Riksbanken säger ja till höjt bolånetak

Riksbanken tillstyrker – fast med viss tvekan – förslaget om höjt bolånetak.
Man säger inte heller nej till det slopade skärpta amorteringskravet – men föreslår att det ersätts av ett skuldkvotstak.

Riksbanken har nu skickat in sitt remissvar kring de nya bolånereglerna, läs här. Både Riksbanken och Finansinspektionen har tidigare varit emot lättnader i kreditrestriktionerna men båda myndigheterna har i sina remissvar backat en del från tidigare ståndpunkter.

Riksbanken tillstyrker nu höjningen av bolånetaket från 85 till 90 procent, men tillägger att fördelarna är osäkra och att åtgärden också medför risker. Riksbanken skriver i remissvaret: ”Eftersom forskningen inte ger något entydigt svar på vad som är en optimal nivå, och det svenska taket samtidigt är lågt i jämförelse med flera grannländer, kan en höjning vara rimlig.”

Man konstaterar också att ett högre tak kan bidra till att hushåll får större sparbuffertar och minskar riskerna att hushåll tar dyra blancolån och underlättar för hushåll med begränsat eget kapital att köpa en bostad.
”Om ett höjt bolånetak faktiskt leder till fler bostadsägare är dock osäkert. Lättnader i låntagarbaserade åtgärder tenderar att driva upp bostadspriser, medan det är osäkert i vilken omfattning och på vilken horisont de högre bostadspriserna påverkar utbudet”, menar banken.

Vill se nytt skuldkvotstak

Riksbanken accepterar också förslaget att slopa det skärpta amorteringskravet (en procents extra amortering om lånet överstiger 450 procent av hushållets bruttoinkomst), men vill istället se ett skuldkvotstak, motsvarande det makrotillsynskommittén föreslog; att man maximalt ska få låna 550 procent av sin bruttoinkomst.
”I promemorian föreslås att det skärpta amorteringskravet avskaffas, men det presenteras ingen åtgärd som kan ersätta de stabiliserande egenskaper som kravet har,” skriver banken.

Riksbanken vill därför att regeringen inför ett skuldkvotstak, som begränsar hur stora bolån hushåll kan ta i förhållande till sin inkomst. ”Ett bolånetak som inte justeras i takt med att bostadspriserna stiger utgör en otillräcklig broms mot en sådan skuld- och prisdynamik. Hushållens inkomster utvecklas däremot mer stabilt än bostadspriserna, vilket innebär att inkomstbaserade verktyg fungerar som en automatisk stabilisator.”

Förslaget innebär att skuldkvoten – bolån i förhållande till bruttoinkomst – högst ska vara 550 procent, med en viss flexibilitet på tio procent. Riksbanken betonar att ett sådant tak skulle minska riskerna för kraftiga prisfall och stärka hushållens motståndskraft.
– Historiskt finns flera exempel på självförstärkande spiraler mellan bostadspriser och skulder, med negativa konsekvenser för den finansiella stabiliteten. Ett inkomstbaserat instrument skulle utgöra en effektiv broms mot en sådan utveckling, eftersom inkomster typiskt sett utvecklas mer stabilt än bostadspriser, säger riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande.

Riksbanken konstaterar att många hushåll i dag lägger sig precis under gränsen för det nuvarande skärpta amorteringskravet, och varnar för att utan ett nytt inkomstbaserat krav kan skulderna åter börja växa snabbt.

Fördelar och nackdelar med att flytta ansvaret

I regeringens förslag flyttas ansvaret för bolånereglerna från Finansinspektionen till riksdagen, och läggs i en ny lag. Riksbanken menar att det finns både för- och nackdelar med det här.

”En lagreglering kan stärka den demokratiska legitimiteten och indikerar att åtgärderna är ett strukturellt inslag i makrotillsynsramverket, vilket skapar tydliga spelregler för låntagare och kreditgivare,” skriver Riksbanken.

Samtidigt varnar man för att en lagreglering kan göra tillsynen mindre flexibel och mer utsatt för politiska hänsyn. ”Kostnaderna med makrotillsynsåtgärder är ofta synliga och omedelbara, medan de långsiktiga fördelarna är svårare att observera. En risk är därför att åtgärder som är nödvändiga ur ett stabilitetsperspektiv fördröjs, uteblir eller luckras upp av politiska skäl.”