Ljunggren: ”Ingen ska behöva känna rädsla i ett system utan insyn och ansvar”

14 nov 2025

Dela

Kopiera sidlänk
Rikard Ljunggren, vd Fastighetsägarna GFR. Bild: Fastighetsägarna.

Efter Carl-Johan Bergströms kraftfulla replik och Lennart Weiss uppmaning om att “ta ett steg till – eller backa” svarar nu Fastighetsägarna GFR:s vd Rikard Ljunggren.
Han menar att konflikten inte handlar om hårda ord eller ideologi, utan om att Hyresgästföreningens sätt att utöva makt skapar rädsla, splittring och tystnad i branschen.

Konflikten mellan Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har trappats upp sedan Rikard Ljunggren larmat om hot och repressalier i hyresförhandlingarna. I en intervju med Bostadspolitik.se den 6 november beskrev han hur Hyresgästföreningens företrädare ska ha kontaktat fastighetsägare direkt och försökt pressa fram avhopp – något som Hyresgästföreningens förhandlingschef Carl-Johan Bergström bestämt tillbakavisade dagen därpå. Situationen kommenterades även av Lennart Weiss, som i Veckans Aktuellt, uppmanade Rikard Ljunggren att ta sina anklagelser ett steg längre, eller backa. Nu svarar Ljunggren.

Carl-Johan Bergström säger att ni “valt en konfrontativ linje” och att ni är ensamma om att gå till tvist. Hur ser du på det?
– Jag tycker det är olyckligt när fokus flyttas från sakfrågan till en personfråga. Vårt budskap är enkelt: hyressättningssystemet måste fungera på ett balanserat vis och ingen ska behöva oroa sig för hot om repressalier för att motparten inte tycker om hur man agerar i en lagreglerad process.
– Det handlar inte om relationen mellan oss parter, utan om grundläggande rättssäkerhet och transparens.

Påverkar hela branschen
Ljunggren menar att problemet inte är isolerat till Göteborgsregionen, utan att retoriken och beteendet skapar ett klimat som påverkar hela branschen.
– Det vi ser just nu är en retorik och ett agerande som syftar till att ställa olika delar av branschen mot varandra, där vissa lyfts fram som mer “samarbetsvilliga”, medan andra framställs som problematiska, vilket påverkar möjligheterna att nå överenskommelser, säger han.
– Flera medlemmar har också hört av sig om att de delar vår bild men vågar inte uttrycka den öppet. Det säger något om klimatet och obalansen i hyresförhandlingssystemet.

Han understryker att Fastighetsägarna inte är ute efter konflikt:
– Vår uppgift som branschförening är inte att vara vår motpart till lags eller falla ner i samma typ av retorik, utan att försvara våra medlemmars rätt till rimliga näringsvillkor utan rädsla för repressalier. Ett hyressättningssystem som bygger på öppenhet och trygghet gynnar alla parter – och är en förutsättning för att hyresrätten ska finnas kvar långsiktigt.

Har dokumentation
Ljunggren säger också att Fastighetsägarna har dokumentation som visar att problemen inte handlar om enskilda händelser.
– Vi har dokumentation som visar att detta är ett återkommande mönster och inte anekdoter. Vi har lyft det i samtal med Hyresgästföreningen på nationell nivå, där även vårt förbund deltagit. Tyvärr visar även Carl-Johans svar att de inte tar frågan på allvar.

Han menar att det är strukturen som är problemet, inte personerna.
– När en part har statligt sanktionerad makt men där det saknas externa kontrollmekanismer, är risken för maktmissbruk alltid överhängande. Det måste politiken ta på allvar.

När han får frågan om vad de upplevda hoten om repressalier faktiskt handlar om, beskriver Ljunggren tre typer av beteenden:
– Dels uppmaningar till enskilda hyresvärdar att lämna Fastighetsägarna, med hänvisning till att ”seriösa” aktörer inte bör företrädas av oss. Dels signaler om att det kan bli mer komplicerat i förhandlingarna för dem som står fast vid påkallanden eller använder skiljeförfarande. Och slutligen ett mer subtilt klimat, där många hyresvärdar beskriver att de drar sig för att uttrycka kritik öppet, av oro för att det kan påverka möjligheten att få igenom exempelvis förhandlingar kring ombyggnationer, nyproduktion eller standardhöjande åtgärder framöver.
– Vi kan aldrig acceptera ett förhandlingsklimat där förutsättningarna upplevs ojämlika eller snedvrider konkurrensen beroende på vilken förening man valt att vara medlem i.

