Mikael Sjölund: Sverige är en industrination – men bygger som förr
LEDARE | SVT:s nya serie Så byggdes Sverige med Gert Wingårdh, Mark Isitt och Petra Mede tar oss på en tidsresa genom 100 års svensk arkitekturhistoria. Den visar hur vi byggt våra hem och pekar mot framtiden. Frågan är: ska vi fortsätta bygga som förr eller ta steget mot industriellt byggande?
Vi står mitt i en historisk inbromsning av bostadsbyggandet. Bostadsbyggandet är den lägsta nivån på decennier. Samtidigt råder bostadsbrist i Sveriges tillväxtkommuner. Vi kan inte påverka världsläget. Dagens Industris Bostadsråd räknar inte med något prisrally, även om inflationen har kommit ned, nya kreditlättnader är på väg och hushållens disponibla inkomster ökar. Räntan kommer knappast att bli lägre. Kvar är bara vår egen påverkan på byggkostnaden för nyproducerade hus. Och här har nu bostadsbyggnadsindustrin själv ensam nyckeln.
I tre ledare har jag under året berört höga byggkostnader och hur det är ett problem för såväl Sveriges internationella konkurrenskraft som för individen. I min första ledare problematiserade jag kring detta och presenterade tre fokusområden och med tydliga åtgärdsförslag.
- Staten kan sänka skatter och avgifter.
- Kommunerna måste korrigera markpriser till en ny marknad.
- Byggnadsindustrin egen möjlighet till effektivisering.
Det är tydligt att staten inte kommer att sänka momsen på bostadsproduktion. Varför förstår jag inte. Argumentet är att skatteintäkterna behövs. Det brukar argumenteras att fler i arbete ger högre intäkter till staten. Varför gäller inte samma kalkyl för fler bostäder? Tillväxtkommuner biter sig fast vid sina höga priser på byggrätter. Det är alarmerande att kommunerna inte kan räkna hem en ROI-kalkyl för nya bostäder som resulterar i fler invånare och livslånga skatteintäkter. Återstår bara för bostadsutvecklare, byggföretag och materialindustrin att ta egna initiativ för ökad produktivitet och sänkta byggkostnader.
Vi behöver se bostaden som en produkt och inte som ett engångsprojekt
Sverige är en globalt erkänd industrination med starka traditioner av effektiv produktion. Ändå byggs flertalet av flerbostadshusen fortfarande hantverksmässigt – projekt för projekt, som startas från ett vitt papper och med tillfälliga organisationer. Det är inte hållbart. Det är dyrt. Det är en bromskloss för bostadsförsörjningen.
Trots flera års stillestånd och mitt i vintermörkret ser vi nu tydliga tecken på ljusare tider. Hela industrin har börjar röra sig ur startblocken. Hoppet om en ny tid kanske är tillräckligt för en omstart av bostadsbyggandet.
När vi nu startar om behöver vi göra det med en ny modell. Det är dags att i grunden industrialisera och automatisera vår bostadsproduktion. Vi behöver se bostaden som en produkt och inte som ett engångsprojekt. Projektutveckling och byggprojekt bör ersättas av produktutveckling och industriell produktion. För att skapa unika produkter och välplanerade bostadsområden krävs arkitektur, ingenjörs- och produktionskunnande av världsklass. Det har Sverige. Inom tre områden kan vi göra väldigt mycket annorlunda – och bättre:
- Standardisera för variation och mästarklass
Inspireras av Martin Skölds ”Dubbelt effektivt”: Skapa en plattform av modulära komponenter som kan kombineras på olika sätt för att ge stor variation. För byggbranschen kan detta bli ”unika men lika” – flexibla lösningar som möter olika behov utan att uppfinna hjulet varje gång. - Bygg långsiktiga partnerskap för ständig utveckling
Sluta upphandla nya underentreprenörer inför varje projekt. Skapa relationer som driver ständiga förbättringar och kostnadsrationaliseringar. Låt oss tala om kvalitet i värdekedjor i stället för begränsning av UE-led som ett trubbigt verktyg mot arbetsmarknadskriminalitet. - Implementera flödestänk för operativ excellens och ökad produktivitet
Genom flödeseffektiva processer (LEAN) och digital teknik kan hela processen från gestaltning till förvaltning moderniseras, ledtider halveras och icke värdeskapande aktiviteter raderas.
Detta är inte teori. Det fungerar redan. Sverige som industrination har kunskap inom alla dessa tre områden. Företag som Obos, Wallenstam och flera nytänkande mindre aktörer visar att industriella metoder kan sänka kostnader och öka hållbarheten – både klimatmässigt och socialt. Men volymerna är för små. Vi behöver ett paradigmskifte inom industriell bostadsproduktion.
När kostnadstrycket är som störst blir innovation en överlevnadsfråga
Lågkonjunkturen är ett fönster för förändring. När marknaden nu vänder behöver vi frigöra kraften och avsätta kapacitet för utveckling. När kostnadstrycket är som störst blir innovation en överlevnadsfråga. Det är nu vi kan ta steget som andra branscher redan har tagit – fordonsindustrin, tillverkningsindustrin – och gå samman för att dela utvecklingskostnader som gynnar hela sektorn.
Industrin kan inte vänta på staten eller kommunerna. Det är byggherren som beställer och därmed skapar efterfrågan. Det är byggföretagen som kan leverera lösningen. Och det är hela värdekedjan som måste samverka.
Det är dags för ett byggskifte. Sverige har förutsättningarna. Vi har kompetensen. Vi har behovet.
Låt oss börja bygga framtiden – industriellt.
Mikael Sjölund
Vd för Coreco, en av Bostadspolitik.se:s delägare
