig i Göteborg.
– Det har ju varit svåra år för branschen, så är det, och här har det varit många krångliga saker som behövts hanteras, säger Johannes Hulter.
– Men för varje problem vi löst tror jag att vi lärt oss någonting och förhoppningsvis blir det lite enklare lite längre fram. Men vi tar det steg för steg och nu börjar vi få lite rulle på det här området. Sedan är ju tanken att fortsätta kvarter för kvarter och sedan även få ordning på boulevarderna.

Jämför med Linnéstaden
Under spadtagsceremonin beskriver Bonavas regionchef Carmith Mårtensson Södra Änggården som ”Nya Linnéstaden”. Det är en jämförelse som Hulter tycker är rimlig, även om stadsdelarna har olika lägen.
– Det är väl helt rätt, Linnéstaden ligger onekligen mer centralt men vad som faktiskt är ”centralt” förändras ju hela tiden. Pratar man med lite äldre göteborgare så kan ju de tycka att Linnéstaden också ligger utanför stan, och det gör det ju på sätt och vis… Stadsbyggandet handlar om att man förvandlar och transformerar saker till något nytt hela tiden.

Han påminner om att även Linnéstaden en gång utvecklades från ett område präglat av jordbruk till den täta stadsmiljö som finns där i dag.
– I slutet av 1800-talet var ju Linnéstaden fortfarande åkermark, eller jordbruk, landerier och ängar. Sedan förvandlade man det där ganska snabbt till den stadsdel det är idag. Det är samma sak här, nu är det ett övergivet industriområde men snart är det förändrat till något helt nytt och ska man jämföra det som kommer med något så är det ju främst Linnéstaden, det kommer att ha den tätheten, den variationen och de kvartersstrukturerna. Det är faktiskt rätt likt.

Pekar ut allmännyttan som skiljelinje
Samtidigt som de stora stadsutvecklingsprojekten går vidare förändras de politiska förutsättningarna i Göteborg. Efter höstens kommunalval får Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet egen majoritet och behöver därmed inte längre Centerpartiets stöd för att styra staden.

Johannes Hulter ser dock inte tillbaka på samarbetet med Centerpartiet som något som har bromsat stadsbyggnadspolitiken. Tvärtom framhåller han att det har funnits en bred samsyn i många frågor.
– Jag tycker att vi har haft en väldigt bra dialog med Centerpartiet och jag tycker att de har flera kloka idéer när det gäller mitt område i alla fall. Det har varit ganska lätt att arbeta tillsammans och även om det finns vissa områden där vi tycker väldigt olika strikt partipolitiskt, som allmännyttans roll exempelvis, så finns det ändå en ganska bred konsensus kring att vi behöver förändra hur vi planerar och utvecklar våra städer.
– Vi kommer att rulla på med vår rödgröna politik, som jag känner att vi även har ett starkt stöd för hos befolkningen.

Innebär det att vi kommer att få se en starkare allmännytta i Göteborg under de kommande fyra åren?
– Ja, så är det absolut, det är ju där vi skiljer oss åt mest. Samtidigt måste man komma ihåg att det är lätt att prata om politiska ambitioner, medan mycket bestäms av hur konjunkturen utvecklas också. Vi lever ju inte i en kommandoekonomi där jag knäpper med fingrarna och så händer det saker.

Johannes Hulter ger inga konkreta besked om hur allmännyttans stärkta roll ska omsättas i praktiken. Han återkommer i stället till de ekonomiska förutsättningarna, som enligt honom begränsar kommunens möjligheter att genomföra den stadsbyggnadspolitik man önskar.

Vill se betydligt större statliga investeringar
Han jämför dagens förutsättningar med 1960-talets stora utbyggnad av bostäder och infrastruktur. Och menar att statens roll behöver bli betydligt större om kommunerna ska kunna fortsätta utveckla sina städer i önskad takt.
– Det är inte som på 60-talet när det fanns hur mycket statliga pengar som helst och man kunde göra vad man ville… Jag hade velat ha mycket mycket mer statliga investeringar när det gäller infrastrukturen, oavsett vilken färg det är på regeringen.
– Vi måste börja bygga nationen i Sverige igen. Men i väntan på att det händer kommer vi att jobba på här på lokal nivå… Vi gör det vi kan, det går lite långsammare än vi önskar och det är lite svårare att ha råd, men vi gör vad vi kan.

Det handlar inte bara om att få bostadsbyggandet att ta fart. Även de kommunala investeringar som krävs för att omvandla tidigare industriområden till fungerande stadsdelar innebär stora ekonomiska åtaganden. En särskild utmaning, menar Johannes Hulter, är  att flera av Göteborgs största stadsutvecklingsprojekt genomförs i områden där kommunen inte själv äger merparten av marken.
– Stadsutvecklingen kostar ju oss väldigt mycket pengar, den här typen av exploatering kostar väldigt mycket pengar, särskilt när det som här och på Backaplan rör sig om väldigt mycket privat mark. Har vi kommunal mark kan vi ju ta betalt på ett annat sätt när vi utvecklar, nu är det egentligen bara kostnader för oss, det tänker nog inte folk på.

Han understryker att stadsutvecklingen på längre sikt är positiv för Göteborg, men att kommunen måste kunna finansiera investeringarna under tiden.
– Långsiktigt är det såklart positivt på alla sätt och vis att Göteborg växer, men kortsiktigt måste ju vi få ihop kalkylen också.