Stockholms budget: Slopar bostadsmål – vill se mer ”rättvis” fördelning av investeringar – fokus på segregation

På onsdagen presenterade Stockholms stad budgetförslaget för 2027. Målet om 140 000 bostäder ska göras om och samhällsplaneringen "ska utgå från ambitionen att minska segregation”.
Det har länge stått klart att Stockholms bostadsmål om 140 000 nya bostäder mellan 2010 och 2035 inte kommer att nås (siffran var cirka 80 000 vid utgången av 2025). När budgetförslaget från majoriteten (S, V och MP) för 2027 nu har lagts fram föreslås att ett nytt bostadsmål ska utredas.
2013 infördes bostadsmålet om 140 000 nya bostäder. Då var målåret 2030, men det flyttades år 2023 fram till 2035. Det senaste året har flera partier menat att målet borde slopas. Moderaterna var först ut, och även Socialdemokraterna och Miljöpartiet har svängt i frågan – men av olika orsaker. Emilia Bjuggren (S) framhöll i april att den svaga byggkonjunkturen gjort målet svårare att nå, men betonade samtidigt att partiet stod fast vid ambitionen att bygga många bostäder, medan MP menade att antalsmålet kunde leda till att för många små bostäder byggs och att staden riskerar att exploatera värdefull natur för att uppnå målet. Bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) ville i april behålla målet.
I budgetförslaget för 2027 anges nu att nya bostadsmål ska tas fram till den 31 maj, och det kan handla om mycket bredare kritierier än ett antal bostäder. Man skriver:
”Kommunstyrelsen ska i samråd med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda och föreslå bostadsmål som leder till minskad bostadsbrist (utifrån behovsbedömningen i RUFS) och som bidrar till ökad cirkularitet. Sådana mål kan omfatta målsättningar om antal byggstarter, markanvisningar, BTA-yta, andel hyresrätter/hyresrätter i allmännyttan, antal/andel konverteringar, andel projekt på hårdgjord yta och andel bostäder med överkomlig hyra.”
Fokus på minskad segregation
En bärande del i de rödgrönas bostadspolitik är att segregationen ska minska. Det första som nämns om samhällsplaneringen i budgetförslagets inledning är:
”Samhällsplaneringen ska utgå från ambitionen att minska segregation. Arbetet med fokusområden ska fortsätta och stärkas. Stadens samlade kraft ska användas för att lyfta utsatta områden och arbetet i Järva, Skärholmen, Fagersjö-Farsta strand samt Hagsätra Rågsved ska fortsätta. Även Hässelby gård-Grimsta ska under kommande mandatperiod ingå i arbetet med fokusområden. Målet för stadens samlade arbete är att ingen stadsdel ska finnas på polisens lista över särskilt utsatta områden.”
De rödgröna skriver också att en prioriterad uppgift är att barnfamiljer ska kunna bo kvar i Stockholm. ”Det förutsätter en fortsatt stor produktion av hyresrätter med överkomliga hyror och att byggandet och tillgängliggörandet för barnfamiljer av lägenheter med fler rum ökar”, skriver man och betonar att allmännyttan ska vara en stark aktör på marknaden, att inga allmännyttiga bostäder ska säljas och att minst hälften av det som allmännyttan bygger ska vara Stockholmshus eller motsvarande konceptbostäder med fokus på överkomliga hyror.
Mer bostadsbyggande i områden med låga markvärden
De vill fortsatt se en större blandning av upplåtelseformer, boendeformer och bostadsstorlekar i alla stadsdelar, ”så att människor med olika inkomster och livssituationer kan bo i hela Stockholm”. Som ett led i detta vill de rödgröna förändra kraven på lönsamhet i exploateringsprojekt för att möjliggöra mer bostadsbyggande i områden med låga markvärden.
Staden har sedan tidigare en ambition att överskott från lönsamma exploateringar ska kunna finansiera olönsamma projekt i prioriterade områden. Nu vill den rödgröna majoriteten gå vidare och undersöka hur kraven på lönsamhet kan ”utvecklas”. Man skriver:
”Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden utreda hur modellen med krav på lönsamhet i varje enskilt projekt kan utvecklas med en modell som möjliggör icke-lönsamma prioriterade projekt där markvärdena är låga och på så sätt en mer rättvis fördelning av investeringar i hela staden. En sådan modell ska fortsatt förutsätta stark kostnadskontroll och lönsamhet på stadsövergripande nivå.”
Budgeten förväntas klubbas på kommunfullmäktige den 16 december.



