Mikael Sjölund: Ta bort bostadstullarna!

LEDARE | Sverige har en systematisk bostadsbrist i tillväxtregionerna; inte som en slumpmässig konsekvens, utan som ett direkt resultat av hur kommunernas planeringsprocesser och planmonopol fungerar.
De här ”tullarna” måste vi arbeta bort.

I en tid då tullar och frihandel är mer aktuellt än någonsin kan jag inte låta bli att göra en koppling till bostaden, vår politik och höga byggkostnader. I Sverige hade vi mellan åren 1622 och 1810 stadstullar. Tullavgift erlades av den som förde in varor till en stad, även benämnd ”den lilla tullen” (för utrikeshandel betalades ”den stora sjötullen”). Det dröjde ända till början av 2000-talet innan en ny form av stadstullar infördes genom den nya trängselskatten för bilar. Men frågan är om inte kommunernas hantering av planprocessen för bostäder, och centrala myndigheters senfärdighet i samma ärende, borde ses som en form av tullar som driver på kostnaden för bostäder?

Det råder akut brist på bostäder i våra stora städer och på vissa andra tillväxtorter. Att det nu löpande kommer rapporter om en tudelad bostadsmarknad, med vakanser i avfolkningskommuner och för bostäder byggda med illa träffsäkra investeringsbidrag, får inte överskugga behovet av bostäder på andra platser. Bristen på bostäder är ett hinder för vår ekonomiska tillväxt. Sverige behöver vässa vår internationella konkurrenskraft. Kommunala politiker i tillväxtregioner och regeringen har ett tungt ansvar att agera nu.

När byggföretagen kan ta ut högre priser för nya bostäder minskar incitamenten och den långsiktiga möjligheten att effektivisera produktionen, vilket leder till ökade byggkostnader i hela landet

Sverige har en systematisk bostadsbrist i tillväxtregioner, inte som en slumpmässig konsekvens, utan som ett direkt resultat av hur kommunernas planeringsprocesser och planmonopol fungerar. I de regioner där efterfrågan är som störst, i storstäderna och tillväxtkommunerna, har byggproduktionen inte hängt med, vilket skapar ekonomiska problem som går bortom individens svårigheter att hitta en bostad.

Bostadsbristen bromsar tillväxten i svensk ekonomi. När människor inte kan bosätta sig där jobben finns hämmas produktiviteten och arbetsmarknadens dynamik. Höga bostadspriser, som en direkt följd av begränsad och oregelbunden nyproduktion, skapar dessutom en kostnadsinflation inom byggsektorn. När byggföretagen kan ta ut högre priser för nya bostäder minskar incitamenten och den långsiktiga möjligheten att effektivisera produktionen, vilket leder till ökade byggkostnader i hela landet. Det är inte bara byggföretagen som brister i ökad produktivitet. Samma sak gäller för våra myndigheter, vilket tydligt framgår av Produktivitetskommissionen och i Kristina Alvendals expertrapport.

Jan Jörnmark har i rapporterna Den planerade bostadsbristen och Den planlösa planeringen på ett föredömligt sätt analyserat och påvisat brister i det svenska planeringssystemet. En konsekvens av dessa brister är att prisnivåerna på bostäder stiger betydligt snabbare i storstäder än i mindre urbana områden. Det är inte byggkostnader som driver denna utveckling. Det är bristen på bostäder som i huvudsak orsakar prisutvecklingen (hjälpt av låga räntor). En prisutveckling som har förödande konsekvenser.

Högre priser på begagnatmarknaden har höjt priset på kommunala byggrätter – en form av tull på boende

När priserna ökar blir det dyrt att bo. Höga boendekostnader måste kompenseras med högre löner, vilket driver på inflationen samtidigt som det minskar vår internationella konkurrenskraft. Högre priser på begagnatmarknaden har höjt priset på kommunala byggrätter – en form av tull på boende. Trots ökade markpriser har byggnadskalkylen tålt ökade byggherrekostnader (ökade avgifter och handläggningstider) och byggkostnader.

När jag jämför Byggkostnadsindex (BKI), som markpriser, med prisutvecklingen för bostadsrätter blir det tydligt att byggkostnaderna följer begagnatmarknadens prisutveckling, snarare än att styras av faktiska produktionskostnader. Detta leder till snabb kostnadsutveckling under perioder med hög byggtakt och en verklighet där det verkar omöjligt att bryta kostnaden nedåt när marknaden viker. Högre byggkostnader i storstadsregioner påverkar också priserna i hela Sverige. Det gäller både för tjänster och material.

Resultatet? Ett Sverige som tappar i internationell konkurrenskraft och en hel sektor som saknar drivkrafter för innovation och kostnadseffektivitet.

Det är dags att riva tullarna för fler bostäder och skapa förutsättningar för ökad produktivitet genom att reformera storstädernas bostadsförsörjning

Kommunernas planprocesser och olika myndigheters arbetssätt måste reformeras. Det är ohållbart att långdragna planprocesser och politisk tröghet får styra över var och hur bostäder byggs. Regeringen och bostadsminister Andreas Carlson måste säkerställa att kommunerna planlägger mark snabbare där människor vill bo, arbeta och studera. Byggnadsnämnderna i storstadsregionerna har ett särskilt ansvar att se till att bostadsförsörjningen motsvarar den faktiska efterfrågan.

Sveriges ekonomiska utveckling och konkurrenskraft kräver en mer dynamisk och effektiv planeringsprocess. Det är dags att riva tullarna för fler bostäder och skapa förutsättningar för ökad produktivitet genom att reformera storstädernas bostadsförsörjning.

Mikael Sjölund
Vd för Coreco, som är delägare i Bopol AB, som driver Bostadspolitik.se