Marie Thelander Dellhag: Sänka byggkostnaderna – en isolerad fråga för några?
KRÖNIKA | Det krävs många dellösningar för att kunna hålla nere kostnader i nyproduktion, men kommunerna styr över en viktig förutsättning; hur smidig vägen fram till byggstart är. Kartläggningar visar att kostnaderna mellan olika kommuner skiljer sig ordentligt åt. Därför bör regeringen införa ett offentligt nationellt ledtidsindex, skriver Marie Thelander Dellhag.
Även den som inte särskilt noga följer den svenska bostadsdebatten känner nog till den ständiga ropen på att nyproduktion bättre ska motsvara fler hushålls betalningsförmåga. Bygg billigare bostäder, helt enkelt. Är det möjligt eller inte? Frågan diskuteras ganska livligt även på den här sidan. Det finns verkligen inte en enkel och universell lösning, men jag vill mena att vi byggherrar tillsammans med landets skickliga entreprenörer kan göra en hel del för att hålla nere kostnader och därmed till exempel inte behöva ta ut de högre presumtionshyrorna.
På flera håll kämpar branschkollegor med vakanser i sin nyproduktion eftersom de har landat på ett prisläge som helt enkelt är för högt för marknaden
Att det är möjligt tycker jag vi har lyckats visa i Malmö. Jämför vi allmännyttans nyproduktion med andra bostadsaktörers i staden ligger våra hyresnivåer drygt 13 procent lägre. Det är viktigt, inte bara för att vi ska tillföra bostäder som så många Malmöbor som möjligt ska kunna efterfråga, det är också affärsmässigt motiverat. På flera håll kämpar branschkollegor med vakanser i sin nyproduktion eftersom de har landat på ett prisläge som helt enkelt är för högt för marknaden.
Med det sagt – för jag vill alltid börja med att hävda att det går att gräva där man står – vill jag peka på en helt annan förutsättning. För att vi alls ska kunna sätta spaden i marken är vi som byggherrar beroende av kommunernas handläggning. Hur väl det fungerar i olika kommuner har Byggföretagen, Fastighetsägarna och initiativet Bygg i Tid konkretiserat i sin mätning Nationellt ledtidsindex som de givit ut de senaste två åren. Genom att kartlägga hur lång tid processerna tar och hur mycket de kostar har två saker synliggjorts. Det ena är att processerna tar lång tid. Trots färre ärenden och att kommunerna har gjort insatser för att korta tiden, tar det nu i snitt 4,7 år från start av detaljplanearbete till startbesked. Tiden varierar dessutom mellan olika kommuner i samma storlek. Det andra är att kostnaderna för detaljplanearbete och bygglov mellan kommunerna skiljer sig ordentligt åt.
Kostnaden 2024 per lägenhet för detaljplanering och bygglov är 26 731 kronor i den kommun där kostnaderna är lägst, och 416 312 kronor i den dyraste. Visst skiljer sig förutsättningarna åt för olika kommuner, men även med hänsyn taget till kommunernas storlek är spridningen stor.
Kostnaden 2024 per lägenhet för detaljplanering och bygglov är 26 731 kronor i den kommun där kostnaderna är lägst, och 416 312 kronor i den dyraste
Väldigt grovt räknat kan man säga att en lägenhet kostar 1,5 till 2 miljoner kronor att bygga, och det säger sig självt att det är en rejäl konkurrensnackdel att finnas i en kommun där upp till 20 procent av kostnaderna är spenderade redan innan spaden sätts i marken. I ett läge där höga produktionskostnader oftast pekas ut som det största hindret tycker jag detta är värt att uppmärksamma. I linje med regeringens arbete med att sätta ficklampan på planprocesser och detaljplanering så vore det väl toppen om Boverket eller någon annan lämplig aktör skulle få i uppdrag av regeringen att belysa den här frågan – för det brukar leda till förändring.
Med ett offentligt ledtidsindex skulle vi kunna få fart på förändringar som behövs för att göra planprocesserna effektivare och billigare. Om vi ska hålla nere våra byggkostnader måste vi alla tillsammans – stat, kommun, byggherre, fastighetsägare, entreprenör och leverantör – från ax till limpa vara med och bidra, det kan inte bara vara en isolerad fråga för några.
Marie Thelander Dellhag
Vd, MKB Fastighets AB