Lennart Weiss efterfrågar ju ett konkret case. En fastighetsägare som vågar berätta om hoten, finns det någon sådan?
– Jag förstår varför Lennart efterfrågar ett konkret case, men just det illustrerar också problemets kärna… De fastighetsägare som hör av sig till oss, säger uttryckligen att de inte vågar träda fram med namn och att vi inte ska använda just deras enskilda exempel, av rädsla för att det ska komma fram.
– Bara efter dessa artiklar på Bostadspolitik.se har jag fått medlemsföretag som hört av sig för att ge stöd och bekräfta att de har samma upplevelser, men också att de inte vågar träda fram. Det är för att de är övertygade om att de då riskerar att hamna i en betydligt tuffare förhandlingssituation framöver och exempelvis få problem vid ombyggnationer, standardhöjande åtgärder eller i presumtionshyresförhandlingar.

Utdrag från brev skickat till förtroendevalda i Fastighetsägarna GFR från en regionordförande och en förhandlingsstrateg från en av Hyresgästföreningens regioner i juni 2025.

Rikard Ljunggren berättar att det inte bara handlar om enskilda företag, utan även hans egna medarbetare som möter liknande signaler i den dagliga dialogen med Hyresgästföreningen. Han skickar över ett brev – skickat till förtroendevalda i Fastighetsägarna GFR från en regionordförande och en förhandlingsstrateg på hyresgästföreningen – som exempel.

Enligt honom tar sig hoten om repressalier både öppna och mer subtila uttryck – från uteblivna underskrifter till fördröjningar och ökade krav i vardagliga frågor.
– Förhandlingsöverenskommelser som är klara men som inte undertecknas “av tidsbrist”, orimliga krav på besiktning och dokumentation när det exempelvis ska sättas in en hällspis hos en hyresgäst och liknande, säger han.

Vill skapa splittring
Han menar att sådana beteenden används för att sätta press på organisationen och skapa splittring inom branschen.
– De säger uttryckligen att de kommer att försvåra för oss i förhandlingar, och att våra medlemmar inte kommer att gilla det, i syfte att försöka slå in en kil mellan oss eller pressa oss till eftergifter.

För Ljunggren är det här ett symptom på ett större systemfel.
– Men vi har ju också medarbetare som vittnar om att Hyresgästföreningens representanter säger att vi kommer att få problem om vi exempelvis påkallar för tidigt eller går till skiljeman.
– Det i sig är ju själva beviset på att systemet brister i grunden och måste reformeras. I ett reglerat system ska ingen behöva tveka att berätta om sina erfarenheter av rädsla för att deras kritik mot systemet eller mot beteenden hos motparten ska ligga dem till last i andra frågor.

Kritiker har menat att Fastighetsägarna driver frågan av ideologiska skäl, men Ljunggren avfärdar det bestämt.
– Det här handlar i grunden om en lagstiftning som skapar en osund maktstruktur och en snedvriden konkurrens mellan de som gör som Hyresgästföreningen vill och de som håller ihop i branschorganisationerna.

Efterlyser politiskt agerande
Rikard Ljunggren vädjar återigen till politikerna att kliva in.
– Det är hög tid att regeringen tar ansvar för hyresrättens villkor och bryta det osunda maktmonopolet som Hyresgästföreningen har fått. Ett första steg vore att båda parter får lagstadgad rätt att hänskjuta tvister till skiljeman utan särskilt avtal, med tydliga lagstadgade grunder för den årliga hyresjusteringen.

Enligt Ljunggren krävs nu en modernisering av hela hyressättningssystemet, med större rättssäkerhet, transparens och avtalsfrihet.
– Fokus måste dels ligga på rättssäkerhet, förutsägbarhet och transparens, men naturligtvis också på branschens långsiktiga förutsättningar att täcka sina kostnader. Både för att kunna ha välunderhållna hyresrätter, investera i nya och för att ha en hyresmarknad som fungerar i framtiden.

cross