Kristian Isberg: Trygghet bygger vi tillsammans

KRÖNIKA | Trygghet byggs inte bara med lagar och polis, utan också i vardagen där människor bor. Regeringens förslag om mer omfattande andrahandsuthyrning riskerar samtidigt att öka otryggheten, menar Kristian Isberg.

Trygghet i bostadsområden diskuteras allt oftare i termer av fler poliser, hårdare straff och nya lagar. Det är förstås viktiga delar. Men de som bor i ett välfungerande bostadsområde eller bostadsrättsförening vet att trygghet i grunden handlar om något mer – om vardagen, grannskapet och känslan av att höra hemma. Trygghet börjar där människor bor.

Samtidigt ser vi en utveckling där otryggheten i samhället ökar. Det handlar inte bara om brottslighet, utan också om brist på tillit, misstro, utanförskap och arbetslöshet. Trygghet hänger ihop med hur samhället i stort fungerar – och det innebär att vi måste hitta gemensamma lösningar på problemen.

Vi som fastighetsägare spelar en viktig roll för att skapa trygga bostadsområden

Staten stiftar lagarna, kommuner och regioner ansvarar för välfärden, medan polisen och domstolar bekämpar brottsligheten. Men även vi som fastighetsägare spelar en viktig roll för att skapa trygga bostadsområden. Därför behöver bostadsrättsföreningar bättre möjligheter att agera när otrygghet uppstår. Politiska förslag som ger större handlingsutrymme att agera mot brottsligt beteende – exempelvis genom att neka medlemskap eller vidta åtgärder när tryggheten hotas – är steg i rätt riktning. De stärker tryggheten och ger bättre förutsättningar att ta ansvar för boendemiljön.

Regeringens förslag att tillåta mer omfattande andrahandsuthyrning i bostadsrättsföreningar, riskerar däremot att få motsatt effekt. När fler okända personer rör sig i fastigheten och kontrollen minskar, ökar också risken för otrygghet och kriminalitet. Det är en utveckling vi måste ta på allvar – för att hemmet ska förbli vår tryggaste plats. Bostadsrättsföreningen som boendeform skapar i sig förutsättningar för både trygghet och gemenskap, genom delaktighet, ansvarstagande och närhet mellan grannar. Det är värden som måste värnas – inte urholkas.

Erfarenheter från hela landet visar att bostadsområden som lyckas vända en negativ utveckling gör det genom just samverkan över tid

Tyvärr finns det inga genvägar – här krävs långsiktigt och uthålligt arbete. Samtidigt behöver vi vara ödmjuka inför att vi alla kan göra betydligt mer. Erfarenheter från hela landet visar att bostadsområden som lyckas vända en negativ utveckling gör det genom just samverkan över tid. När fastighetsägare, kommun, polis och lokala aktörer arbetar tillsammans skapas både ökad trygghet och ljusare framtidstro. Det handlar om allt från bättre belysning och skötsel till sociala insatser, mötesplatser och en aktiv lokal gemenskap.

Trygghet handlar i grunden om tillit – till varandra och till att samhället fungerar. Men tillit byggs inte av enstaka reformer eller förslag som riskerar att öka otryggheten. För ökad tillit och trygghet krävs i stället en sammanhållen bostadspolitik med genomtänkta förslag.

Om vi menar allvar med att skapa tryggare bostadsområden krävs långsiktighet, samverkan och tydligt ansvarstagande från alla nivåer i samhället. För trygghet byggs inte av en enskild aktör. Den byggs tillsammans.

Kristian Isberg,
vd HSB Göteborg