Studentbostäder stoppas trots nya byggregler – M och KD pressar kommunerna

Nya byggregler skulle göra det lättare och billigare att bygga studentbostäder. Men enligt Studentbostadsföretagen stöter medlemsföretag fortfarande på motstånd i kommunerna.
Under ett webbinarium på onsdagen riktade både KD och M tydliga uppmaningar till kommunerna – samtidigt blottades en politisk konflikt om vem som ska bära risken när studentbostäder står tomma.

Bostadsläget för landets studenter är bättre än på länge. Som Bostadspolitik.se rapporterade i onsdagens nyhetsbrev finns nio av tio nybörjarstudenter på orter där möjligheten att få en studentbostad till terminsstart bedöms som god eller relativt god.

Men bakom den förbättrade nationella bilden finns stora lokala skillnader – och nya frågor om hur studentbostadsmarknaden ska fungera långsiktigt. Det blev tydligt när Studentbostadsföretagen samlade Moderaternas David Josefsson, Socialdemokraternas Joakim Järrebring och Kristdemokraternas Larry Söder till ett webbinarium om studentbostadspolitiken efter valet.

En av de skarpaste frågorna handlade om de nya byggregler som införts för att göra det enklare att bygga studentbostäder. Studentbostadsföretagen beskrev hur flera medlemsföretag har stött på patrull när de försökt använda de nya möjligheterna.

Söder: Kommunerna måste se intentionen
Larry Söder menar att Boverket har ett ansvar att tydliggöra reglerna för kommunerna – men riktar samtidigt en tydlig uppmaning till kommunerna själva.
– Boverket borde i sin roll försöka informera kommunerna så mycket som möjligt, och vi måste naturligtvis trycka på för att det ska ske. De lagar och förordningar som finns har en tydlig intention, och den måste få genomslag hela vägen ner.

Han pekar på att liknande problem finns även utanför studentbostadsområdet, bland annat när bygglovskrav har tagits bort.
– Det gäller inte bara studentbostäder utan även andra bostäder. Vi har till exempel tagit bort bygglovskrav på ganska många områden där kommunerna ändå stretar emot, bland annat därför att de upplever att det innebär mer arbete. Men jag vill uppmana kommunerna att se vad lagstiftarens intention faktiskt är.

Enligt Söder är syftet med förändringarna tydligt: det ska gå att bygga fler studentbostäder och på andra sätt än tidigare.
– Vår intention är att det ska byggas fler studentbostäder och att de ska kunna byggas på andra sätt. Det är kanske just det där nya sättet som blir ett problem för kommunerna. Vi tar med oss den här frågan tillbaka, för oavsett vem av oss det gäller vill vi att de lagar och regler som finns också ska få genomslag i praktiken.

Josefsson: ”Kommunerna måste faktiskt följa lagstiftningen”
Moderaternas David Josefsson var ännu rakare i sin kritik.
– Kommunerna måste faktiskt följa lagstiftningen. Vi har träffat några av era medlemsföretag som stöter på de här problemen och det är klart att vi följer frågan noga.

Han menar att det i det här fallet inte råder någon större tvekan om vad staten har velat åstadkomma.
– Men i grund och botten är det kommunen som måste följa lagstiftningen. I det här fallet är det väldigt tydligt både vad intentionen är och vad lagstiftningen faktiskt säger.

Både Josefsson och Söder vill gå vidare med fler regelförenklingar. Söder pekar bland annat på bullerkrav, tillgänglighetskrav, förråd och förvaring som områden där reglerna kan förändras ytterligare.
– Jag tror fortfarande att man måste hitta sätt där kostnaden för studentbostaden inte skjuter i höjden, utan där studenten faktiskt har råd att hyra en bostad.

Josefsson lyfter på motsvarande sätt bullerreglerna som en nyckelfråga.
– Studenter vill gärna bo centralt och då måste vi också kunna bygga centralt. Där finns det i dag regelverk som gör att det är väldigt svårt att bygga lägenheter i centrala lägen, trots att både studenter och andra vill bo där.

