Håkan Andersson: Indraget investeringsstöd ett svek mot de äldre – och mot svensk ekonomi

LEDARE | Att investeringsstödet för bostäder för äldre plötsligt drogs in förra året drabbar inte bara de äldre, bostadsutvecklarna och svensk ekonomi.
Agerandet innebar också att statens trovärdighet som partner minskar – och det är allvarligt i en sektor som bygger på långsiktighet.

Att långsiktiga spelregler är grunden för att bostadsbyggandet ska fungera över tid är nog alla överens om, särskilt med tanke på de långa och kostnadskrävande ledtiderna i vår bransch. Många av de aktörer som bygger boenden för den äldsta delen av befolkningen blev helt tagna på sängen förra året när regeringens investeringsstöd till boenden för äldre helt utan förvarning drogs in och pengarna tog slut redan i augusti 2025. Ett stort antal projekt som byggherrar ansökt om stöd för har blivit utan, ett monumentalt exempel på kortsiktigt agerande i en fråga där långsiktighet borde vara en självklarhet.

Ett trygghetsboende är en mellanform som kostar betydligt mindre än vad en plats på ett vård- och omsorgsboende gör

Den här kortsiktigheten drabbar inte bara de äldre. Den påverkar både kommunernas ekonomi, den svenska ekonomin totalt sett och den slår mot arbetstillfällen där de kanske behövs som allra bäst, i våra mindre kommuner. Låt mig ge några exempel:

1. Sverige har en åldrande befolkning. Enligt SCB kommer det att finnas runt en miljon svenskar över 80 år 2035. Var ska alla dessa bo den dagen de behöver ett boende anpassat för deras förutsättningar? Redan idag har många 80-plussare som bor i en villa eller i en lägenhet ett par trappor upp utan hiss svårt att hitta en ny bostad i det område där de bor.
2. Trygghetsboenden är en boendeform som sparar pengar för kommunerna. Ett trygghetsboende är en mellanform som kostar betydligt mindre än vad en plats på ett vård- och omsorgsboende gör. Samtidigt kan många äldre bo kvar längre i en trygg miljö med tillgång till stöd och service, utan att behöva flytta till det betydligt dyrare särskilda boendet (SÄBO)-
3. Ett trygghetsboende minskar belastningen i hemtjänsten. Istället för att hemtjänsten dagligen ska åka många mil mellan varje brukare som sitter fast i sin bostad finns brukarna samlade i ett modernt boende, som dessutom underlättar för sociala aktiviteter.
4. Genom att använda kooperativ hyresrätt som upplåtelseform kan boenden byggas i kommuner där detta annars inte vore möjligt. Undertecknad var själv närvarande vid byggstarten av ett särskilt boende i Överkalix som kommer att innehålla 70 nya bostäder. Projektet i Överkalix är ett av de projekt som drabbats av det indragna stödet.
5. Ett projekt som det i Överkalix skapar sysselsättning och arbetstillfällen hos en lokal byggentreprenör och hos lokala underleverantörer för till exempel byggmaterial, el och VVS. Det i sin tur bidrar till den svenska ekonomin totalt sett, både när det gäller BNP och momspengar in till staten.
6. Fler anpassade bostäder för den äldsta delen av befolkningen påverkar också flyttkedjorna i positiv riktning. Villor, radhus och större lägenheter frigörs dit unga människor kan flytta. Det är också en trygghet för anhöriga att veta att de äldre har en anpassad bostad med möjlighet till service och socialt sammanhang.

Nu kanske någon som läser detta tänker: Men projektet byggs ju trots det indragna stödet? Ja, stödet täcker bara en del av den totala kostnaden men ska verkligen inte underskattas, både när det gäller att få ihop kalkylen och för att få ett beslut om byggstart i hamn, särskilt på de mindre och ekonomiskt svagare orterna i Sverige.

De senaste tio åren har de rena byggkostnaderna för bostäder stigit med omkring 40 procent, kalkylerna är hårt pressade. Att i ett sent skede, när allt redan är klart, få besked om att ett stöd som funnits under lång tid – och oavsett färg på regeringen – dras in mitt under löpande år är hårt slag. Det kommer naturligtvis att påverka möjligheten för byggherrar framöver att kunna starta liknande projekt. Andra byggherrar som också bygger bostäder för de äldsta i vårt land vittnar om exakt samma sak. Och framför allt; ett uteblivet stöd innebär i slutändan en ökad kostnad för de boende eftersom det påverkar den kooperativa hyresrättsföreningens ekonomi.

Regeringen måste göra om och göra rätt. Projekt som planerats omsorgsfullt och ansökt om stöd i god tid får beskedet att pengarna är slut. Inte för att behoven minskat – utan för att staten inte säkrat de medel man själv utlovat. Det är oacceptabelt.

Varje försenad utbyggnad innebär att fler tvingas flytta till dyrare vård i förtid eller bo kvar i bostäder som inte är anpassade, med ökade risker för fallolyckor, ensamhet, otrygghet och ohälsa

Det här är inte bara en fråga om ett enskilt stöd. Det handlar om förtroendet för staten som partner i bostadsbyggandet. När villkoren ändras mitt i spelet skrämmer det bort investeringar, bromsar nödvändiga projekt och försvagar en redan pressad byggsektor. Bostadsbyggande är kapitalintensivt och långsiktigt. När stödsystem rivs upp eller urholkas från ett år till ett annat blir resultatet färre bostäder, färre jobb och sämre samhällsplanering.

Samtidigt är trygghetsboenden och särskilda boenden inte någon lyx, utan en nödvändig del av en fungerande äldreomsorg. Den demografiska utvecklingen väntar inte på att statens budgetprocesser ska komma ikapp. Behovet av anpassade bostäder för äldre ökar nu. Varje försenad utbyggnad innebär att fler tvingas flytta till dyrare vård i förtid eller bo kvar i bostäder som inte är anpassade, med ökade risker för fallolyckor, ensamhet, otrygghet och ohälsa.

När vi behöver långsiktighet som bäst får vi kortsiktighet tillbaka.

Fakta: Investeringsstödet för bostäder för äldre
Stödet syftade till att öka utbudet av bostäder för personer 65+, både på den öppna marknaden och för boenden i enlighet med Socialtjänstlagen. Det skulle finnas gemensamma utrymmen för sociala aktiviteter och stödet fanns i huvudsak för upplåtelseformerna hyresrätt eller kooperativ hyresrätt. Stödet omfattade nybyggnad (3 600 kronor per kvadratmeter upp till 50 kvadratmeter för en lägenhet avsedd för en person och upp till 70 kvadratmeter för en lägenhet avsedd för två personer), ombyggnad (3 200 kronor per kvadratmeter) samt viss anpassning av gemensamma utrymmen.

Håkan Andersson
Redaktionsmedlem, Bostadspolitik.se, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen