”Stödet har sparat kommunerna åtta miljarder per år”

Såväl de äldre, kommunerna och staten blir förlorare när investeringsstödet för äldres bostäder avvecklas. Det menar Lars Malmgren på Nybo Bostadsutveckling, som studerat stödets effekter i en ny rapport.
Enligt honom har stödet inte bara möjliggjort 12 000 trygghetsboenden – utan även sparat miljardbelopp åt kommunerna och skjutit upp behovet av tusentals särskilda boenden.

Det statliga investeringsstödet för äldres bostäder avvecklas från årsskiftet. En ny rapport från Nybo Bostadsutveckling visar att beslutet riskerar att minska byggtakten kraftigt – trots att behovet av anpassade bostäder för äldre ökar snabbt. Analysen pekar på både högre kommunala kostnader och förlorade intäkter för staten.

Rapportförfattaren Lars Malmgren, bostadsexpert på Nybo Bostadsutveckling, beskriver stödet som avgörande för det byggande som skett hittills.
– Stödet har gett 12 000 trygghetsboenden, och eftersom syftet var att tillskapa fler trygghetsboenden så har ju stödet onekligen uppnått sitt syfte, säger han.

Skjuter upp behovet av särskilda boenden
Men enligt rapporten är den verkliga effekten ännu större.
– Intressant på riktigt blir det först när man tittar på vilken effekt tillkomsten av de här 12 000 lägenheterna har gett. Vi ser nämligen att det gjort att kommunerna kunnat minska antalet särskilda boenden med nästan 7 000 platser.
– Det innebär kommunerna sparat drygt åtta miljarder kronor årligen i lägre kostnader, genom att man inte har behövt bygga ut särskilda boenden i samma omfattning som man annars hade behövt.

För att förstå hur stödet påverkat kommunernas ekonomi djupare jämfördes Höganäs, som byggt många trygghetsboenden, med Gotland, som byggt få.
– När vi gjorde den jämförelsen såg vi att Höganäs kostnader för särskilda boenden var cirka 89 miljoner lägre, årligen. Den summan motsvarar drygt ett helt nytt särskilt boende med 60 platser.
– Den typ av trygghetsboenden som byggts tack vare investeringsstödet skjuter helt eller delvis upp behovet av särskilt boende, vilket ger en stor positiv effekt på kommunernas kostnader.

Trots detta saknar 97 kommuner trygghetsbostäder helt enligt rapporten. Lars Malmgren menar att orsakerna varierar.
– När Boverket tittat på detta och frågat kommunerna så var det en del kommuner som antingen menade att hyrorna blivit för höga i de trygghetsboenden som man byggt eller helt enkelt menat man som kommun inte har ansvar för den planeringen av trygghetsboenden utan att man låtit det vara helt upp till marknaden om det funnits efterfrågan.

Bostadstypen förvinner utan stöd
Regeringen vill ersätta stödet med generella statsbidrag, men rapporten visar att kommuner inte får införa egna riktade stöd. Därmed försvinner finansieringen utan ersättning. Malmgren ser tydliga risker om inget nytt system kommer på plats.
– Till skillnad från det ”vanliga” investeringsstödet som riktades till hyresrätter och studenter, som slog fel och skapade en snedvridning på marknaden så neutraliserar detta stödet fastighetsägarnas kostnader.
– Har vi inget stöd alls kommer den här typen av projekt att bli alldeles för dyra eftersom det är kostnadsdrivande att bygga gemensamma lokaler och att anpassa lägenheterna och närmiljön på ett sätt som gör att man kan bo där länge som gammal.

Omodern syn på seniorboenden
Han pekar också på att dagens regler inte matchar hur moderna seniorboenden faktiskt ser ut.
– I ett modernt seniorboende idag är treorna den dominerande lägenhetsstorleken och det gör att de gemensamma lokalerna inte heller behöver vara i den omfattning som stödet varit inriktat mot.
– Stödet har varit lite fast i hur särskilda boenden fungerar, med långa korridorer och avdelningar med gemensamma ytor. Så ser inte ett modernt trygghetsboende ut alls, så det behöver man ha med sig när man gör om stödet.

Därtill beskriver han stödsystemets oförutsägbarhet som ett stort hinder:
– Eftersom riksdagen fattar beslut enbart om år i taget så är det ju ingen som vet hur stödet ser ut eller vilken volym anslaget har det året det ska betalas ut. Och det har jag uppfattat som en klart hämmande faktor för många fastighetsägare som ska gå till en investeringskommitté och få ett beslut på pengar man inte vet om man får.

"Bra affär för både stat och kommun"
Malmgren framhåller att avvecklingen även drabbar staten ekonomiskt.
– Det är lätt att man fastnar i hur mycket pengar kommunerna tjänar på det här investeringsstödet medan staten står för kostnaderna. Men genom ett ökat byggande tjänar staten också pengar, det är oerhört viktigt att understryka.

Han menar att ett alla parter hade kunnat vara vinnare den närmaste tioårsperioden om stödet varit kvar.
– Vi har identifierat att man skulle kunna bygga någonstans mellan 60 000 och 70 000 lägenheter om investeringsstödet hade blivit kvar, och då kan man säga att för varje krona som staten då betalar ut i investeringsstöd så kommer det tillbaka minst två kronor i form av byggmoms. Så ju mer det byggs desto större blir intäkten till staten och desto mer drivs tillväxten på.
– Det är en bra affär för staten, det är en bra affär för kommunerna och det blir bra för de boende som får ett boende som ger bättre hälsa och välbefinnande.

Du menar att det egentligen inte finns några förlorare alls om stödet skulle bli kvar?
– Det är det som är så intressant. Jag vill inte recensera regeringen, men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så är beslutet att ta bort stödet rent kontraproduktivt.

Fakta: Investeringsstödet för bostäder för äldre

• Infördes 2010 för att stimulera byggandet av trygghetsboenden och seniorbostäder på den ordinarie bostadsmarknaden, ett alternativ för äldre som vill bo kvar hemma längre men behöver ökad tillgänglighet, trygghet och gemenskap. Regeringen har beslutat att avveckla stödet från årsskiftet 2025/2026.
• Stödet kunde sökas av kommuner, allmännyttiga och privata aktörer och uppgick under senare år till 3 600 kronor per kvadratmeter boarea.
• Stödet omfattade även en viss mängd gemensamma ytor, som också ersattes med samma kvadratmeterbelopp. Därutöver lämnades ett 10-procentigt schablonpåslag för vissa kostnader.
• Sedan införandet har mer än 12 000 trygghets- och seniorbostäder byggts med hjälp av stödet.
• Räkneexempel nuvarande stöd enligt Boverket:
  10 lägenheter avsedda för en person, 35 kvadratmeter, 3 600 kronor per kvadratmeter och 150 kvadratmeter gemensamma utrymmen = (10 * 35* 3 600 + 150 * 3 600) + 10 % = 1 980 000 kronor.
  10 lägenheter, avsedda för två personer, 70 kvadratmeter, 3 600 kronor per kvadratmeter upp till 50 kvadratmeter per lägenhet och 300 kvadratmeter gemensamma utrymmen = (10 * 50 * 3 600 + 200 * 3 600) + 10 % = 2 772 000 kronor.