Björn Sundin: Kommunalt godtycke stoppas inte utan ömsesidig förståelse

DEBATT | Björn Sundin menar att kommuner måste bli bättre på att förstå marknaden och ta ansvar för sina processer. Samtidigt behöver byggaktörer sätta sig in i kommunernas uppdrag och villkor för att bostadsbyggandet ska fungera bättre.

Exemplen som beskrivs i artikelserien om kommunalt godtycke är upprörande. Kommunerna borde definitivt lägga mer tid på att förstå hur marknaden fungerar. Men kanske vore det också bra om aktörerna i bostadssektorn pratade mer om – och försökte förstå - kommunernas roll för bostadsbyggande, stadsutveckling och tillväxt?

Jag är säker på att det förekom brister och felaktig hantering i Örebro kommuns agerande

Jag är säker på att det förekom brister och felaktig hantering i Örebro kommuns agerande gentemot bostadsföretag när jag var ansvarigt kommunalråd för snart tio år sedan. Men vi jobbade systematiskt med bristerna och utvecklade arbetssätten, tillsammans med branschens aktörer och företagen. På många sätt var vi framgångsrika: under några år byggde Örebro flest bostäder i landet per invånare.

Ett framgångsrikt utvecklingsarbete på Stadsbyggnadskontoret var en förutsättning för det. Tre punkter var avgörande för Örebros arbete:

1. Såväl förvaltningsledning som politisk ledning måste visa mod. Handläggare måste känna förtroende för sina bedömningar – som måste förankras i organisationen.
2. Det krävs tydliga beredningsprocesser. Inga beslut i en kommun ska fattas av en enskild utan stöd från andra. Bedömningar, avvägningar och målkonflikter måste stämmas av i förvaltningen och diskuteras med den politiska ledningen. Ansvariga politiker och chefer måste sätta av tid för det varje vecka.
3. Kommunen måste förstå sin roll: varje kronas fördyring kommer att öka boendekostnaden för kommunmedborgare. Därför måste varje del och varje system kunna motiveras. Det innebär ofta att man exempelvis ska kräva mindre detaljerade underlag för tävlingar och vid markanvisning. Det innebär alltid att processen ska gå så fort som möjligt. Att detaljplanera kommunal mark innan den säljs är oftast en bra lösning, men det är inte möjligt i alla kommuner.

Efter mina år i Örebro skrev jag 2017 en bok om den resa vi gjort, ”Samhällsbygge pågår”. Där skrev jag: ”Politiker bygger inte heller bostäder, men ett grundkrav är att de inte ska sätta krokben för byggande. Alla politiker har inte förstått det.” Därefter följde 19 frågor till den som vill öka byggtakten.

Tre av dessa var:

• ”Tar politiken ansvar för att snabba på de politiska processerna lika mycket som politiker kräver att förvaltningens processer ska skyndas på?” (Hur många beslut krävs och är det nämnd eller kommunfullmäktige som fastställer detaljplaner, till exempel.)
• ”Förstår politik och förvaltning att bostadsmarknaden är en marknad - att bostäder inte byggs genom att ni skriver vackra dokument eller ritar ambitiösa planer?”
• ”Kan marknadens aktörer räkna på ekonomin i sitt bygge när de köper mark av kommunen eller måste de ha marginaler för att hantera en osäkerhet i hur mycket och hur högt de kommer att få bygga?”

Jag tror inte att det var en slump att det systematiska arbetet sammanföll med en rekordhög byggtakt

Just dessa områden var vi ganska bra på i Örebro under de år jag hade politiskt ansvar. Jag tror inte att det var en slump att det systematiska arbetet sammanföll med en rekordhög byggtakt.

Fel kommer alltid begås. Det avgörande är om man skapar en organisation som lär, rättar till felen och utvecklar processerna.

Artikelserien visar på upprörande brister, men också på att det går att göra något bra om man anstränger sig (Uppsala och Järfälla pekas ut som goda exempel).

Kommunala företrädare måste ta ansvar för de brister som finns i den egna organisationen, men också lära mer av andra kommuner. Företag och andra aktörer kan hjälpa till genom att söka upp och sprida exempel från de kommuner som gör bra saker.

Björn Sundin,
Rådgivare, entreprenör och författare. Kommunalråd i Örebro 2011-2017.