Ny klimatvägledning för bostadsföretag: ”Det ska inte gå att trixa”
Bostadsbolag får nu en ny vägledning för vetenskapliga klimatmål, med konkreta nivåer för bland annat nyproduktion, renovering, energi och de boendes klimatpåverkan.
Under ett webbinarie betonade IVL:s Annamaria Sandgren att målen ska vara möjliga att omsätta direkt i organisationens arbete – och inte kunna nås genom kompensation eller gröna avtal.
Vägledningen har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta tillsammans med 14 bostadsföretag. Den innehåller både mål för olika delar av verksamheten och en mall för hur en klimatomställningsplan kan byggas upp.
Under presentationen beskrev Annamaria Sandgren, IVL, upplägget som två delar: dels en detaljerad vägledning om hur snabbt utsläppen behöver minska och vilka åtgärder som är mest relevanta, dels en mall för hur företagens omställningsplaner kan utformas.
– En viktig princip har varit att det inte ska gå att trixa, framförallt när det gäller klimatmålen. Man ska våga prata i klartext och man ska inte lova saker som kan feltolkas.
– Målen ska nås utan så kallade kompensationer eller krediter, och man ska visa hur det ska gå till och att arbetet med att genomföra åtgärderna är väl underbyggt, sade hon.
Hon betonade också att vägledningen bygger på internationellt erkända standarder, men att ambitionen varit att göra dem mer användbara för svenska bostadsbolag.
– Det absolut klurigaste för oss har varit att försöka göra "det svåra enkelt". Vi har lutat oss mot lagkrav och internationellt erkända standarder, som ofta är ganska omfattande material, men samtidigt försökt förenkla, förenkla, förenkla.
Konkreta mål för nyproduktion och renovering
Vägledningen innehåller mål för hela värdekedjan: byggnation och inköp, den egna verksamheten samt delar av de boendes klimatpåverkan. För nyproduktion av flerbostadshus anges ett basvärde på 358 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA för 2025. Etappmålet för 2030 är 190 kilo och målet för 2035 är 140 kilo.
För större bostadsföretag, definierade som bolag med fler än 2 500 lägenheter, rekommenderas att klimatpåverkan från renovering och ombyggnation minskar med 20 procent till 2030 och 35 procent till 2035.
Samma procentsatser anges för de boendes bilkörning för de bolag som har rätt förutsättningar att arbeta med den frågan. Målen omfattar också bland annat drivmedel, driftenergi, köldmedier, hushållsel och restavfall.
Sandgren framhöll att målen ska nås genom faktiska utsläppsminskningar.
– Målen ska som sagt uppnås utan kompensation, ursprungsgarantier eller gröna avtal. Tanken är att utsläppen faktiskt ska minska i verksamheten.
”Hjärtat och lungorna i åtgärdsarbetet”
Att vägledningen innehåller många delmål är enligt IVL ett medvetet val.
Sandgren sade under presentationen att olika standarder gäller för olika klimatposter, men också att detaljerade delmål gör det lättare för bostadsföretagen att omsätta klimatambitionerna i praktiskt arbete.
– De här delmålen blir hjärtat och lungorna i åtgärdsarbetet. Det blir mycket lättare att få i gång organisationen när olika delar vet exakt vad de ska arbeta mot.
Hon tog förvaltning och projektutveckling som exempel. Förvaltningsavdelningen kan arbeta direkt mot ett mål för hushållens restavfall exempelvis, medan utvecklingsavdelningen får ett konkret klimatmål för nyproduktion att använda i exempelvis upphandlingar.
– Då vet utvecklingsavdelningen vilken prestanda de ska arbeta mot och vilka krav de behöver börja ställa i upphandlingarna.
Testad tillsammans med branschen
Vägledningen har utvecklats i nära samarbete med 14 bostadsföretag. Enligt Annamaria Sandgren har företagen deltagit genom workshops, granskningar och löpande återkoppling.
Materialet har därefter börjat användas både inom Allmännyttans klimatinitiativ och av enskilda kommunala och privata bolag.
– När vi började använda materialet i praktiken stötte vi på nya utmaningar. De erfarenheterna har vi sedan arbetat in i vägledningen.
Hon lyfte bland annat fram att målen därefter har konkretiserats ytterligare genom etappmål, kravtrappor för nyproduktion och tydligare definitioner av systemgränser och basår.
Vägledningen innehåller också stöd för hur bolagen kan kommunicera och följa upp sina mål samt hur en omställningsplan kan tas fram steg för steg.
Här kan du ta del av vägledningen i sin helhet. Och här kan du ta del av presentationen i sin helhet, i efterhand.
Fakta: Några av målen i vägledningen
Nyproduktion av flerbostadshus: klimatpåverkan ska minska från ett referensvärde på 358 kg CO₂e per kvadratmeter BTA 2025 till 190 kg 2030 och 140 kg 2035.
Renovering och ombyggnad: för större bostadsföretag, med fler än 2 500 lägenheter, är målet att klimatpåverkan ska minska med 20 procent till 2030 och 35 procent till 2035.
Drivmedel och driftenergi: målet är fossilfri användning till 2035.
Hushållsel: den fossila andelen ska vara lägre än 2 procent 2035.
De boendes bilkörning: för bostadsföretag som har förutsättningar att arbeta med frågan anges ett frivilligt mål om 20 procents minskning till 2030 och 35 procent till 2035.
Restavfall: vägledningen innehåller också mål för att minska mängden restavfall från hushållen.
Vägledningen bygger bland annat på Science Based Targets initiative, Greenhouse Gas Protocol och EU:s hållbarhetsrapportering. Ett närliggande IVL-projekt beskriver samma metodgrund som SBTi, GHGP och EU:s rapporteringsstandarder.