Christian Kylin: Hyresrätten måste utvecklas – men konsekvenserna får inte ignoreras

DEBATT | Christian Kylin välkomnar David Josefssons ambition att utveckla hyresrätten och säger sig förstå syftet med trygghetshyror, men betonar att reformen inte kan införas isolerat.
Han varnar för att friare hyressättning utan kompletterande stöd riskerar att öka segregationen och slå hårt mot svagare hushåll.

Det är helt centralt för vår bransch att det finns starka politiker som kommer med förslag om hur bostadsmarknaden kan utvecklas. I detta är David Josefsson ett föredöme. Hyresrätten är en grundläggande del av den svenska bostadsmodellen. Den erbjuder trygghet och tillgänglighet för breda grupper i samhället och är avgörande för en fungerande bostadsmarknad. Men: den behöver utvecklas med rätt förutsättningar.

Förslaget om trygghetshyror är ett exempel på att debatten rör sig framåt. Syftet med mitt tidigare inlägg i debatten var att belysa det faktum att förändringar av denna omfattning måste analyseras noggrant, inte bara utifrån ambitionen att skapa fler bostäder eller som en lösning för att skapa en ökad rörlighet, utan också utifrån de samhällsekonomiska och sociala konsekvenser som följer med förändringarna.

Syftet med debattinlagan var inte att kritisera förslaget om trygghetshyror eller ta politisk eller ideologisk ställning.

Syftet med debattinlagan var alltså inte att kritisera förslaget om trygghetshyror eller ta politisk eller ideologisk ställning, utan snarare belysa konsekvenserna av att införa trygghetshyror utan kompletterande åtgärder – detta utifrån min syn som vd på ett allmännyttigt bostadsbolag.

Debatten om trygghetshyror refererar till rapporter från Produktivitetskommissionen och OECD vilka båda två är tydliga med att dagens prisreglering bör omformas. Samtidigt framhåller rapporterna att neutralitet mellan boendeformerna är en förutsättning för en fungerande framtida friare marknad.

Hyresrätten är i dag missgynnad i det svenska skattesystemet, där ränteavdrag, ROT-avdrag och subventioner primärt gynnar ägt boende.

Hyresrätten är i dag missgynnad i det svenska skattesystemet, där ränteavdrag, ROT-avdrag och subventioner primärt gynnar ägt boende. Rapporterna pekar på att behovet av en kraftigare fördelningspolitik till svagare grupper är nödvändigt. OECD går längre och föreslår ett Social Housing-system som stöd för en friare marknad. Detta visar att en förändring av hyressättningen inte kan ske isolerat, den måste kombineras med reformer som skapar mer balans mellan boendeformerna.

En friare hyressättning riskerar att leda till hyreshöjningar i befintligt bestånd i delar av landet, vilket kan stänga ute ekonomiskt svagare hushåll från attraktivare områden. Utan ett parallellt system för bostadsbidrag och subventioner ökar risken för segregation och sociala spänningar. Erfarenheter från våra nordiska grannar understryker detta. Finland har subventionerade ARA-bostäder, Danmark erbjuder statligt stöd till nyproduktion av hyresrätter med lägre hyra och Tyskland har utvecklade ersättningsmodeller för sociala bostäder med syfte att i delar reglera ner hyran till svagare grupper. Dessa länder har en mer rörlig bostadsmarknad, men den är möjlig tack vare omfattande statliga insatser.

Ett system med friare hyressättning kräver liknande stöd även i Sverige för att undvika ökade samhällsklyftor och för att främja rörlighet. Frågan om Sverige är beredd att komplettera ett beslut om friare hyressättning med likt ovan statliga stöd kvarstår dock att besvaras.

Att utveckla hyresrätten är nödvändigt. Hyressättningen vid nyproduktion måste matcha investeringskostnaderna, och hyror bör differentieras mer utifrån kvalitet och bruksvärde. Detta går att genomföra inom ramen för dagens struktur, men bara om parterna kommer närmare varandra och tar ett gemensamt ansvar. Konflikt leder sällan till kreativa lösningar. Hyresgästföreningen behöver visa större mod, samtidigt som vi fastighetsägare måste acceptera en mer varierad portfölj – en portfölj som både främjar utveckling och i viss mån möter betalningsviljan samt den frihet som hyresrätten ska erbjuda.

Sverige ska inte kopiera Europas modeller med dess sociala utmaningar.

Sverige ska inte kopiera Europas modeller med dess sociala utmaningar. Vi behöver reformer som stärker hyresrätten, skapar lönsamhet i systemet och säkerställer långsiktigt hållbara villkor.

Jag vill tro att jag förstår förslaget med trygghetshyror. Det är av just denna anledning och med kunskap om resultaten i diverse utredningar, som jag lyfter på frågan om vi gemensamt kan överblicka konsekvenserna.

Christian Kylin
Vd, Halmstads Fastighets AB