Unga vittnar om diskriminering på bostadsmarknaden i ny rapport: ”Behöver se över lagen”

Att vara ung och bostadssökande innebär inte bara brist på lägenheter – många vittnar också om diskriminering.
I en ny rapport från Jagvillhabostad.nu framkommer att ålder, etnicitet och kön ofta avgör vem som får kontrakt.
– Det handlar inte om en grupp bortskämda ungdomar, det är riktiga människor som diskrimineras, säger projektledaren Emilia Åslund.

I ett års tid har Jagvillhabostad.nu arbetat med framtagandet av ”Unga om bostadsdiskriminering".

Rapporten, som är baserad på så väl enkäter som workshops och enskilda intervjuer med unga i åldern 16–25 år, presenteras i sin helhet den 16 september på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm men för Bostadspolitik.se berättar projektledare Emilia Åslund om rapporten redan nu.
– Vi upplevde att ungas upplevelse ofta saknas i debatten och att det saknades faktiska siffror kring det här. Det är en sak att prata om problemet, men utan siffror väger inte orden lika tungt, så vi bestämde oss för att samla in riktiga data och titta på hur flera diskrimineringsgrunder utgör hinder samtidigt.

16 procent har upplevt åldersdiskriminering
Rapporten visar att 16 procent av deltagarna upplevt diskriminering på grund av ålder, trots att de uppfyllt krav på både inkomst och kötid. Näst vanligaste grunden är etnicitet, där unga vittnar om att hyresvärdar på andrahandsmarknaden föredrar personer med svenskklingande namn och att det kan vara en nackdel att skicka med en bild på sig själv.

Kön framträder som den tredje största diskrimineringsgrunden.
– Där upplever kvinnor att manliga hyresvärdar på andrahandsmarknaden vill hitta ett annat upplägg än att ekonomisk betalning för hyran, vilket alltså gör att de sexualiseras. Samtidigt upplever män att unga tjejer har lättare att få komma på visning än dem, vilket alltså gör att män också diskrimineras på grund av kön men på ett annat sätt.

Resultaten är inte statistiskt säkerställda, men ger en tydlig bild av de utmaningar många unga möter i sin bostadssökande menar organisationen.
– Vi arbetar ju med de här frågorna löpande, så det är väl egentligen inte så förvånande men nu får vi en bild av vilka hinder unga ställs inför och dessutom är det ofta så att man som ung prickar flera av de här punkterna.
– Som ung muslimsk man får man det exempelvis väldigt svårt, då så väl ålder som kön och etnicitet försvårar situationen. Ungas upplevelser av bostadsdiskriminering behöver förstås genom en intersektionell analys, säger Emilia Åslund.

Efterlyser översyn av lagen
När det gäller ansvar pekar Emilia Åslund på både politiken och fastighetsägare.
– Man behöver definitivt se över diskrimineringslagen när det gäller andrahandsmarknaden. Bostadsmarknaden är en politisk fråga som politikerna alldeles för länge har prioriterat ned, ansvaret faller även till stor del på dem, säger hon.
– Sedan behöver man som hyresvärd förstå att de krav och regler man sätter upp i sig kanske inte låter fel, men att de tillsammans gör att vissa grupper diskrimineras.

Vad hoppas ni att rapporten ska leda till i praktiken?
– Dels hoppas vi att rapporten ska tillföra mer fakta gällande situationen för unga på bostadsmarknaden. Våra siffror visar hur situationen ser ut, det är inte något som ”unga människor bara säger”.
– Dels hoppas vi kunna personifiera problemet. Det finns unga i dag som inte kan påbörja en utbildning i exempelvis Göteborg eller andra större städer, för att det helt enkelt inte går att hitta en bostad. Det beror inte på att de är lata eller bekväma, det går inte att hitta bostad.

Hur vill ni att bostadsbranschen tar emot era resultat?
– Vi vill att de ska se siffrorna och ta till sig dem. Det handlar inte om en grupp bortskämda ungdomar som inte försöker, det är riktiga människor som diskrimineras på bostadsmarknaden.

Inför valet 2026 vill Jagvillhabostad.nu se konkreta politiska åtgärder. Enligt rapporten efterfrågar hela 96 procent av de tillfrågade politiska insatser för att minska diskrimineringen.
– Bygg fler bostäder som unga har råd med, så man inte tvingas bo kvar hemma. Två viktiga verktyg för att ge unga tillgång till fler bostäder och motverka diskriminering är att slopa hyreskrav och att bostadsförmedlingar ser över sina kriterier. Kösystemen fungerar inte, säger Emilia Åslund.

FAKTA: Resultat i urval
16 procent av deltagarna uppger att de diskriminerats på grund av ålder.
12 procent av deltagarna uppger att de diskriminerats på grund av etnicitet.
10 procent av deltagarna uppger att de diskriminerats på grund av kön.