Länsstyrelsen: Stockholms bostadsbyggande möter inte hushållens behov

Stockholmsregionen växer – men allt färre hushåll har råd att flytta in i nybyggda bostäder. Samtidigt minskade antalet färdigställda bostäder i länet med 20 procent förra året, visar Länsstyrelsens årliga rapport om bostadsmarknaden.

Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar i sin nya bostadsmarknadsrapport att regionens bostadsförsörjning behöver styras tydligare mot hushållens faktiska behov.

"Kan inte bara bygga fler bostäder"
Efter flera år där mycket fokus i kommunerna har legat på antalet projektstarter och färdigställda bostäder, lyfter Länsstyrelsen nu behovet av ett mer långsiktigt perspektiv. En stor del av nyproduktionen har bestått av små bostäder, men enligt rapporten räcker det inte att enbart öka volymerna.
– Vi kan inte lösa Stockholms bostadsutmaningar genom att bara bygga fler bostäder. Det behövs en blandning av bostäder i olika storlekar, upplåtelseformer och prisklasser. Eftersom nyproduktionen ofta ligger på nivåer som många hushåll inte har råd med är det viktigt att ta till vara det befintliga bostadsbeståndet, där många av de mer överkomliga bostäderna finns, säger Henrik Weston, bostadsexpert på Länsstyrelsen och en av rapportförfattarna.

Förra året påbörjades knappt 11 000 bostäder i länet, vilket var en svag ökning jämfört med 2024 då 10 300 bostäder påbörjades. Samtidigt minskade färdigställandet tydligt. Totalt färdigställdes 11 250 bostäder, jämfört med knappt 14 000 året före.

Behov på 11 000-12 000 bostäder per år
Det motsvarar en minskning med 20 procent.
– Vi ser inget tydligt behov av att återgå till de höga byggtal som präglade tidigare år. Efterfrågan på nya bostäder är i dag begränsad och befolkningstillväxten väntas avta. Mot den bakgrunden bedömer vi att 11 000–12 000 nya bostäder per år är tillräckligt, säger Henrik Weston.

En central fråga i rapporten är att många hushåll inte har råd med nyproduktionen. De senaste åren har fler hyresrätter än bostadsrätter färdigställts, men hyrorna i nyproducerade hyresrätter ligger ofta långt över nivåerna i det befintliga beståndet.

Länsstyrelsen hänvisar till en studie från Region Stockholm som visar att knappt två tredjedelar av hushållen i länet varken har råd med en nyproducerad hyresrätt eller en nyproducerad bostadsrätt.
– Vår utgångspunkt är att det behöver finnas bostäder för alla inkomstnivåer i huvudstadsregionen. Vi ser att efterfrågan på hyresrätter minskar kraftigt när hyran för en normalstor trea passerar 10 000 kronor i månaden. Samtidigt växer köerna till de bostäder som många faktiskt har råd med, medan nyproducerade lägenheter med höga hyror kan stå tomma betydligt längre, säger Nanny Andersson Sahlin, utvecklingsledare på Länsstyrelsen och medförfattare till rapporten.

Rapporten pekar också på brister i kommunernas arbete med bostadsförsörjningen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunerna skapa förutsättningar för alla invånare att leva i goda bostäder, men Länsstyrelsen bedömer att flera handlingsplaner inte uppfyller lagens minimikrav.

Hittills har två kommuner i länet justerat sina förslag efter Länsstyrelsens rådgivande synpunkter.
– Vi kan se att många av länets kommuner inte nyttjar alla de verktyg de har till sitt förfogande för arbetet med bostadsförsörjning. Genom att det blir obligatoriskt för kommuner att använda sig av hyresgarantier för vissa hushåll hoppas vi att kunskapen ökar i hela den kommunala organisationen om vad som är möjligt att göra för att alla kommuninvånare ska kunna leva i goda bostäder, säger Nanny Andersson Sahlin.

Henrik Weston menar att bostadsförsörjningen är avgörande även för regionens utveckling i stort.
– Utan en bostadsförsörjning som tillgodoser olika inkomstgruppers behov blir det svårt att skapa förutsättningar för både tillväxt och hållbar utveckling, säger han.