Nyproduktionsparadox i Stockholm: 400 bostäder räddas – 400 skjuts upp
I Kolkajen räddas omkring 400 bostäder sedan Stockholms stad hittat en ny teknisk lösning efter dumpningsstoppet. Samtidigt skjuts drygt 400 bostäder i Vårberg på framtiden – trots laga kraft-vunnen detaljplan.
Där är det inte tekniken som stoppar byggandet, utan ekonomin.
Två aktuella bostadsprojekt i Stockholm visar på helt olika hinder för nyproduktionen. I Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden såg omkring 400 bostäder ut att kunna försvinna när Stockholms stad förra året övergav planerna på att dumpa muddermassor från projektet till havs.
Dumpningsplanerna hade mött omfattande kritik och i oktober 2025 drog exploateringsnämnden tillbaka ansökan om vattenverksamhet. Exploateringskontoret fick samtidigt i uppdrag att hitta en ny metod för den landvinning som krävs för delar av bebyggelsen.
Nu bedömer kontoret att det går att behålla bostäderna.
”Exploateringskontoret redovisar i detta tjänsteutlåtande att en alternativ grundläggning går att genomföra utan att muddermassorna dumpas i vatten med bibehållen exploatering och utformning”, skriver kontoret.
Kolkajen omfattar totalt omkring 1 300 bostäder. De första kvarteren planeras att börja byggas 2030 och hela området beräknas vara färdigställt 2037.
Ny metod ersätter dumpningen
Exploateringskontoret har utrett flera alternativ och landat i att bottensedimenten till stora delar kan ligga kvar och i stället förstärkas med så kallade inblandningspelare.
Bindemedel blandas då med de lösa sedimenten så att bottnen får tillräcklig bärighet. Därefter kan området fyllas upp med sprängsten och den nya marken skapas.
”Metoden är något dyrare än tidigare föreslaget alternativ samt har en större koldioxidekvivalent, men bedöms ekonomiskt och praktiskt genomförbar”, skriver exploateringskontoret.
Omkring 22 000 kubikmeter förorenade sediment behöver fortfarande muddras bort och transporteras till deponi på land, men merparten av sedimenten kan lämnas kvar.
Kontoret bedömer också att det ekonomiskt är mer fördelaktigt att behålla utbyggnaden än att minska exploateringen.
”Exploateringskontoret gör bedömningen att utbyggnaden i vatten kan genomföras enligt den tidigare strukturen utan att de 400 bostäderna behöver tas bort.”
Den nya lösningen blir samtidigt dyrare. Projektutgifterna beräknas nu till cirka 3,44 miljarder kronor, jämfört med knappt 3 miljarder i inriktningsbeslutet 2024. Täckningsgraden sjunker från 130 till 125 procent, medan nettonuvärdet fortfarande beräknas vara positivt, omkring 678 miljoner kronor.
Liberalerna välkomnade i exploateringsnämnden att bostäderna kan behållas, men efterlyste särskilt noggrann uppföljning av bland annat hållfasthet, klimatpåverkan och ekonomi.
I Vårberg sätter ekonomin stopp
Samtidigt går utvecklingen åt motsatt håll i Stångholmsbacken i Vårberg. Där finns redan en detaljplan för omkring 500 bostäder och en förskola. Planen vann laga kraft i november 2022 och staden hade börjat detaljprojektera gator och annan allmän plats.
Men projektet bromsades när flera av byggaktörerna meddelade att de saknade ekonomiska förutsättningar att starta sina delar.
”Projekteringen hade nått granskningsskedet när det i dialog med byggaktörerna framkom att flera byggaktörer saknade ekonomiska förutsättningar att påbörja sina delar av utbyggnaden”, skriver exploateringskontoret.
Eftersom kvarteren och investeringarna i allmän plats är beroende av varandra gick det inte heller att enkelt dela upp utbyggnaden. Projekteringen stoppades under 2024 och projektet pausades.
Sedan dess har staden undersökt om delar kan genomföras separat.
För ett kvarter, Stångholmen 1, har en sådan lösning hittats. Där föreslås en kontorsbyggnad rivas och ersättas av två flerbostadshus med omkring 90 hyresrätter, varav sex lägenheter i en gruppbostad enligt LSS. Byggstart planeras till 2028.
För resten av projektet är beskedet ett annat.
Inför exploateringsnämndens sammanträde den 5 november föreslår exploateringskontoret att de återstående delarna av projektet avbryts. Det innebär att drygt 400 av detaljplanens omkring 500 bostäder inte går vidare i nuläget.
”Med undantag för byggaktören för Stångholmen 1 har berörda byggaktörer inte visat intresse för att återuppta sina respektive delar”, skriver kontoret.
Stångholmen 1 är enligt tjänsteutlåtandet den enda del där det gått att hitta en fristående lösning.
”Kontoret bedömer därför att resterande delar av projektet inte kan återupptas inom en nära framtid och föreslår att dessa avbryts.”
Byggrätterna finns kvar
Det innebär inte att de drygt 400 bostäderna stryks permanent. Detaljplanen fortsätter att gälla och byggrätterna finns kvar.
Men ett framtida genomförande kräver enligt exploateringskontoret ett nytt upplägg där beroendena mellan projektets olika delar minskar och genomförandet kan göras mer kostnadseffektivt. Avbrottet innebär också att cirka 25,9 miljoner kronor i redan upparbetade utgifter blir förgäveskostnader, framför allt för utredning och projektering som inte bedöms kunna användas i ett framtida genomförande.