Vem ska bära risken?
En annan central fråga under webbinariet var vem som ska bära risken när behovet av studentbostäder förändras snabbt. Frågan har aktualiserats i Luleå, där LTU nyligen kritiserat kommunala Lulebo för att inte göra tillräckligt när minst 254 studenter saknade boende en vecka före terminsstart. Lulebo svarade med att tillfälligt göra om 116 lägenheter till studentbostäder fram till årsskiftet.

Samtidigt visar Studentbostadsföretagens statistik att efterfrågan på studentbostäder varierar kraftigt över året. I genomsnitt står 1,8 procent av landets studentbostäder vakanta, med en topp på 4,3 procent i juli. Här går skiljelinjen mellan partierna tydligare.

Larry Söder anser att staten inte ska bära risken.
– Den som äger fastigheterna är också den som tar risken. Sedan önskar man naturligtvis att det finns en samordning med de lokala aktörerna för att minska risken så mycket som möjligt. Men det kan aldrig vara en statlig uppgift att ta den risken, utan det måste vara en kommunal och lokal fråga.

Joakim Järrebring gör en annan bedömning. Han beskriver studentbostäder som en del av den infrastruktur som krävs för att Sverige ska kunna vara en kunskapsnation.
– Därför tror jag att staten också har en roll att spela när det kommer till riskdelning, både när det gäller investeringar och det vi är inne på nu.

Han menar också att en viss vakans kan behöva accepteras om systemet ska vara tillräckligt flexibelt för att klara snabba förändringar i studentantalet.
– Vi behöver hitta en bra mix där vi både klarar flexibilitet och kan upprätthålla en något högre grad av vakanser.

S vill bygga 10 000 studentbostäder
Järrebring pekar samtidigt ut ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter som två av Socialdemokraternas viktigaste verktyg efter valet.

Partiet vill att 10 000 nya studentbostäder byggs under nästa mandatperiod.
– Det är också kopplat till ett statligt investeringsstöd som ser till att vi håller nere hyran på de nyproducerade lägenheterna, och till statliga byggkrediter som gör det enklare för dem som ska bygga att få ihop kalkylen.

Han betonar dock att stödet måste riktas dit behovet faktiskt finns.
– Det är klart att vi på nationell nivå ser en bättre balans i dag, men det finns fortfarande stora behov på vissa platser. Så ser det ut för studentbostäder och så ser det ut för bostäder generellt.

Samtidigt gav Järrebring regeringen beröm för de regelförenklingar som genomförts på studentbostadsområdet under mandatperioden.
– Regeringen har gjort bra saker på studentbostadssidan under mandatperioden när det kommer till de regelförenklingar som gör att vi får till stånd fler och också billigare studentbostäder. Det tycker vi har varit bra och vi har också röstat för dem.

M vill se en mer flexibel marknad
David Josefsson vill i stället lägga större vikt vid en flexibel bostadsmarknad där studentbostäder bara är en av flera möjliga boendeformer.
– Vi kan inte heller ha en studentbostadsmarknad som bara bygger på studentlägenheter. Studentbostäder är en del, en annan del är att man hyr ett rum, att det finns delningsbostäder, att det finns studenter som köper en egen bostadsrätt eller hyr på den ordinarie bostadsmarknaden.

Han lyfter också fram studenthotell och andra mer tillfälliga boendeformer för studenter som bara behöver vistas på studieorten vissa dagar varje månad.
– Där tror jag att både vi som lagstiftare och branschen måste fundera i lite nya banor.

Samtidigt lägger han ett tydligt ansvar på universiteten och lärosätena.
– Universiteten och lärosätena har också ett jätteansvar att kommunicera hur antalet studieplatser kommer att utvecklas, så att man inte plötsligt står med väldigt många antagna studenter men inte tillräckligt med bostäder.

Här kan du ta del av hela webbinariet i efterhand.