SKR säger nej till nationellt system för PBL-ärenden

Boverket pekar ut ett nationellt ärendehanteringssystem som den mest långtgående vägen för att standardisera plan- och byggärenden.
Men SKR säger nej till att alla kommuner ska tvingas in i samma system – trots att organisationen ställer sig bakom både bindande klassificering och en statligt framtagen teknisk specifikation.

Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden är ett svar på regeringens uppdrag att dels skapa en klassificeringsstruktur för ärenden enligt plan- och bygglagen, dels utreda förutsättningarna för ett nationellt system för hantering av sådana ärenden. Syftet är enligt rapporten att öka enhetlighet, effektivitet och rättssäkerhet i kommunernas PBL-hantering och samtidigt förbättra möjligheterna till nationellt jämförbar statistik.

I rapporten redovisar Boverket flera olika scenarier. Det mest långtgående är "scenario 7", där ett gemensamt nationellt ärendehanteringssystem föreslås. Boverket presenterar samtidigt  andra vägar framåt, bland annat "scenario 2" där en klassificeringsstruktur och nyckeltal får författningsstöd – men där den tekniska implementeringen är fri. Boverkets fjärde scenario betyder att staten tar fram en teknisk specifikation som kommunerna ska använda.

Boverket konstaterar att det från juridisk synpunkt inte identifierats något uttryckligt hinder för de scenarier som utretts och att scenarier med författningstvång är att föredra. Myndigheten skriver också att det finns förutsättningar för ett nationellt system och hänvisar till en förstudie om teknisk och ekonomisk lämplighet.

"Kan spara 2 miljarder kronor per år"
I rapporten uppskattas utvecklingskostnaden för ett fullt utbyggt nationellt system med integrationer och drift- och underhållsorganisation till 50–70 miljoner kronor, med en årlig kostnad på 8–15 miljoner kronor när samtliga 290 kommuner är anslutna. Samtidigt kopplar Boverket förslagen till större nyttor i samhällsbyggnadsprocessen. Med hänvisning till Lantmäteriets analys skriver myndigheten att effektiviseringar i detaljplane- och bygglovsprocesserna kan beräknas till 2,2–2,6 miljarder kronor per år. Rapporten beskriver också hur en gemensam klassificeringsstruktur kan skapa mer förutsägbara informationsflöden och större enhetlighet.

Men när SKR nu svarar på remissen är beskedet tydligt: digitalisering och standardisering ja, ett obligatoriskt nationellt system nej.

I sitt remissvar välkomnar organisationen nämligen ambitionen att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen, men menar att staten väljer fel verktyg om alla kommuner ska in i samma system.
”SKR välkomnar ambitionen att stärka digitaliseringen och effektivisera samhällsbyggnadsprocessen, men anser att ett obligatoriskt nationellt ärendehanteringssystem riskerar att skapa nya problem och hämma innovation. Fokus bör i stället ligga på att utveckla gemensamma standarder, interoperabilitet och en robust digital infrastruktur som stärker kommunernas rådighet och utvecklingsförmåga”, skriver man i remissvaret som undertecknats av ordförande Anders Henriksson.

Det är en viktig poäng i remissen: SKR säger inte nej till Boverkets grundidé om mer enhetliga arbetssätt. Tvärtom ställer sig organisationen bakom införandet av en klassificeringsstruktur för PBL-ärenden, under förutsättning att den är tydlig och har en rimlig detaljeringsnivå. SKR delar också Boverkets uppfattning att den bör vara tvingande för att nyttorna ska kunna realiseras i enlighet med scenario 2. Dessutom ser SKR positivt på scenario 4, där en statlig aktör även tar fram en teknisk specifikation som blir obligatorisk att tillämpa.

I remissvaret beskriver SKR dagens problem som verkliga, men menar att de inte löses genom ett enda nationellt system.

SKR pekar på att marknaden för ärendehanteringssystem i dag är fragmenterad och domineras av ett fåtal leverantörer, vilket skapar inlåsningseffekter och höga kostnader. Samtidigt lyfter man att den nationella digitala infrastrukturen för informationsutbyte är bristfällig och att interoperabiliteten är svag genom hela samhällsbyggnadsprocessen.

"Löser inte de grundläggande problemen"
Lösningen, enligt SKR, är därför inte att byta ut kommunernas system mot ett enda statligt system.
”SKR anser att ett krav på att alla kommuner ska använda ett och samma ärendehanteringssystem (Boverkets scenario 7) innebär stora risker. Ett sådant krav kommer inte att lösa de grundläggande problemen som orsakar dagens utmaningar, snarare skulle kravet skapa nya problem och utmaningar. Sveriges kommuner har helt olika förutsättningar och behov av ärendehanteringssystem där den lilla kommunens behov skiljer sig från den stora kommunens. Att i den kontexten försöka utveckla ett ärendehanteringssystem som möter allas behov låter sig sannolikt inte göras.”

Norge och Finland lyfts som goda exempel
SKR hämtar också argument från andra nordiska länder. I remissvaret pekar man på erfarenheter från Danmark, där ett enhetligt system enligt SKR visat att digitalisering kan gå snabbt men också leda till brist på konkurrens och innovation. I stället lyfts Norge och Finland fram som exempel på modeller med stark nationell styrning kombinerad med öppna standarder och flera leverantörer, vilket enligt SKR ger en bättre balans mellan likvärdighet och flexibilitet. Det innebär att SKR förordar ett mellanspår: staten ska sätta ramarna, men inte leverera hela verktyget.

SKR har även invändningar när det gäller finansieringen. Boverket konstaterar i rapporten att ett nationellt system innebär kostnader för staten, men SKR framhåller att samtliga förslag också kommer att innebära kostnader för kommunerna, även om scenario 7 på sikt skulle kunna ge vissa besparingar.
”SKR bedömer att finansieringsfrågan behöver utredas vidare innan det går att fullt ut ta ställning till förslagen. I kostnadsberäkningarna behöver även inkluderas den arbetstid som kommunerna behöver lägga på att anpassa verksamheten, upphandla programvaror som uppfyller kraven, samt tid som behöver avsättas för utbildning. SKR anser att det behövs en kostnadsmodell där staten ersätter kommunerna för de systemkostnader och det merarbete som är direkt kopplat till nya statliga krav”, skriver man i remissvaret.

I remissvaret skriver SKR även att statlig reglering som är tvingande för kommuner och regioner i princip ska vara kostnadsneutral för kommunerna. Den ökade statliga ambitionsnivån för en digital samhällsbyggnadsprocess måste därför också följas av statlig finansiering så att hela landet kan följa med i utvecklingen.

Här hittar du Boverkets rapport En gemensam väg för PBL-ärenden, och här hittar du SKR:s remissvar i sin helhet.