L om det moderniserade bostadsbidraget: ”Förändringen borde ha kommit tidigare”
Regeringens proposition om ett moderniserat bostadsbidrag ska göra stödet mer träffsäkert och minska återkrav och skuldsättning. Liberalernas bostadspolitiske talesperson Patrik Karlson säger dessutom till Bostadspolitik.se att diskussionen om bostadsbidragets utformning är långt ifrån avslutad.
– Jag tänker fortsätta kämpa för att reformera bostadsbidraget.
Som Bostadspolitik.se tidigare berättat föreslår regeringen att bostadsbidraget ska reformeras för att minska risken för felaktiga utbetalningar och återkrav. Bakgrunden är att 35 procent av dem som fick bostadsbidrag för 2024 blev helt eller delvis återbetalningsskyldiga när deras faktiska inkomster visade sig vara högre än de uppgifter som låg till grund för det preliminära bidraget.
Regeringens lösning är att bostadsbidraget i framtiden ska beräknas utifrån månadsvisa inkomstuppgifter i stället för uppskattad årsinkomst. Reformen bedöms kunna minska återkraven med omkring 90 procent.
Enligt Patrik Karlson är just förändringen av själva beräkningsmodellen den viktigaste delen av reformen.
– Den viktigaste förändringen är att bostadsbidraget går från att bygga på en uppskattad årsinkomst till att i stället beräknas utifrån aktuella månadsuppgifter. Det är själva kärnan i reformen. I dag tvingas människor i praktiken gissa sin ekonomi för ett helt år framåt. För den som har vikariat, studiemedel eller andra inkomster som varierar blir det inte bara svårt utan ibland omöjligt att göra rätt, säger han till Bostadspolitik.se.
Han menar att det nuvarande systemet i praktiken har gjort att många hushåll först i efterhand får veta om de haft rätt till stödet.
– För oss handlar den här förändringen om rättvisa, förutsägbarhet och egenmakt. Ett bidrag som ska ge trygghet ska inte fungera som ett lotteri där hushållet först i efterhand får veta om stödet var rätt.
– När bostadsbidraget baseras på mer aktuella uppgifter blir stödet bättre anpassat till hushållens ekonomi som man faktiskt har här och nu. Det gör systemet mer träffsäkert, minskar skuldsättningen och gör att fler kan lita på att stödet fungerar när det verkligen behövs.
”Inte en siffra tagen helt ur luften”
Regeringen bedömer att förändringen kan minska återkraven med cirka 90 procent. Karlson vill inte lova en exakt siffra, men menar att effekten kommer att bli tydlig.
– Jag tänker inte lova att utfallet blir exakt 90 procent på decimalen men jag bedömer att riktningen är mycket tydlig och att beräkningen är väl underbyggd. Reformen bygger på ett gediget utredningsarbete med simuleringar och uppgifter från våra myndigheter. Det är alltså inte en siffra tagen helt ur luften.
– Det finns såklart situationer där återkrav fortfarande kan uppstå, till exempel om uppgifter saknas eller är felaktiga eller om den enskilde lämnar oriktiga uppgifter.
Samtidigt framhåller han att reformen innebär ett tydligt skifte jämfört med dagens system.
– Jag är trygg med att reformen kraftigt kommer att minska återkraven. Det viktiga är att vi går från ett systemfel som drabbat tusentals hushåll till ett system som i huvudsak blir rätt från början.
I samband med att regeringen presenterade propositionen beskrev Patrik Karlson det nuvarande systemet som en möjlig ”skuldfälla”. Han menar att problemet bottnar i själva konstruktionen.
– Problemet har varit att ett årsbaserat system levt kvar trots att många hushåll i dag har inkomster som varierar över året. När bidraget beräknas på hela årets inkomst men behovet uppstår månad för månad uppstår en inbyggd risk att människor får rätt stöd när behovet finns men ändå drabbas av återkrav senare. Det är precis därför systemet kunnat fungera som en skuldfälla.
Kan komma ytterligare förändringar
Patrik Karlson menar även att förändringen borde ha kommit tidigare:
– Problemet har varit känt länge. Varför tidigare regeringar inte har agerat kan jag inte svara på. Jag kan bara konstatera att den här förändringen borde ha kommit tidigare och att den nuvarande regeringen åtgärdar problemet.
Kritiker menar att bostadsbidraget i grunden är för lågt i förhållande till dagens hyror. Ser du reformen som ett första steg i en större översyn av stödet, eller är detta den huvudsakliga förändringen regeringen planerar?
– Jag ser inte detta som ett antingen eller. Det finns olika problem i bostadsbidraget och de kräver olika svar. Nu ändrar vi själva konstruktionen som har skapat återkrav och skuldsättning, det är bra. Regeringen har också höjt bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer från den 1 januari 2026 för att stödet bättre ska svara mot faktiska hyror än tidigare.
– Det är bra förändringar men inte ett argument för att diskussionen om bostadsbidragets utformning är avslutad. Jag tänker fortsätta kämpa för att reformera bostadsbidraget, då det är en träffsäker reform med målsättningen att göra stödet ännu mer långsiktigt hållbart. Men det lagstiftningsärende som nu ligger på bordet är framför allt en systemreform, inriktad på att minska återkrav och göra stödet mer rättvist i vardagen, säger Patrik Karlson till Bostadspolitik.se.
