Niclas Blåklinth: Ja, hyresrätter är till för människor – därför behövs företagsbostäder

DEBATT | Alban Dautaj skriver att ”hyresrätter är till för människor, inte för företag”. Det är en slagkraftig formulering – men den bygger på en falsk motsättning, skriver Niclas Blåklint, ordförande för Företagsbostadsbolagen.

Formuleringen bygger på en falsk motsättning – för bakom behovet av företagsbostäder finns just människor. Människor som tar risken att flytta till en annan stad eller ett annat land för att arbeta, forska, bygga, vårda och utveckla Sverige.

Företagsbostäder handlar inte om abstrakta bolag. De handlar om sjuksköterskor och läkare som tillfälligt arbetar på en annan ort, forskare och ingenjörer som bidrar till den gröna omställningen, IT-specialister, byggarbetare och projektledare som krävs för att stora samhällsinvesteringar ska bli verklighet.

Det är alltså inte fråga om att tränga undan den reguljära hyresmarknaden, utan om en liten, specialiserad del som fyller en funktion som vanliga hyresrätter inte kan eller ska fylla

Behovet av företagsbostäder uppgår till cirka 0,4–0,5 procent av det totala hyresbeståndet. Det är alltså inte fråga om att tränga undan den reguljära hyresmarknaden, utan om en liten, specialiserad del som fyller en funktion som vanliga hyresrätter inte kan eller ska fylla. Denna lilla andel är samtidigt avgörande för att företag och offentlig sektor ska kunna rekrytera kompetens – och för att arbetstillfällen inte ska flytta till andra länder där etableringen är enklare.

Vad säger man till de människor som förlorar sina jobb när investeringar uteblir för att kompetens inte kan flytta dit jobben finns? Vad säger man till de personer som, i spåren av Northvolts konkurs, skuldsatt sig för livet efter att ha tvingats köpa hus i Skellefteå eftersom det saknades fungerande tillfälliga boendelösningar? Att hävda att alla dessa människor borde konkurrera på samma villkor som permanent boende på en redan extremt ansträngd hyresmarknad är inte social rättvisa. Det är att blunda för hur arbetsmarknaden faktiskt fungerar.

Motståndet har varit begränsat till ett fåtal aktörer, där det ofta finns ett tydligt ekonomiskt egenintresse av att bevara en oreglerad eller gråzonbaserad ordning

I den statliga utredningen och remisshanteringen har ett 20-tal remissinstanser tydligt pekat på vikten av ett regelverk för företagsbostäder – just av skäl som rör kompetensförsörjning, ordning och reda samt rättssäkerhet. Motståndet har varit begränsat till ett fåtal aktörer, där det ofta finns ett tydligt ekonomiskt egenintresse av att bevara en oreglerad eller gråzonbaserad ordning.

Företagsbostadsbolagen (FBB) vill tvärtom ha en reglerad marknad. En marknad med transparens, tydliga krav och ansvar – inte en vilda västern-modell.

Den nya lagstiftningen innebär inte en frisläppning, utan en skärpt reglering:

• Blockhyresavtal ska godkännas av Hyresnämnden, som kan neka eller villkora avtal.
• Avvikelser från bruksvärdeshyra måste motiveras genom anpassad hyra.
• Uthyrningen ska vara tidsbegränsad – utan besittningsskydd under max 1 år – eftersom syftet är tillfällig etablering, inte permanent boende.
• Detta skapar transparens, kontroll och rättssäkerhet längs hela kedjan.

En företagsbostad är till sin natur ett mellanting mellan hotell och hyresrätt, både vad gäller hyrestid och serviceinnehåll. Kostnadsbilden speglar detta:

• Hotell: Normalt cirka 45 000–60 000 kronor per månad för ett litet rum.
• Hyresrätt: Normalt cirka 6 000–12 000 kronor per månad.
• Företagsbostad: Däremellan, beroende på servicenivå och uthyrningslängd.

Detta är inte ”orimliga hyror”, utan olika boendeformer med olika funktion.

Vem tjänar egentligen på dagens kritik? När aktörer som Urban Rights och Orimlig Hyra kritiserar reglering finns det skäl att granska deras egenintressen. I offentliga sammanhang (Draknästet) har Orimlig Hyras affärsmodell som beskrivits som en ”sedelpress”. Samtidigt visar öppna bolagsdata på betydande ekonomiska problem och bristande skatteinbetalningar. I Urban Rights ser vi en amerikansk riskkapitalist med en ägarstruktur med kopplingar till skatteparadis.

Snarare handlar det om en desperation när en oreglerad marknad nu får långsiktigt hållbara regler där det inte går att tjäna pengar för dessa bolag till en stor samhällsekonomisk kostnad

Det är svårt att se detta som ett försvar för hyresgäster. Snarare handlar det om en desperation när en oreglerad marknad nu får långsiktigt hållbara regler där det inte går att tjäna pengar för dessa bolag till en stor samhällsekonomisk kostnad.

Jag vill uppmana till en mer seriös debatt: Företagsbostäder är inte ett hot mot hyresrätten. De är ett komplement som gör det möjligt för människor att arbeta, bidra och sedan gå vidare – utan att fastna i tillfälliga lösningar eller pressas in i livslång skuldsättning. Den som på allvar värnar människor, jobb och Sveriges konkurrenskraft bör sluta ställa boendeformer mot varandra – och i stället se till att varje del av bostadsmarknaden fungerar för sitt syfte. Den personen eller företaget bör också nyttja sin möjlighet att yttra sig inom ramen för den demokratiska processen, inte komma  i efterhand med dåligt underbyggda argument.

Niclas Blåklinth
Ordförande, Företagsbostadsbolagen