Regeringen ber Boverket att rita om gränserna – så att EU-regler inte bromsar byggandet
I våras rapporterade Bostadspolitik.se om risken för att EU:s naturrestaureringsförordning begränsar byggandet i svenska tillväxtkommuner. Nu agerar regeringen.
Boverket får i uppdrag att ta fram nya gränser för de urbana ekosystemområdena – med större inflytande för kommunerna och med det uttalade målet att de ska kunna fortsätta växa och utvecklas.
I april skrev Bostadspolitik.se om hur EU:s nya naturrestaureringsförordning kan påverka möjligheten att bygga i 151 svenska kommuner. Särskilt utsatta pekades 22 kommuner ut, däribland Malmö, eftersom de inte bedömdes kunna undantas från kravet på att urbana grönytor och trädkrontäckning inte får minska fram till 2030.
Nu tar regeringen ett nytt steg i arbetet med hur reglerna ska genomföras i Sverige.
Boverket får i uppdrag att ta fram ett nytt förslag till hur de så kallade urbana ekosystemområdena ska avgränsas. Uppdraget är uttryckligen utformat för att hitta en balans mellan EU:s naturkrav och kommunernas möjligheter att utvecklas. Boverket ska utforma gränserna så att de ”bidrar till att berörda kommuner ska kunna fortsätta växa och utvecklas samtidigt som förordningens krav och målsättningar ska uppnås”, skriver regeringen.
22 kommuner särskilt berörda
Bakgrunden är det förslag som Boverket och flera andra myndigheter lämnade i februari. Där identifierades totalt 207 urbana ekosystemområden i 151 kommuner. Av dessa bedömdes 177 områden i 129 kommuner kunna undantas från kravet på ingen nettoförlust av urban grönska fram till och med 2030.
Kvar blev 30 urbana ekosystemområden i 22 kommuner, de flesta i Skåne, där kravet skulle få direkt betydelse.
Det är just dessa områden regeringen nu pekar ut som problematiska ur ett tillväxtperspektiv. I beslutet konstateras att det kan finnas begränsat med mark där förlorad grönska kan kompenseras. Det kan i sin tur ”medföra begränsningar för de berörda kommunernas möjligheter att utvecklas och växa”.
Det ligger nära de farhågor som lyftes när Bostadspolitik.se skrev om frågan i våras. SKR varnade då för att kommunernas rådighet över markanvändningen kunde minska och att mindre mark riskerade att bli möjlig att planlägga och bebygga. Även byggaktörer pekade på risken för att nya krav läggs ovanpå redan komplicerade planprocesser.
Malmö ville avvakta
Bostadspolitik.se följde därefter upp frågan med Malmö, en av de 22 särskilt berörda kommunerna.
Kommunen bekräftade att reglerna innebär nya utmaningar för stadsutvecklingen men ville då inte slå fast att enskilda byggprojekt skulle stoppas eller försenas.
”För tidigt att säga om byggprojekt påverkas”, var Malmös besked.
Sedan dess har regeringen arbetat vidare med Sveriges nationella naturrestaureringsplan. I det utkast som beslutades i september konstaterades att kommunerna behöver involveras mer i arbetet med gränsdragningarna, med hänvisning till det kommunala självstyret, planmonopolet och kommunernas kunskap om lokala förhållanden.
Kommunerna får påverka gränserna
Det nya uppdraget innebär nu att samtliga berörda kommuner ska få möjlighet att lämna både kunskapsunderlag och önskemål om var gränserna för de urbana ekosystemområdena bör dras.
Regeringen pekar på Finland som förebild.
"I Finland har samtliga berörda kommuner haft möjlighet att inom vissa givna ramar föreslå hur avgränsningarna ska göras. Boverket bör genomföra uppdraget med ett liknande angreppssätt", skriver regeringen.
Även i Sverige ska kommunerna få lämna egna förslag, samtidigt som ramarna ska vara så utformade att exempelvis befintliga och planerade grönområden, sjöar och vattendrag kan inkluderas.
Det innebär inte att regeringen sätter EU:s krav åt sidan. Naturrestaureringsförordningen kräver fortfarande att medlemsstaterna fram till 2030 säkerställer att den sammanlagda nationella arealen urbana grönytor och trädkrontäckning inte minskar jämfört med 2024, med möjlighet till undantag för områden som redan har en hög andel grönska.
Från 2031 ska den urbana grönytan dessutom utvecklas i en ökande riktning och trädkrontäckningen öka tills en tillfredsställande nivå har uppnåtts.
Det regeringen nu försöker göra är alltså att använda det handlingsutrymme som finns i hur områdena avgränsas – för att minska risken att reglerna i praktiken sätter onödigt hårda begränsningar för kommunernas utveckling.
Boverket ska redovisa sitt nya förslag senast den 30 april 2027. Sveriges slutliga nationella naturrestaureringsplan ska lämnas till EU senast den 1 september samma år.
Läs hela regeringens uppdrag till Boverket här.
