Hur många UE-led tål byggbranschen? Het debatt vid Byggnads seminarium

Långa UE-kedjor, pressade villkor och växande risk för arbetslivskriminalitet. När Byggnads arrangerade seminariet Vem har ansvaret, egentligen? blev det tydligt hur splittrad byggbranschen är i synen på underentreprenörsled – och hur långt ifrån varandra parterna står i frågan om ansvar och kontroll.

Antalet underentreprenörsled i byggbranschen har blivit en av de mest omdebatterade frågorna de senaste veckorna. Kritiken handlar om bristande kontroll, osunda konkurrensvillkor, risk för arbetslivskriminalitet och en pressad arbetsmiljö. Samtidigt pekar andra aktörer på behovet av flexibilitet och specialiserad kompetens som skäl till dagens upplägg. Mot den bakgrunden arrangerade Byggnads under fredagen ett seminarium med rubriken Vem har ansvaret, egentligen?, där frågan om UE-ledens längd stod i centrum.

Först ut var Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen, som inledde med att sätta utvecklingen i ett historiskt perspektiv.
– Branschen har gått från 50 000 företag för 30 år sedan till 122 000 företag år 2024.

Åkerlind betonade att byggbranschen under lång tid arbetat aktivt för att motverka arbetslivskriminalitet och att det ofta förbises i debatten.
– Ibland glömmer man nästan bort vad vi gjort… Vi har ID06 som startades 2006, alltså för ungefär 20 år sedan, och i samband med det krävde vi även en lag med krav på närvaroliggare vilket vi fick några år senare.
– Vi ville att Skatteverket skulle kunna göra oanmälda skatterevisioner och arbetsplatsbesök vilket vi fick, och vi krävde rotavdrag för att göra svarta jobb vita, det fick vi också. Vi krävde omvänd moms, det vill säga att beställaren var den som skulle betala moms istället för underentreprenören, så att man säkerställde att det gick rätt till.
– Byggföretagen genomför även tredjepartskontroller. Vi är stolta över att vi gör de mest omfattande tredjepartskontrollerna av alla, myndigheterna inräknade, då vi träffar närmare 50 000 arbetstagare årligen.

"Börjar komma till rätta med kriminaliteten"
Samtidigt medgav han att problemen inte är lösta.
– Jag tycker att vi börjar komma till rätta med kriminaliteten även om det fortfarande finns mycket att göra.
– Den stora utmaningen är att vi måste få kontroll. Vi måste kunna säkerställa att alla personer som finns på en arbetsplats har rätt att jobba och har rätt villkor och så vidare. Det enda sättet man kan göra det är genom att ha en fungerande transparent modell och då krävs det att vi har tillgång till korrekt information från myndigheterna, framförallt digitalt.

Därefter tog Kim Söderström, förbundsordförande för Byggnads, vid och beskrev en bransch som enligt honom är tydligt tudelad.
– När man hör Mats säga allt som är gjort tror man ju att det inte borde finnas några problem, men det gör ju det ändå.
– Vi har en tudelad bransch. Vi har en uppsjö av jättebra och seriösa företag där våra medlemmar har goda villkor, där det finns en facklig mognad och där man tar betalt för sitt arbete, man hjälper företaget och gör smarta lösningar i sina upphandlingar… Vi måste vara noga att berätta att den verkligheten finns.

Lättare att kontrollera två led än fjorton
Samtidigt målade han upp en annan, mörkare verklighet.
– Men det finns också en annan del… En del där det kan stå ett gäng byggnadsarbetare i november klockan sex på morgon under en gatlykta vid korsvägen och vänta på att det kommer en minibuss och plockar upp de här arbetarna och släppa av dem på olika arbetsplatser. Rent daglöneri egentligen.
– Vi vet att när det finns långa UE-kedjor så tjänar man sämre och sämre och sämre ju längre ner i kedjan man kommer medan någon annan skär emellan.
– Det ställer till det. Inte bara för våra medlemmar utan även för de seriösa företagen. Det blir en konkurrenssituation som blir helt omöjlig, och arbetarna får sämre löner och villkor i slutändan. Det är min bild.
– Min bild borde inte se ut som den gör om vi om om allt Mats säger görs hade slagit igenom. Vi vill begränsa UE-leden som ett steg för att komma till rätta med det här. Det kommer förmodligen inte att lösa allting, men det är lättare att kontrollera två led än fjorton.

Efter Söderström tog Lennart Weiss, senior rådgivare i Akrimgruppen (och chefredaktör för Bostadspolitik.se), till orda. Med en betydligt mer konfrontativ analys av problemens orsaker.
– Utifrån de fördjupade bolagsutredningar som vi har gjort ser vi att det här problemet är kopplat till den utländska arbetskraften. Det är kopplat till den utländska arbetskraften som inte är fackligt organiserad.
– Tidigare så trodde vi att bilden var kopplad till utlandsregistrerade bolag, men så är det inte längre. Vi har idag en en flora av så kallade frontbolag. De har en vd, en CFO och en upphandlare och sedan bygger de allting på att bemanna från utlandet eller att in utländska UE.
– I de fördjupade kontrollerna som vi gjort är det en 100-procentig träff mellan utländsk arbetskraft som inte är fackligt organiserad och fusk. Sambandet är absolut, därför handlar inte frågan om UE i två led utan om vem som har ansvaret för den exploaterade arbetskraften och hur man kommer till rätta med problemet.

Weiss var också kritisk till de åtgärder som branschen hittills vidtagit.
– De åtgärder som Mats radar upp är lite som att byta däck på en bil med en trasig motor, det har ingen koppling till problemets kärna. Problemets kärna handlar om fusk med löner och lönevillkor, sociala avgifter och skatter.
– Problemen bygger alltså på att företagen medvetet manipulerar systemet, man skriver på ett kollektivavtal som man högaktningsfullt skiter i. Men det handlar också om hur Byggföretagen agerar. Hur kan det vara på det sättet att en polsk yrkesarbetare har en lägre personalkostnad om man går på kollektivavtalsenlig lön, de sociala avgifterna betalas, man betalar för traktamenten, resor, boende, mat och arbetskläder och så vidare… Det kan omöjligen bli billigare än att ha en egenanställd personal, men det är det.

Het – och personlig – debatt
Mot slutet av seminariet hettade debatten till när Lennart Weiss riktade direkt kritik mot Byggföretagen och deras roll i kontrollsystemet.
– De företag som följer lagar, regler och kollektivavtal har minst 30-45 procent högre personalkostnad. Det här kan man ta reda på om man tittar i Lösen och Fora, Byggföretagen har de här verktygen, ni har bara inte inte brytt er om dem. Nu pekar de på att staten ska leverera API:er, de har de viktigaste API:erna själva.
– Det finns ett kompetensvärderingsystem för den utländska arbetskraften som innebär att för att få ta del av kollektivavtalets baslön så måste man ha jobbat i branschen minst sex år. För de som har jobbat mellan ett till sex år gäller 88 procent, för de som har jobbat mindre än ett år eller 70 procent.
– Det är jäkla konstigt att man gång på gång hittar företag där upp till hälften av personalstyrkan består av gubbar i min ålder som är 70- eller 80-procentare. Hur kommer det sig att branschen inte tagit itu med det? Byggföretagen sitter på den här datan.

Mats Åkerlind svarade skarpt.
– Du har ju ingen respekt för den svenska modellen eller vårt sätt att jobba överhuvudtaget… Du är faktiskt en enorm sten i skon och har bara trasslat till allting. Vi har en roll att försvara våra medlemmar i det här, de är 4 000 stycken.

Här kan du ta del av hela debatten i efterhand.