Kommuner larmar: ”Stuprörstänk” och risk för nedläggningar efter regeringens utredning

Landets kommuner larmar om att regeringens fastighetsbildningsutredning saknar helhetssyn och riskerar att göra plan- och byggprocesser långsammare och dyrare.
Flera remissvar varnar för att förslagen kan slå ut kommunala lantmäterimyndigheter och ge ”ödesdigra konsekvenser för samhällsplaneringen i hela Sverige".

Flera kommuner riktar skarp kritik mot regeringens fastighetsbildningsutredning En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten (SOU 2025:98), en översyn som tog fart när infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i en debattartikel på Bostadspolitik.se våren 2024 aviserade att regeringen ville “effektivisera” lantmäteriverksamheten och se över ansvarsfördelningen mellan stat och kommun.

I praktiken handlar det om vilka som ska fatta myndighetsbesluten som gör byggbar mark möjlig: statliga lantmäterimyndigheter (SLM) inom Lantmäteriet, som hanterar fastighetsbildning i större delen av landet, och kommunala lantmäterimyndigheter (KLM), där ett antal kommuner fått delegation att sköta samma typ av förrättningar lokalt.

Bostadsministern pekade bland annat på kritik från Statskontoret och Riksrevisionen, och ville pröva skärpta krav för att bilda KLM samt tydligare gränser mellan Lantmäteriet och kommunerna.

Nu, när betänkandet (SOU 2025:98) är ute på remiss, varnar alltså flera kommuner för att förslagen i stället kan skära isär samhällsbyggnadsprocessen, göra den långsammare och dyrare – och i praktiken pressa fram nedläggningar av kommunala lantmäterimyndigheter.

Utredningen som enligt direktiven ska förbättra förutsättningarna för ”en effektiv, enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet” anses alltså av flera remissinstanser istället gå i en riktning som kan leda till längre ledtider och sämre samordning mellan plan, exploatering, fastighetsbildning och bygglov.

Tappad helhet och ”stuprörstänk”
Umeå kommun menar att utredningen visserligen förtydligar förutsättningarna för KLM – men framför allt begränsar dem.
”Stadsledningskontorets bedömning är att utredningens förslag skulle avgränsa och försämra förutsättningarna för de kommunala lantmäterimyndigheterna på ett olyckligt sätt”, skriver kommunen och fortsätter:
”Utredningen har fokuserat på att åstadkomma förbättringar i fastighetsbildningsverksamheten, men inte tagit tillräcklig hänsyn till fastighetsbildningens roll som en del av samhällsbyggnadsprocessen.”

Umeå varnar även för att effekten kan bli att kommunal verksamhet försvinner.
”För flera kommuner kan det till och med innebära att den kommunala lantmäteriverksamheten måste avvecklas.”

Liknande kritik kommer från Vetlanda kommun. I ett remissvar undertecknat av mark- och exploateringschef Pär-Olof Högstedt skriver kommunen att beslutet att se över processerna är välkommet, men att uppdraget redan från början hamnat fel.
”Beslutet är vällovligt, då vi behöver göra allt för att få snabba, effektiva och rättssäkra myndighetsprocesser, men här anser vi att man redan i uppdraget tappat helheten och bara zoomat in på den del som handlar om själva fastighetsbildningsprocessen.”

Vetlanda kallar det ”stuprörstänk” och varnar att det inte kommer ge avsedd effekt. Man lyfter även hur brist på lokal förankring hos statliga Lantmäteriet påverkat kommunen över tid.
”Att ansöka om KLM kändes angeläget då det statliga Lantmäteriet över tid medvetet släppt förankringen till kommunen och vi förlorade successivt den lokalkännedom, den dialog och den myndighetsservice som är så viktig i hela samhällsbyggnadsprocessen.”

Kommunen reagerar särskilt på att betänkandet, enligt deras läsning, går mot mer avskiljning. ”Men nu visar betänkandet på precis tvärt om, utredarna vill ytterligare begränsa samverkan mellan myndigheten och kommunerna och begränsa det arbete som sker i redan befintliga KLM…”, skriver Vetlanda och sammanfattar:
”I utredningar påvisas gång på gång att samverkan, tidig närvaro och dialog just är nyckeln till framgång och fart, inte att isolera enskilda delar i en process.”

Uddevalla kommun är inne på samma spår och menar att utredningen missar att fastighetsbildningen är en del av kommunens samlade samhällsbyggande.
”Förslagen tar ej hänsyn till att fastighetsbildningsprocessen är en del i den kommunala samhällsbyggnadsprocessen. Utredningen saknar således genomgående en helhetssyn.”

Kommunen varnar för att konsekvenserna kan bli breda.
”Samhällsbyggnadsprocessen kommer att försämras med minskad effektivitet, bli mer kostsam och rättssäkerheten påverkas negativt”, skriver man och fortsätter:
”Både näringslivet, privatpersoner och kommunen påverkas negativt när planprocessen och bygglovsprocesserna inte kan få rådgivning från KLM.”

