Regeringen vill se trädgårdsstäder – men småhusbyggandet når bottennivåer

Regeringen har lyft fram trädgårdsstäder och ett ökat småhusbyggande som en viktig del av bostadspolitiken. Samtidigt visar ny statistik från Lantmäteriet att nybildningen av småhusfastigheter fortsätter att falla.
Under 2025 bildades 6 696 nya småhusfastigheter – den lägsta nivån i den redovisade tidsserien i fastighetsregistrets årsstatistik.

Trädgårdsstäder och fler småhus lyfts ofta fram som en väg till ökad rörlighet på bostadsmarknaden och en möjlighet att möta efterfrågan på boendeformer som i perioder varit svåra att få fram. Men fastighetsregistrets årsstatistik från Lantmäteriet visar att själva nybildningen av småhusfastigheter – alltså när mark delas upp och blir möjlig att bebygga och sälja som småhustomter – har sjunkit till bottennivåer.

Under 2025 nybildades 6 696 småhusfastigheter i Sverige. Det är den lägsta nivån i Lantmäteriets redovisade tidsserie för åren 2016–2025.

Eftersom måttet avser nybildade småhusfastigheter och inte byggstarter, fångar det inte allt som påverkar byggandet. Men det visar hur mycket småhusbebyggelse som faktiskt förbereds i form av fastighetsbildning, vilket är en grundförutsättning för att småhus ska kunna bli verklighet i större skala.

Utfallet för 2025 innebär en kraftig nedgång jämfört med tidigare år och ligger långt under nivåerna under både högkonjunkturen och pandemiåren.

Utvecklingen över det senaste decenniet är tydlig. Under mitten av 2010-talet bildades betydligt fler småhusfastigheter per år, med en nybildning på cirka 11 000–12 000 småhusfastigheter årligen. Därefter har antalet successivt minskat, med ett tydligt fall efter 2021.

På mindre än tio år har nybildningen minskat med cirka 45 procent, trots att småhusbyggandet på 2010-tiotalet inte var särskilt högt sett ur ett historiskt perspektiv. Från slutet av 1960-talet talet till 1980 byggdes det i snitt nästan 40 000 småhus per år i Sverige – tio år i rad.

Samtidigt som staten pekar ut småhus och trädgårdsstäder som en lösning på bostadsbristen visar fastighetsstatistiken alltså att förutsättningarna för nytt småhusbyggande försämrats kraftigt.

Statistiken från Lantmäteriet visar att småhuskrisen inte bara handlar om byggkostnader och räntor, utan också om hur mycket mark som faktiskt frigörs och organiseras för småhusbebyggelse. Utan en ökning av nybildade småhusfastigheter blir det svårt att omsätta politiska drömmar om trädgårdsstäder i praktiken.

Lantmäteriets kommunstatistik visar dessutom att utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika delar av landet. Bostadspolitik.se återkommer med en kartläggning av hur stor del av kommunerna som knappt nybildar några småhusfastigheter alls och vilka kommuner som står för de största volymerna.

FAKTA: Nybildade småhusfastigheter i riket (helår)
2016: 12 239
2017: 11 890
2018: 11 884
2019: 11 162
2020: 10 610
2021: 11 756
2022: 10 602
2023: 8 582
2024: 7 087
2025: 6 696

Källa: Lantmäteriet, fastighetsregistrets årsstatistik 2025.