Uddevalla pekar också på att effekterna riskerar att slå i flera led. Från kartunderlag till bygglov.
”Samhällsbyggnadsprocessen kommer, om förslagen genomförs, att försämras i samtliga skeden.”

Kommunen varnar dessutom för följder för digitaliseringen.
”Det kommer även äventyra arbetet med den obrutna digitala samhällsbyggnadsprocessen som pågått under de senaste åren.”

Trollhättan ser risk att KLM försvinner
Trollhättans stad – med KLM involverad i beredningen – skriver att utredningens förslag innebär att verksamhet begränsas och att högre krav på oberoende kan få direkt konsekvens för den kommunala myndigheten.
”Detta kan leda till att flera KLM, däribland KLM Trollhättan inte längre kan finnas kvar”.

Kritiken är genomgående skarp.
”De förslag som utredningen presenterar strider i stora delar mot sitt syfte och kommer resultera i en helt motsatt effekt med negativa konsekvenser på samhällsbyggnadsprocessen”.

Trollhättan understryker att ”Fastighetsbildningen kan inte ses som en separat företeelse utan måste ses som en del i större sammanhang” och menar att en sådan konsekvensbeskrivning saknas i betänkandet.

Kommunen varnar också för att krav på fysisk och organisatorisk separation kan slå mot samarbetet i praktiken.
”Att separera KLM från kommunens övriga lokaler och personal kommer betydlig försämra samarbetet med övriga enheter knutna till samhällsbyggnadsprocessen”.

Trollhättan pekar även på risken att skärpta krav kan tolkas som ekonomiskt oberoende, vilket skulle driva kostnader:
”Detta är inte ekonomiskt hållbart och i förlängningen inte försvarbart”.

Trollhättans remissvar är samtidigt mer nyanserat än flera andra: kommunen tillstyrker bland annat förslaget om att tydliggöra statens övergripande ansvar i Lantmäteriets instruktion och att samma handläggningssystem ska användas av alla lantmäterimyndigheter. Men man efterlyser besked om finansieringen och poängterar att de övergripande konsekvenserna som kommer är övergripande negativa:
”Samhällsbyggnadsprocessen kommer att ta längre tid och blir dyrare”.

Falun varnar för ”ödesdigra konsekvenser” och ”förtroendeskada”
Falu kommun använder ett av remissrundans skarpaste språk. Kommunen menar att förslagen i praktiken drar undan mattan för kommunal fastighetsbildning.
”Syftet med föreslagna förändringar synes i stället vara att näst intill omöjliggöra för i stort sett alla kommuner att över huvud taget bedriva fastighetsbildningsverksamhet i egen regi, vilket går emot direktivens syfte för denna översyn.”

Falun varnar för systemeffekter.
”Om förslaget genomförs får det ödesdigra konsekvenser för fastighetsbildningssystemet och samhällsplaneringen i hela Sverige”, skriver man.

Kommunen tar också sikte på regeringens ambition om snabbare processer och menar att betänkandet går åt fel håll:
”Betänkandets förslag verkar i motsatt riktning och kommer utifrån erfarenhet från konkreta ärenden i stället bidra till en retardation av samhällsbyggnadsprocessen”.

En annan konfliktlinje Falun lyfter är synen på stat och kommun.
”Det framgår med all tydlighet att betänkandet genomsyras av ett synsätt om att det finns ett ’vi’och ett ’ni’ mellan SLM och KLM. Det syns även i befintlig verksamhet genom att tillgången till utbildning och verksamhetsstöd skiljer sig åt mellan SLM och KLM. Ett synsätt som sätter kommunala intressen i ett fack och statliga intressen i ett annat fack. Därmed missas det större perspektivet att Sveriges samhällsbyggnad och samhällsutveckling är en gemensam fråga”, skriver man och fortsätter:
”För att bedriva en effektiv, enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet krävs att detta vi-och-ni tänk upphör”.

Falun varnar dessutom för vad reformen kan göra med tilliten.
"Förslaget kommer att orsaka en förtroendeskada mellan det svenska samhället och det svenska fastighetsbildningssystemets förmåga att leverera myndighetsbeslut i rimlig tid till godtagbar kvalitet och för en acceptabel kostnad. Det kommer att drabba fastighetsbildningsverksamheten i sin helhet”, skriver man.

Sista dag att skicka in remissvar är den 4 mars.

FAKTA: Kommuner med egen kommunal lantmäterimyndighet (KLM)

Borås
Eskilstuna
Gävle
Göteborg
Halmstad
Haninge
Helsingborg
Huddinge
Hässleholm
Jönköping
Kalmar
Karlskoga
Karlstad
Kristianstad
Landskrona
Linköping
Lund
Malmö
Motala
Mölndal
Nacka
Norrköping
Sandviken
Skellefteå
Skövde
Stockholm
Sundsvall
Södertälje
Trollhättan
Täby
Uddevalla
Umeå
Uppsala
Varberg
Vänersborg
Västerås
Växjö
Örebro
Örnsköldsvik
Östersund

Källa: Lantmäteriet.